Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avtalspensionärer kostar Sif stora pengar

Anställda som får gå vid 60 står för omkring 10 procent av Sifs personalkostnader. Sammanlagt kostar de 360 miljoner kronor på 13 år.
Publicerad
Mellan åren 1998 och 2006 kommer 169 Sifanställda ha gått i avtalspension. Pensionen innebär att man kan sluta som i förtid och ändå lyfta 75 procent av lönen fram till ålderspensionen vid 65.
Avsikten med avtalspensioneringarna var i första hand att underlätta generationsväxlingen i förbundet. Vad man inte räknat med var att nästan alla som fick chansen skulle nappa på erbjudandet. Därför har Sif tvingats avsätta extra pengar till avtalspensionärerna.
Gyula Math som sitter i Sifs förbundsstyrelse var kritisk när beslutet om avtalspensioneringarna togs.
- Ombudsmän måste ersättas. Avtalspensioneringarna går aldrig att räkna hem, säger Gyula Math.
- Deras kunskaper behövs. Det går inte att skaffa fram en ombudsman som är klar från början.
I efterhand har det visat sig att han hade rätt. När IT-kraschen kom tvingades Sif ta in en del av de avtalspensionerade ombudsmännen på konsultbasis. Konsultlönen har de kunnat lägga ovanpå avtalspensionen.
Den sammanlagda kostnaden för avtalspensioneringarna beräknas till 360 miljoner kronor åren 1998 till 2011. Under samma tid uppskattas övriga lönekostnader för Sifs cirka 500 anställda till i grova drag 250 miljoner kronor om året. Det innebär att avtalspensionerna står för ungefär 10 procent av totalkostnaden.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."