Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedades för hemmajobb

Avdelningschefen rapporterade in den arbetstid han jobbat hemma. Det var några timmar för mycket tyckte innovationsföretaget och avskedade honom. Nu stämmer Unionen bolaget på 150 000 kronor.
Lina Björk Publicerad

Smarta telefoner gör det smidigt och lätt att svara på ett jobbmejl från kollegor, även när arbetsdagen egentligen är slut. Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket gör att många tjänstemän jobbar  mer än de borde. För en avdelningschef i Uppsala blev frågan om hemmajobb dock det omvända när han enligt företaget ska ha tillgodogjort sig arbetstid som han inte arbetat, vilket ledde till avsked.

Företaget använder stämpelklockor vid in- och utpassering. Avdelningschefen stämplade ut när arbetsdagen var slut, men fortsatte att jobba hemma, vilket han också rapporterade in.

- Eftersom han har arbetsuppgifter som inte är bundna till lokalen så kan han jobba hemma. Vi menar att företaget har känt till att han gör det och att de har haft en muntlig överenskommelse som säger att det varit okej, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget menar dock att Unionenmedlemmen rapporterat in timmar när han egentligen varit ledig. Men de har aldrig gett honom någon varning.

- Om han har misskött sig så måste arbetsgivaren först ge en varning. Det hade varit bra att ha en diskussion kring arbetstider, där de resonerade kring om han uppfyller de krav som finns. Men nu har de avskedat honom som en blixt från klar himmel, säger Lena Isenstam.

Eftersom Unionen anser att företaget känt till och godkänt att chefen ibland jobbade hemma och inte gett honom någon varning som visade på att han misskött sig, så stämmer förbundet arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen