Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

Astra Zeneca är nu stämt i Arbetsdomstolen av Unionen och två andra fackförbund som sammanlagt kräver nära en halv miljon kronor i skadestånd för mbl-brott. Det sedan läkemedelsföretaget har gjort omorganiseringar och tillsatt chefer utan att förhandla med facket.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Efter många resultatlösa förhandingar krävs nu Astra Zeneca på skadestånd av Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Att mbl-brott hamnar i AD för avgörande är ovanligt eftersom parterna i de flesta fall löser det vid interna förhandlingar. Så dock inte i detta fall, då ett stort antal förhandlingar på lokal och central nivå inte lett till någon lösning.

– Det är beklagligt. Men i den här stämningen handlar det om en konflikt angående brott begångna mellan oktober 2018 till februari 2019 som man trots rejäla försök från båda parter inte kunnat lösa varför vi till sist lämnade in stämningsansökan nu i oktober, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, som är ombud i målet.

I stämningsansökan påpekar förbundet att de fackligt förtroendevalda under de senaste åren upplevt att bolaget försvårat deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet genom att inta en mer restriktiv hållning vid tillhandahållandet av information och vid påkallande av primärförhandlingar.

– De förtroendevalda har känt av ett förändrat synsätt hos bolaget genom att man inte betraktar medbestämmandefrågor som samverkan utan som något där man bara behöver nå upp till en miniminivå och sedan inte vill göra mer. Det betyder att bolaget gör en snävare bedömning än vi gör och konflikten handlar i grunden om vem som gör rätt tolkning av lagen, säger Björn Alquist.

Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har lämnat in varsin stämningsansökan till AD där de alla anser Astra Zeneca har gjorts sig skyldig till brott mot förhandlingsplikten i medbestämmandelagen, vid omorganisationer och tillsättningen av chefer som påverkar de anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

I sin precisering av vad man anser bolaget har gjort sig skyldig till tar Unionen upp fyra händelser.

En är att Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje början av oktober 2018 fick kännedom att bolaget några dagar tidigare tillsatt en ny personalchef utan att först ha förhandlat med facket. I den tjänsten ingår bland annat ett ansvar för HR-relaterade frågor för 3 500 medarbetare i Södertälje och att man har möjlighet att påverka hela verksamheten, påpekar förbundet. Som därför anser att tillsättningen är en sådan viktig förändring av bolagets verksamhet liksom av medlemmarnas arbets- och anställningsförhållande som företaget enligt mbl är skyldigt att förhandla om.

Ett annat exempel är en omorganisation som gjordes i slutet av oktober 2018, som klubben först fick veta då den blev känd via företagets intranät. Förändringen innebar bland annat en minskning av antalet enheter, att medarbetare omplacerades och nya chefer tillsattes, vilket också är en sådan förändring av verksamheten som bolaget enligt mbl är skyldigt att på eget initiativ förhandla med facket om, menar Unionen.

Rent juridiskt är dock ett annat exempel mest intressant, tycker Björn Alquist.

Det handlar om en tillfällig chefstillsättning, mellan oktober 2018 till januari 2019, vid Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje. I chefstjänsten ingick bland annat en så kallad rating, alltså en slags bedömning av varje medarbetare, som sedan ligger till grund för kommande års löneökning vilket därför är särskilt betydelsefull för förbundets medlemmar, framhåller Unionen. Men också i det fallet tog alltså läkemedelsföretaget beslut utan att ha förhandlat med facket.

– När det gäller tillfälliga chefstillsättningar, som har en sådan stor påverkan på arbetstagarnas situation som i det här fallet, så finns det inte så mycket rättspraxis. Därför ska det bli intressant att få veta vad som gäller enligt AD, säger Björn Alquist.

De exempel som Unionen tar upp i sin stämningsansökan gäller bolagets verksamhet både i Södertälje och i Mölndal utanför Göteborg, med totalt omkring 7 000 anställda.

Tillsammans kräver de tre fackförbunden skadestånd på totalt närmare en halv miljon kronor. I Unionens fall handlar det om 160 000 kronor i allmänt skadestånd. Unionen har även stämt bolagets arbetsgivarorganisation IKEM.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision