Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Corona – det här gäller på jobbet

Unionen får många frågor om coronaviruset och vad som gäller på jobbet. Så här svarar förbundets experter på medlemmarnas vanligaste frågor.
Ola Rennstam Publicerad
nito/Colourbox
Kan min arbetsgivare förbjuda mig att åka på en privat resa? Det är en av alla frågor som Unionen får om coronaviruset. nito/Colourbox

Kan min arbetsgivare säga att jag inte får komma till jobbet om jag varit utomlands?

Ja, det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Det betyder att din arbetsgivare kan säga att du inte får komma till jobbet. Men du ska inte sjukanmäla dig, i och med att du inte är sjuk och inte har försatts i karantän av en smittskyddsläkare är du arbetsför som vanligt.

Eftersom du är arbetsför och står till arbetsgivarens förfogande ska du ha lön under tiden de anser att du inte ska komma in till arbetet.

Var tydlig med att du står till förfogande för att jobba – om arbetsgivaren önskar det. Föreslå till exempel att du kan jobba hemifrån, om det är möjligt för dig i din tjänst och du har arbetsredskap för att göra det. Påtala att arbetsgivaren ska betala ut lön och eventuella förmåner precis som vanligt för tiden du är hemma. Det gäller även om du inte har möjlighet att jobba hemma. Det är viktigt att du finns tillgänglig och kan komma in och jobba så fort arbetsgivaren bedömer att det är ok att du kommer tillbaka.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning
 

Jag känner oro för att komma till arbetsplatsen på grund av kollegor som rest. Kan jag kräva att jobba hemma?

Nej, det kan du inte kräva. Att avvika från arbetsplatsen olovligen kan ses som en arbetsvägran och du kan riskera allvarliga konsekvenser som uppsägning eller skadestånd.

För en dialog med din arbetsgivare om att du är orolig och om vilka lösningar som skulle kunna vara möjliga. Ett alternativ är jobba hemifrån, men inget som du kan kräva. Arbetsgivaren kan inom ramen för arbetsledningsrätten kräva att ditt arbete utförs på arbetsplatsen.

Prata gärna med ditt arbetsmiljöombud om din oro och hur ni tillsammans kan lösa situationen. Arbetsgivaren är, enligt arbetsmiljölagen, skyldig att vidta åtgärder för att förebygga ohälsa eller smitta på arbetsplatsen.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab
 

Kan arbetsgivaren bestämma att jag inte får åka på en planerad privat resa?

Nej, arbetsgivaren bestämmer inte över vad man gör på sin fritid och kan inte kräva att man avbokar en resa. En arbetsgivare som förändrar semesterförläggningen riskerar att få betala skadestånd.

En lösning kan vara att man kommer överens med arbetsgivaren om att de kompenserar för den avbokade resan.
 

Kan jag säga nej till att åka på en tjänsteresa och kan arbetsgivaren beordra att jag åker?

Nej, så länge UD inte avråder från resor till det område du ska åka till har arbetsgivaren rätt att beordra dig att åka på tjänsteresa. Men om du är orolig för att åka på en tjänsteresa bör du ha en dialog med arbetsgivaren om din oro och försöka komma fram till en gemensam lösning.

Unionens råd är att skriva ett avtal med din arbetsgivare före avresan. Avtalet ska reglera din rätt till lön, om du blir satt i karantän antingen i Sverige eller på resmålet. Det är också viktigt att du och din arbetsgivare undersöker vilket försäkringsskydd som gäller.

Om du tillhör en riskgrupp kan bedömningen vara en annan. Du bör då kontakta din läkare innan du reser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen