Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Då har du rätt att vara ledig

Det finns en mängd situationer där du har lagstadgad rätt till ledighet. Ibland till och med utan löneavdrag. Här är de vanligaste tillfällena.
Niklas Hallstedt Publicerad
Brudpar.
Kanske kan ledighet med full lön vara ett skäl att fria? Foto: Shutterstock

Alla som arbetar har rätt till minst fem veckors betald semester, många har ytterligare en vecka. Men ibland dyker det upp tillfällen i livet som gör att du bara måste vara borta från jobbet. I allra bästa fall kan du till och med få ledigheten betald, i andra fall får du nöja dig med att få ledigt utan lön.

 

Då har du rätt till ledighet:

  • Om du ska göra FN-tjänst eller tjänstgöra inom totalförsvaret har du möjlighet att vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • Du som har en fast anställning och tänker starta eget får ägna sex månader åt det. 
     
  • Om du jobbar fackligt får du enligt lag ledigt för förtroendeuppdraget. Rör det sig om facklig verksamhet på din arbetsplats har du också rätt att få din vanliga lön.
     
  • Du har rätt att slippa jobba om du ska gå en utbildning, oavsett inriktning och längd. Förutsättningen är att du har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Tips: Var tidigt ute med ansökan. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i upp till sex månader.
     
  • Har du politiska uppdrag får du vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • För den som är på väg att bli eller är förälder finns olika former av föräldraledighet. Ersättningen står Försäkringskassan för.
     
  • Är du sjuk och har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete kan du – under vissa förutsättningar – få ledigt för att prova på annat jobb.
     
  • När en svårt sjuk närstående behöver vård finns det möjlighet att vara ledig i upp till 100 dagar, i vissa specialfall 240 dagar. Med närstående avses inte bara anhöriga, det kan även röra sig om exempelvis vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas ett livshotande tillstånd. Försäkringskassan står för ersättningen.
     
  • Vid sjukdom eller olycksfall i familjen där din närvaro är nödvändig ger lagen dig rätt att vara hemma. Unionens kollektivavtal ger också rätt till bibehållen lön under en begränsad tid.
     
  • Om du blir uppsagd har du rätt att söka jobb under uppsägningstiden. Med bibehållen lön.

BEGRAVNING, BRÖLLOP OCH LÄKARBESÖK ÄR OKEJ

  • Unionens kollektivavtal ger möjlighet till permission, det vill säga betald ledighet. Du kan få ledigt med lön för en kort tid, ofta enbart en del av arbetsdagen eller en enstaka arbetsdag. Det kan röra sig om exempelvis nära anhörigs begravning, eget bröllop, egen 50-årsdag eller läkar- och tandläkarbesök. Du måste dock alltid få ledigheten beviljad av arbetsgivaren. Ofta har företaget en lokal praxis för vad som gäller. Värt att notera är att några arbetsgivarorganisationer i årets avtalsrörelse arbetar för att få bort permissionsreglerna i avtalet.
     

… MEN DET HÄR KAN BLI KNEPIGARE 

  • Att få vara ledig i största allmänhet, kanske för att förlänga semestern, är inte lika lätt. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bevilja en sådan ledighet.
  • Du har ingen automatisk rätt att prova på ett nytt jobb och kunna gå tillbaka till ditt nuvarande arbete. För tjänstemän i privat sektor finns ingen sådan rättighet. Men det finns förstås inget som hindrar att du kommer överens med din arbetsgivare om den saken ändå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.