Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Då har du rätt att vara ledig
Det finns en mängd situationer där du har lagstadgad rätt till ledighet. Ibland till och med utan löneavdrag. Här är de vanligaste tillfällena.
Alla som arbetar har rätt till minst fem veckors betald semester, många har ytterligare en vecka. Men ibland dyker det upp tillfällen i livet som gör att du bara måste vara borta från jobbet. I allra bästa fall kan du till och med få ledigheten betald, i andra fall får du nöja dig med att få ledigt utan lön.
Då har du rätt till ledighet:
- Om du ska göra FN-tjänst eller tjänstgöra inom totalförsvaret har du möjlighet att vara borta från ditt ordinarie jobb.
- Du som har en fast anställning och tänker starta eget får ägna sex månader åt det.
- Om du jobbar fackligt får du enligt lag ledigt för förtroendeuppdraget. Rör det sig om facklig verksamhet på din arbetsplats har du också rätt att få din vanliga lön.
- Du har rätt att slippa jobba om du ska gå en utbildning, oavsett inriktning och längd. Förutsättningen är att du har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Tips: Var tidigt ute med ansökan. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i upp till sex månader.
- Har du politiska uppdrag får du vara borta från ditt ordinarie jobb.
- För den som är på väg att bli eller är förälder finns olika former av föräldraledighet. Ersättningen står Försäkringskassan för.
- Är du sjuk och har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete kan du – under vissa förutsättningar – få ledigt för att prova på annat jobb.
- När en svårt sjuk närstående behöver vård finns det möjlighet att vara ledig i upp till 100 dagar, i vissa specialfall 240 dagar. Med närstående avses inte bara anhöriga, det kan även röra sig om exempelvis vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas ett livshotande tillstånd. Försäkringskassan står för ersättningen.
- Vid sjukdom eller olycksfall i familjen där din närvaro är nödvändig ger lagen dig rätt att vara hemma. Unionens kollektivavtal ger också rätt till bibehållen lön under en begränsad tid.
- Om du blir uppsagd har du rätt att söka jobb under uppsägningstiden. Med bibehållen lön.
BEGRAVNING, BRÖLLOP OCH LÄKARBESÖK ÄR OKEJ
- Unionens kollektivavtal ger möjlighet till permission, det vill säga betald ledighet. Du kan få ledigt med lön för en kort tid, ofta enbart en del av arbetsdagen eller en enstaka arbetsdag. Det kan röra sig om exempelvis nära anhörigs begravning, eget bröllop, egen 50-årsdag eller läkar- och tandläkarbesök. Du måste dock alltid få ledigheten beviljad av arbetsgivaren. Ofta har företaget en lokal praxis för vad som gäller. Värt att notera är att några arbetsgivarorganisationer i årets avtalsrörelse arbetar för att få bort permissionsreglerna i avtalet.
… MEN DET HÄR KAN BLI KNEPIGARE
- Att få vara ledig i största allmänhet, kanske för att förlänga semestern, är inte lika lätt. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bevilja en sådan ledighet.
- Du har ingen automatisk rätt att prova på ett nytt jobb och kunna gå tillbaka till ditt nuvarande arbete. För tjänstemän i privat sektor finns ingen sådan rättighet. Men det finns förstås inget som hindrar att du kommer överens med din arbetsgivare om den saken ändå.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
