Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

Astra Zeneca är nu stämt i Arbetsdomstolen av Unionen och två andra fackförbund som sammanlagt kräver nära en halv miljon kronor i skadestånd för mbl-brott. Det sedan läkemedelsföretaget har gjort omorganiseringar och tillsatt chefer utan att förhandla med facket.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Efter många resultatlösa förhandingar krävs nu Astra Zeneca på skadestånd av Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Att mbl-brott hamnar i AD för avgörande är ovanligt eftersom parterna i de flesta fall löser det vid interna förhandlingar. Så dock inte i detta fall, då ett stort antal förhandlingar på lokal och central nivå inte lett till någon lösning.

– Det är beklagligt. Men i den här stämningen handlar det om en konflikt angående brott begångna mellan oktober 2018 till februari 2019 som man trots rejäla försök från båda parter inte kunnat lösa varför vi till sist lämnade in stämningsansökan nu i oktober, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, som är ombud i målet.

I stämningsansökan påpekar förbundet att de fackligt förtroendevalda under de senaste åren upplevt att bolaget försvårat deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet genom att inta en mer restriktiv hållning vid tillhandahållandet av information och vid påkallande av primärförhandlingar.

– De förtroendevalda har känt av ett förändrat synsätt hos bolaget genom att man inte betraktar medbestämmandefrågor som samverkan utan som något där man bara behöver nå upp till en miniminivå och sedan inte vill göra mer. Det betyder att bolaget gör en snävare bedömning än vi gör och konflikten handlar i grunden om vem som gör rätt tolkning av lagen, säger Björn Alquist.

Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har lämnat in varsin stämningsansökan till AD där de alla anser Astra Zeneca har gjorts sig skyldig till brott mot förhandlingsplikten i medbestämmandelagen, vid omorganisationer och tillsättningen av chefer som påverkar de anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

I sin precisering av vad man anser bolaget har gjort sig skyldig till tar Unionen upp fyra händelser.

En är att Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje början av oktober 2018 fick kännedom att bolaget några dagar tidigare tillsatt en ny personalchef utan att först ha förhandlat med facket. I den tjänsten ingår bland annat ett ansvar för HR-relaterade frågor för 3 500 medarbetare i Södertälje och att man har möjlighet att påverka hela verksamheten, påpekar förbundet. Som därför anser att tillsättningen är en sådan viktig förändring av bolagets verksamhet liksom av medlemmarnas arbets- och anställningsförhållande som företaget enligt mbl är skyldigt att förhandla om.

Ett annat exempel är en omorganisation som gjordes i slutet av oktober 2018, som klubben först fick veta då den blev känd via företagets intranät. Förändringen innebar bland annat en minskning av antalet enheter, att medarbetare omplacerades och nya chefer tillsattes, vilket också är en sådan förändring av verksamheten som bolaget enligt mbl är skyldigt att på eget initiativ förhandla med facket om, menar Unionen.

Rent juridiskt är dock ett annat exempel mest intressant, tycker Björn Alquist.

Det handlar om en tillfällig chefstillsättning, mellan oktober 2018 till januari 2019, vid Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje. I chefstjänsten ingick bland annat en så kallad rating, alltså en slags bedömning av varje medarbetare, som sedan ligger till grund för kommande års löneökning vilket därför är särskilt betydelsefull för förbundets medlemmar, framhåller Unionen. Men också i det fallet tog alltså läkemedelsföretaget beslut utan att ha förhandlat med facket.

– När det gäller tillfälliga chefstillsättningar, som har en sådan stor påverkan på arbetstagarnas situation som i det här fallet, så finns det inte så mycket rättspraxis. Därför ska det bli intressant att få veta vad som gäller enligt AD, säger Björn Alquist.

De exempel som Unionen tar upp i sin stämningsansökan gäller bolagets verksamhet både i Södertälje och i Mölndal utanför Göteborg, med totalt omkring 7 000 anställda.

Tillsammans kräver de tre fackförbunden skadestånd på totalt närmare en halv miljon kronor. I Unionens fall handlar det om 160 000 kronor i allmänt skadestånd. Unionen har även stämt bolagets arbetsgivarorganisation IKEM.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen