Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dömdes för upplopp – förlorade jobbet

När mannen dömdes till fängelse efter Påskupploppet i Örebro valde företaget att säga upp honom. Unionen anser att brottet saknar betydelse för bolagets verksamhet och har nu stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Blåljus på en polisbil i mörker.
Medarbetaren dömdes för delaktighet i Påskupploppen 2022 och sades upp från sitt jobb. Unionen stämmer arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Foto: Johan Nilsson/TT.

Sommaren 2023 dömde Göta hovrätt en Unionenmedlem till fängelse i två år och tre månader för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med de så kallade ”Påskupploppen” i Örebro 2022. Kort efter hovrättens dom valde mannens arbetsgivare att säga upp honom från hans tillsvidareanställning.

Unionen anser att uppsägningen ska ogiltigförklaras eftersom det brott som 27-åringen dömts för saknar samband med anställningen och arbetsgivarens verksamhet. Vidare menar förbundet att frånvaron på grund av fängelsestraffet inte är av den omfattningen att det utgör skäl för uppsägning. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 135 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Är det rimligt att behålla sin anställning när man dömts till ett fängelsestraff på över två år?

Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen, säger Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen, som företräder 27-åringen.

En fängelsevistelse utgör inte olovlig frånvaro, enligt gällande rättspraxis. Hur länge man kan vara borta utan att bli av med jobbet beror bland annat på arbetsgivarens möjlighet att täcka upp med annan personal, förtydligar Elin Lemel.

Arbetsdomstolen har i ett tidigare mål där arbetstagaren dömts till 2 år och 8 månaders fängelse gjort bedömningen att frånvaron inte var av den omfattningen att det fanns laga grund för uppsägning. I det här fallet rör det sig om en arbetstagare som har dömts till ett kortare fängelsestraff än så, säger hon.

Möjlighet till fotboja

Idag avtjänar Unionenmedlemmen sitt straff på en öppen anstalt och har, enligt Kriminalvården, skött sig under sin tid som intagen. Myndigheten har gett besked om att 27-åringen, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, har möjlighet till utökad frigång med fotboja under förutsättning att han har en anställning. I stämningsansökan till Arbetsdomstolen påpekar Unionen att mannen därmed skulle kunna stå till arbetsgivarens förfogande redan då.

Unionen väljer att försvara en medlem som dömts till fängelse, vad har ni för svar till dem som reagerar på det?

Brottet är han redan dömd för och han avtjänar sitt straff. Det vi gör är att försvara hans lagstadgade anställningsskydd. Vi är av uppfattningen att det saknas sakliga skäl för uppsägningen och att medlemmen ska kunna gå tillbaka till arbetet när han avtjänat sitt straff, säger Elin Lemel.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar utan att få svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.