Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Centern håller fast vid kritiserat ungdomsavtal

Trots hård kritik står centerledaren Maud Olofsson fast vid sitt förslag om ett speciellt ungdomsavtal vars förebild nu orsakat strejker i Frankrike.<br />
Publicerad
- Så länge ingen har ett bättre förslag på hur ungdomar ska få jobb så gör jag det, säger Maud Olofsson.
- Jag är otroligt upprörd över alla ungdomar som inte får visa upp sig och kan starta sina liv med framtidstro och hopp. Det kan vi aldrig acceptera.
Maud Olofsson är övertygad om att hennes modell skulle göra arbetsgivarna mer benägna att anställa unga.
Den innebär att arbetsgivaren kan kringgå lagen om anställningsskydd, las, vid anställning av unga upp till 26 år. Under två år ska arbetsgivaren ha rätt att säga upp den anställde med omedelbar verkan.
Om så sker har den anställde som jobbat minst tre månader rätt till ett avgångsvederlag med 8 procent av den utbetalda lönen, vilket motsvarar en månadslön efter ett år och två månadslöner efter två år.
Om anställningen inte avslutas övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning med vanliga uppsägningsregler efter två år.
Maud Olofsson har, trots hård kritik, inga planer på att dra tillbaka förslaget:
- Man försöker göra en politisk kampanj av det här. Men jag backar inte så länge man inte har sakliga invändningar och jag undrar, vad gör de själva för att minska arbetslösheten?
Hon räknar upp en rad av regeringens, som hon tycker, misslyckade satsningar på att hjälpa unga att få jobb och säger:
- Regeringens stora nummer Plusjobben är inget annat än en tvåårig projektanställning som inte ger rätt till tillsvidareanställning eller kvalificerar till a-kassa.
- Enligt mitt förslag kvalificerar man sig redan efter ett år till a-kassan och förtur till en tillsvidareanställning. Efter två år har man dessutom rätt till en sådan anställning. Och det här betyder att anställningstryggheten är mycket bättre i mitt förslag än den är i Plusjobben.
Maud Olofsson påpekar att det finns många arbetsgivare som uppger att de skulle våga anställa fler om las luckrades upp.
- I många småföretag kan en nyanställd vara som att få in en ny medlem i familjen och då måste det stämma.
Arbetsgivarna kan ju provanställa ungdomar redan i dag?
- Ja, men provanställningstiden räcker uppenbarligen inte.
Maud Olofsson är inte förvånad över den starka reaktion som förlagan, det speciella anställningsavtalet för unga, väckt i Frankrike.
- Men där råder en helt annan situation än i Sverige. Där finns exempelvis stora klyftor som tidigare resulterat i våldsamma protester, inte minst i förorterna, och där finns en jättestor frustration över att regeringen inte klarar av att överbrygga klyftorna.
- Facken är också ganska svaga och att protestera på gatorna är ganska vanligt, till skillnad från hos oss där vi brukar lösa saker vid förhandlingsbordet.
Skulle inte ett särskilt ungdomsavtal i Sverige kunna väcka samma reaktioner här?
- Det ska naturligtvis genomföras i dialog, och där har den franske premiärministern gjort fel.
Om det här infördes, skulle det då inte öppna för fler försämringar i las?
- Varje tid kräver sina lösningar. Men vi vill inte riva upp las och förstöra kollektivavtal. Vi tycker det fungerar bra som det är med starka fack och arbetsgivareparter. Men det finns en del i regelverken som är svårt för småföretagen och då måste man fundera över vad som kan göra det enklare, säger Maud Olofsson.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.