Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Centern håller fast vid kritiserat ungdomsavtal

Trots hård kritik står centerledaren Maud Olofsson fast vid sitt förslag om ett speciellt ungdomsavtal vars förebild nu orsakat strejker i Frankrike.<br />
Publicerad
- Så länge ingen har ett bättre förslag på hur ungdomar ska få jobb så gör jag det, säger Maud Olofsson.
- Jag är otroligt upprörd över alla ungdomar som inte får visa upp sig och kan starta sina liv med framtidstro och hopp. Det kan vi aldrig acceptera.
Maud Olofsson är övertygad om att hennes modell skulle göra arbetsgivarna mer benägna att anställa unga.
Den innebär att arbetsgivaren kan kringgå lagen om anställningsskydd, las, vid anställning av unga upp till 26 år. Under två år ska arbetsgivaren ha rätt att säga upp den anställde med omedelbar verkan.
Om så sker har den anställde som jobbat minst tre månader rätt till ett avgångsvederlag med 8 procent av den utbetalda lönen, vilket motsvarar en månadslön efter ett år och två månadslöner efter två år.
Om anställningen inte avslutas övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning med vanliga uppsägningsregler efter två år.
Maud Olofsson har, trots hård kritik, inga planer på att dra tillbaka förslaget:
- Man försöker göra en politisk kampanj av det här. Men jag backar inte så länge man inte har sakliga invändningar och jag undrar, vad gör de själva för att minska arbetslösheten?
Hon räknar upp en rad av regeringens, som hon tycker, misslyckade satsningar på att hjälpa unga att få jobb och säger:
- Regeringens stora nummer Plusjobben är inget annat än en tvåårig projektanställning som inte ger rätt till tillsvidareanställning eller kvalificerar till a-kassa.
- Enligt mitt förslag kvalificerar man sig redan efter ett år till a-kassan och förtur till en tillsvidareanställning. Efter två år har man dessutom rätt till en sådan anställning. Och det här betyder att anställningstryggheten är mycket bättre i mitt förslag än den är i Plusjobben.
Maud Olofsson påpekar att det finns många arbetsgivare som uppger att de skulle våga anställa fler om las luckrades upp.
- I många småföretag kan en nyanställd vara som att få in en ny medlem i familjen och då måste det stämma.
Arbetsgivarna kan ju provanställa ungdomar redan i dag?
- Ja, men provanställningstiden räcker uppenbarligen inte.
Maud Olofsson är inte förvånad över den starka reaktion som förlagan, det speciella anställningsavtalet för unga, väckt i Frankrike.
- Men där råder en helt annan situation än i Sverige. Där finns exempelvis stora klyftor som tidigare resulterat i våldsamma protester, inte minst i förorterna, och där finns en jättestor frustration över att regeringen inte klarar av att överbrygga klyftorna.
- Facken är också ganska svaga och att protestera på gatorna är ganska vanligt, till skillnad från hos oss där vi brukar lösa saker vid förhandlingsbordet.
Skulle inte ett särskilt ungdomsavtal i Sverige kunna väcka samma reaktioner här?
- Det ska naturligtvis genomföras i dialog, och där har den franske premiärministern gjort fel.
Om det här infördes, skulle det då inte öppna för fler försämringar i las?
- Varje tid kräver sina lösningar. Men vi vill inte riva upp las och förstöra kollektivavtal. Vi tycker det fungerar bra som det är med starka fack och arbetsgivareparter. Men det finns en del i regelverken som är svårt för småföretagen och då måste man fundera över vad som kan göra det enklare, säger Maud Olofsson.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.