Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

Astra Zeneca är nu stämt i Arbetsdomstolen av Unionen och två andra fackförbund som sammanlagt kräver nära en halv miljon kronor i skadestånd för mbl-brott. Det sedan läkemedelsföretaget har gjort omorganiseringar och tillsatt chefer utan att förhandla med facket.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Efter många resultatlösa förhandingar krävs nu Astra Zeneca på skadestånd av Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Att mbl-brott hamnar i AD för avgörande är ovanligt eftersom parterna i de flesta fall löser det vid interna förhandlingar. Så dock inte i detta fall, då ett stort antal förhandlingar på lokal och central nivå inte lett till någon lösning.

– Det är beklagligt. Men i den här stämningen handlar det om en konflikt angående brott begångna mellan oktober 2018 till februari 2019 som man trots rejäla försök från båda parter inte kunnat lösa varför vi till sist lämnade in stämningsansökan nu i oktober, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, som är ombud i målet.

I stämningsansökan påpekar förbundet att de fackligt förtroendevalda under de senaste åren upplevt att bolaget försvårat deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet genom att inta en mer restriktiv hållning vid tillhandahållandet av information och vid påkallande av primärförhandlingar.

– De förtroendevalda har känt av ett förändrat synsätt hos bolaget genom att man inte betraktar medbestämmandefrågor som samverkan utan som något där man bara behöver nå upp till en miniminivå och sedan inte vill göra mer. Det betyder att bolaget gör en snävare bedömning än vi gör och konflikten handlar i grunden om vem som gör rätt tolkning av lagen, säger Björn Alquist.

Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har lämnat in varsin stämningsansökan till AD där de alla anser Astra Zeneca har gjorts sig skyldig till brott mot förhandlingsplikten i medbestämmandelagen, vid omorganisationer och tillsättningen av chefer som påverkar de anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

I sin precisering av vad man anser bolaget har gjort sig skyldig till tar Unionen upp fyra händelser.

En är att Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje början av oktober 2018 fick kännedom att bolaget några dagar tidigare tillsatt en ny personalchef utan att först ha förhandlat med facket. I den tjänsten ingår bland annat ett ansvar för HR-relaterade frågor för 3 500 medarbetare i Södertälje och att man har möjlighet att påverka hela verksamheten, påpekar förbundet. Som därför anser att tillsättningen är en sådan viktig förändring av bolagets verksamhet liksom av medlemmarnas arbets- och anställningsförhållande som företaget enligt mbl är skyldigt att förhandla om.

Ett annat exempel är en omorganisation som gjordes i slutet av oktober 2018, som klubben först fick veta då den blev känd via företagets intranät. Förändringen innebar bland annat en minskning av antalet enheter, att medarbetare omplacerades och nya chefer tillsattes, vilket också är en sådan förändring av verksamheten som bolaget enligt mbl är skyldigt att på eget initiativ förhandla med facket om, menar Unionen.

Rent juridiskt är dock ett annat exempel mest intressant, tycker Björn Alquist.

Det handlar om en tillfällig chefstillsättning, mellan oktober 2018 till januari 2019, vid Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje. I chefstjänsten ingick bland annat en så kallad rating, alltså en slags bedömning av varje medarbetare, som sedan ligger till grund för kommande års löneökning vilket därför är särskilt betydelsefull för förbundets medlemmar, framhåller Unionen. Men också i det fallet tog alltså läkemedelsföretaget beslut utan att ha förhandlat med facket.

– När det gäller tillfälliga chefstillsättningar, som har en sådan stor påverkan på arbetstagarnas situation som i det här fallet, så finns det inte så mycket rättspraxis. Därför ska det bli intressant att få veta vad som gäller enligt AD, säger Björn Alquist.

De exempel som Unionen tar upp i sin stämningsansökan gäller bolagets verksamhet både i Södertälje och i Mölndal utanför Göteborg, med totalt omkring 7 000 anställda.

Tillsammans kräver de tre fackförbunden skadestånd på totalt närmare en halv miljon kronor. I Unionens fall handlar det om 160 000 kronor i allmänt skadestånd. Unionen har även stämt bolagets arbetsgivarorganisation IKEM.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY 

Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.