Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Då har du rätt att vara ledig

Det finns en mängd situationer där du har lagstadgad rätt till ledighet. Ibland till och med utan löneavdrag. Här är de vanligaste tillfällena.
Niklas Hallstedt Publicerad
Brudpar.
Kanske kan ledighet med full lön vara ett skäl att fria? Foto: Shutterstock

Alla som arbetar har rätt till minst fem veckors betald semester, många har ytterligare en vecka. Men ibland dyker det upp tillfällen i livet som gör att du bara måste vara borta från jobbet. I allra bästa fall kan du till och med få ledigheten betald, i andra fall får du nöja dig med att få ledigt utan lön.

 

Då har du rätt till ledighet:

  • Om du ska göra FN-tjänst eller tjänstgöra inom totalförsvaret har du möjlighet att vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • Du som har en fast anställning och tänker starta eget får ägna sex månader åt det. 
     
  • Om du jobbar fackligt får du enligt lag ledigt för förtroendeuppdraget. Rör det sig om facklig verksamhet på din arbetsplats har du också rätt att få din vanliga lön.
     
  • Du har rätt att slippa jobba om du ska gå en utbildning, oavsett inriktning och längd. Förutsättningen är att du har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Tips: Var tidigt ute med ansökan. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i upp till sex månader.
     
  • Har du politiska uppdrag får du vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • För den som är på väg att bli eller är förälder finns olika former av föräldraledighet. Ersättningen står Försäkringskassan för.
     
  • Är du sjuk och har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete kan du – under vissa förutsättningar – få ledigt för att prova på annat jobb.
     
  • När en svårt sjuk närstående behöver vård finns det möjlighet att vara ledig i upp till 100 dagar, i vissa specialfall 240 dagar. Med närstående avses inte bara anhöriga, det kan även röra sig om exempelvis vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas ett livshotande tillstånd. Försäkringskassan står för ersättningen.
     
  • Vid sjukdom eller olycksfall i familjen där din närvaro är nödvändig ger lagen dig rätt att vara hemma. Unionens kollektivavtal ger också rätt till bibehållen lön under en begränsad tid.
     
  • Om du blir uppsagd har du rätt att söka jobb under uppsägningstiden. Med bibehållen lön.

BEGRAVNING, BRÖLLOP OCH LÄKARBESÖK ÄR OKEJ

  • Unionens kollektivavtal ger möjlighet till permission, det vill säga betald ledighet. Du kan få ledigt med lön för en kort tid, ofta enbart en del av arbetsdagen eller en enstaka arbetsdag. Det kan röra sig om exempelvis nära anhörigs begravning, eget bröllop, egen 50-årsdag eller läkar- och tandläkarbesök. Du måste dock alltid få ledigheten beviljad av arbetsgivaren. Ofta har företaget en lokal praxis för vad som gäller. Värt att notera är att några arbetsgivarorganisationer i årets avtalsrörelse arbetar för att få bort permissionsreglerna i avtalet.
     

… MEN DET HÄR KAN BLI KNEPIGARE 

  • Att få vara ledig i största allmänhet, kanske för att förlänga semestern, är inte lika lätt. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bevilja en sådan ledighet.
  • Du har ingen automatisk rätt att prova på ett nytt jobb och kunna gå tillbaka till ditt nuvarande arbete. För tjänstemän i privat sektor finns ingen sådan rättighet. Men det finns förstås inget som hindrar att du kommer överens med din arbetsgivare om den saken ändå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.