Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott
Astra Zeneca är nu stämt i Arbetsdomstolen av Unionen och två andra fackförbund som sammanlagt kräver nära en halv miljon kronor i skadestånd för mbl-brott. Det sedan läkemedelsföretaget har gjort omorganiseringar och tillsatt chefer utan att förhandla med facket.
Att mbl-brott hamnar i AD för avgörande är ovanligt eftersom parterna i de flesta fall löser det vid interna förhandlingar. Så dock inte i detta fall, då ett stort antal förhandlingar på lokal och central nivå inte lett till någon lösning.
– Det är beklagligt. Men i den här stämningen handlar det om en konflikt angående brott begångna mellan oktober 2018 till februari 2019 som man trots rejäla försök från båda parter inte kunnat lösa varför vi till sist lämnade in stämningsansökan nu i oktober, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, som är ombud i målet.
I stämningsansökan påpekar förbundet att de fackligt förtroendevalda under de senaste åren upplevt att bolaget försvårat deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet genom att inta en mer restriktiv hållning vid tillhandahållandet av information och vid påkallande av primärförhandlingar.
– De förtroendevalda har känt av ett förändrat synsätt hos bolaget genom att man inte betraktar medbestämmandefrågor som samverkan utan som något där man bara behöver nå upp till en miniminivå och sedan inte vill göra mer. Det betyder att bolaget gör en snävare bedömning än vi gör och konflikten handlar i grunden om vem som gör rätt tolkning av lagen, säger Björn Alquist.
Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har lämnat in varsin stämningsansökan till AD där de alla anser Astra Zeneca har gjorts sig skyldig till brott mot förhandlingsplikten i medbestämmandelagen, vid omorganisationer och tillsättningen av chefer som påverkar de anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö.
I sin precisering av vad man anser bolaget har gjort sig skyldig till tar Unionen upp fyra händelser.
En är att Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje början av oktober 2018 fick kännedom att bolaget några dagar tidigare tillsatt en ny personalchef utan att först ha förhandlat med facket. I den tjänsten ingår bland annat ett ansvar för HR-relaterade frågor för 3 500 medarbetare i Södertälje och att man har möjlighet att påverka hela verksamheten, påpekar förbundet. Som därför anser att tillsättningen är en sådan viktig förändring av bolagets verksamhet liksom av medlemmarnas arbets- och anställningsförhållande som företaget enligt mbl är skyldigt att förhandla om.
Ett annat exempel är en omorganisation som gjordes i slutet av oktober 2018, som klubben först fick veta då den blev känd via företagets intranät. Förändringen innebar bland annat en minskning av antalet enheter, att medarbetare omplacerades och nya chefer tillsattes, vilket också är en sådan förändring av verksamheten som bolaget enligt mbl är skyldigt att på eget initiativ förhandla med facket om, menar Unionen.
Rent juridiskt är dock ett annat exempel mest intressant, tycker Björn Alquist.
Det handlar om en tillfällig chefstillsättning, mellan oktober 2018 till januari 2019, vid Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje. I chefstjänsten ingick bland annat en så kallad rating, alltså en slags bedömning av varje medarbetare, som sedan ligger till grund för kommande års löneökning vilket därför är särskilt betydelsefull för förbundets medlemmar, framhåller Unionen. Men också i det fallet tog alltså läkemedelsföretaget beslut utan att ha förhandlat med facket.
– När det gäller tillfälliga chefstillsättningar, som har en sådan stor påverkan på arbetstagarnas situation som i det här fallet, så finns det inte så mycket rättspraxis. Därför ska det bli intressant att få veta vad som gäller enligt AD, säger Björn Alquist.
De exempel som Unionen tar upp i sin stämningsansökan gäller bolagets verksamhet både i Södertälje och i Mölndal utanför Göteborg, med totalt omkring 7 000 anställda.
Tillsammans kräver de tre fackförbunden skadestånd på totalt närmare en halv miljon kronor. I Unionens fall handlar det om 160 000 kronor i allmänt skadestånd. Unionen har även stämt bolagets arbetsgivarorganisation IKEM.
Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11
Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
