Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Därför ökar antalet avskedanden

Antalet avsked på den svenska arbetsmarknaden har ökat kraftigt. Nu beskylls arbetsgivar-organisationerna för att rekommendera avsked i stället för uppsägning, så att företagen ska slippa betala ut lön under en eventuell domstolstvist.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Stefan Lindblad
Stefan Lindblad

Sedan 90-talskrisen har antalet avskedanden ökat markant. Fler oseriösa arbetsgivare och en tuffare arbetsmarknad har gjort att trenden hållit i sig. Men ökningen är också en kontrast till att arbetsgivarna hellre friade än fällde, förut.

– När jag började på Sif på 1990-talet var det kanske två avsked per år som kom in till oss på juridiska sektionen, i dag är det nog 40 per år. Vi har drygt dubbelt så många medlemmar i dag, men det är ändå en väldig ökning, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Enligt honom har antalet avskedanden ökat successivt, men den stora stegringen kom i samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet. Från att las tillkom 1974 fram till 90-talskrisen var det ovanligt med uppsägningar över huvud taget, även på grund av arbetsbrist.

De dåliga tiderna ledde till stora arbetsbristuppsägningar. I kölvattnet av att man tvingades säga upp dem som hade jobbat länge och skött sig bra uppstod ett tryck på arbetsgivaren att även ta itu med dem som misskötte sig, ett agerande som till viss del följer konjunkturen och arbetslösheten, men som i stort sett hållit i sig.

– Det är ständiga arbetsbristuppsägningar och ständiga uppsägningar av personliga skäl. Dessutom finns det oseriösa arbetsgivare som struntar i regler och avskedar när de borde säga upp, säger Martin Wästfelt.

...ett felaktigt avsked kostar inte så mycket mer än en felaktig uppsägning, vilket det borde.

Han menar att det ofta är snarlika händelser eller omständigheter som gör att en arbetsgivare väljer att säga upp en anställd av personliga skäl alternativt avskeda och att det finns gränsfall där man kan ha viss förståelse för att det är svårt att bestämma vilken väg man ska gå. Mer tveksam är han till fall där arbets­givaren avskedar på ett så drastiskt sätt som möjligt, för att den anställde inte ska vilja vara kvar på arbetsplatsen och inte ska orka driva fallet.

– Det är ofta fall som helt saknar grund för avsked, men arbetsgivaren gör det ändå för att ett felaktigt avsked inte kostar så mycket mer än en felaktig uppsägning, vilket det borde.
De oseriösa arbetsgivarna har ökat i takt med att det blivit fler mindre företag. Martin Wästfelt säger att många stödåtgärder för att starta eget och ökat entreprenörskap har många goda sidor, men att arbetsmarknaden blivit stökigare.

Den mänskliga hänsynen har nog minskat.

Hela ökningen kan dock inte skyllas på ansvarslösa företagare som tar i mer än lagen kräver. Till arbets­givarsidans försvar säger Martin Wästfelt att man hellre friade än fällde under 1970- och 1980-talen. Arbetsgivare som egentligen hade grund för att avskeda valde i stället att säga upp av personliga skäl för att vara schysta.

– Den mänskliga hänsynen har nog minskat, har man avskedsgrund så klipper man till i dag. Det är inte jätteupprörande, men är så klart i grunden en tråkig utveckling.

Martin Wästfelt är kritisk till systemet, med en strängare a-kassa och utebliven lön, som gör det ekonomiskt fördelaktigt att avskeda. Något som företagen, inte minst de oseriösa, är medvetna om och utnyttjar. Det är inte svårare att ogiltigförklara ett felaktigt avsked än en uppsägning, men bristerna i systemet stärker arbetsgivarna gentemot den anställde.

– Att driva en tvist om uppsägning av personliga skäl är långt ifrån en dans på rosor, men i avskeds­situationen är arbetstagaren ännu mer pressad.

Kollektivavtalslösa arbetsgivare som inte tillhör någon arbetsgivarorganisation tar ofta hjälp av advokater som inte gör någon hemlighet av att de ger rådet att avskeda framför att säga upp. Martin Wästfelt säger att många utlandsägda arbetsgivare är skeptiska till vår svenska partsmodell och mer vana att ta hjälp av advokater och driva tvister i domstol, även om de är med i en arbetsgivarorganisation.

Av 40-talet avsked som Unionens jurister får in varje år, kommer majoriteten från arbetsplatser utan kollektivavtal. Enligt Martin Wästfelt är det ett tecken på att partssystemet fungerar och att många konflikter löser sig i både centrala och lokala förhandlingar när det finns kollektivavtal. Ungefär 90 procent av de ärenden som Unionen driver hinner aldrig gå till huvudförhandling eftersom de förlikas.

Ur arbetsgivarnas synvinkel

Jonas Milton, VD Almega:
"Jag förstår dilemmat men att det skulle vara en rekommendation från arbets­givarorganisationerna känner jag inte igen. Svenskt regelverk kan slå väldigt olika och det här kan ju vara en konsekvens av det. Inte minst när det gäller små företag som drabbas av en uppsägning, där lönen tickar på under en process. Och står det och väger mellan en uppsägning av personliga skäl och ett avsked, vilket det gör ibland, då kan det tippa över i ett avsked. Med den lagstiftning som finns i dag kan det bli väldigt kostsamt att vinna ett mål i domstol när det gäller uppsägningar, eftersom anställningen fortsätter under tvistens gång.”

Anders Weihe, förhandlings­chef Teknikföretagen:
"Jag känner igen diskussionen, men vi har tagit tydligt avstånd från den. Jag vet att det finns arbetsgivar­organisationer som anklagas för det här, men min bestämda uppfattning är att för att det ska läggas ett avsked så ska det finnas en grund för det. Inte att vi skulle lägga det i något slags spekulativt syfte. Även om man teoretiskt sett skulle kunna dra nytta av det i det korta perspektivet så övergår det i något negativt i det längre perspektivet, så det är ingen bra linje.”

Lars Gellner, arbetsrätts­jurist Svenskt Näringsliv:
"Det är inte en rekommendation från Svenskt Näringslivs sida. Huruvida våra förbund ger den rekommendationen kan jag inte svara på, men jag kan förstå bakgrunden. Om en anställd ogiltigförklarar sin uppsägning så ska anställningen bestå till dess det finns en dom. Och med de tiderna det tar i domstolarna i dag så kan det lätt springa upp till ett par årslöner. Arbets­givare som tvekar om att det finns en saklig grund för avsked, chansar eftersom det inte blir mycket dyrare om man skulle förlora ärendet. Jag har hört att det förekommer, men omfattningen av det har jag ingen aning om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen