Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

Astra Zeneca är nu stämt i Arbetsdomstolen av Unionen och två andra fackförbund som sammanlagt kräver nära en halv miljon kronor i skadestånd för mbl-brott. Det sedan läkemedelsföretaget har gjort omorganiseringar och tillsatt chefer utan att förhandla med facket.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Efter många resultatlösa förhandingar krävs nu Astra Zeneca på skadestånd av Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Att mbl-brott hamnar i AD för avgörande är ovanligt eftersom parterna i de flesta fall löser det vid interna förhandlingar. Så dock inte i detta fall, då ett stort antal förhandlingar på lokal och central nivå inte lett till någon lösning.

– Det är beklagligt. Men i den här stämningen handlar det om en konflikt angående brott begångna mellan oktober 2018 till februari 2019 som man trots rejäla försök från båda parter inte kunnat lösa varför vi till sist lämnade in stämningsansökan nu i oktober, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, som är ombud i målet.

I stämningsansökan påpekar förbundet att de fackligt förtroendevalda under de senaste åren upplevt att bolaget försvårat deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet genom att inta en mer restriktiv hållning vid tillhandahållandet av information och vid påkallande av primärförhandlingar.

– De förtroendevalda har känt av ett förändrat synsätt hos bolaget genom att man inte betraktar medbestämmandefrågor som samverkan utan som något där man bara behöver nå upp till en miniminivå och sedan inte vill göra mer. Det betyder att bolaget gör en snävare bedömning än vi gör och konflikten handlar i grunden om vem som gör rätt tolkning av lagen, säger Björn Alquist.

Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har lämnat in varsin stämningsansökan till AD där de alla anser Astra Zeneca har gjorts sig skyldig till brott mot förhandlingsplikten i medbestämmandelagen, vid omorganisationer och tillsättningen av chefer som påverkar de anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

I sin precisering av vad man anser bolaget har gjort sig skyldig till tar Unionen upp fyra händelser.

En är att Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje början av oktober 2018 fick kännedom att bolaget några dagar tidigare tillsatt en ny personalchef utan att först ha förhandlat med facket. I den tjänsten ingår bland annat ett ansvar för HR-relaterade frågor för 3 500 medarbetare i Södertälje och att man har möjlighet att påverka hela verksamheten, påpekar förbundet. Som därför anser att tillsättningen är en sådan viktig förändring av bolagets verksamhet liksom av medlemmarnas arbets- och anställningsförhållande som företaget enligt mbl är skyldigt att förhandla om.

Ett annat exempel är en omorganisation som gjordes i slutet av oktober 2018, som klubben först fick veta då den blev känd via företagets intranät. Förändringen innebar bland annat en minskning av antalet enheter, att medarbetare omplacerades och nya chefer tillsattes, vilket också är en sådan förändring av verksamheten som bolaget enligt mbl är skyldigt att på eget initiativ förhandla med facket om, menar Unionen.

Rent juridiskt är dock ett annat exempel mest intressant, tycker Björn Alquist.

Det handlar om en tillfällig chefstillsättning, mellan oktober 2018 till januari 2019, vid Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje. I chefstjänsten ingick bland annat en så kallad rating, alltså en slags bedömning av varje medarbetare, som sedan ligger till grund för kommande års löneökning vilket därför är särskilt betydelsefull för förbundets medlemmar, framhåller Unionen. Men också i det fallet tog alltså läkemedelsföretaget beslut utan att ha förhandlat med facket.

– När det gäller tillfälliga chefstillsättningar, som har en sådan stor påverkan på arbetstagarnas situation som i det här fallet, så finns det inte så mycket rättspraxis. Därför ska det bli intressant att få veta vad som gäller enligt AD, säger Björn Alquist.

De exempel som Unionen tar upp i sin stämningsansökan gäller bolagets verksamhet både i Södertälje och i Mölndal utanför Göteborg, med totalt omkring 7 000 anställda.

Tillsammans kräver de tre fackförbunden skadestånd på totalt närmare en halv miljon kronor. I Unionens fall handlar det om 160 000 kronor i allmänt skadestånd. Unionen har även stämt bolagets arbetsgivarorganisation IKEM.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.
Arbetsrätt

Vrålande vd skrämde säljare till uppsägning

När företagets vd vrålade att han var ”jävligt trött” på medarbetaren agerade hon i affekt. Unionen köper inte företagets tolkning att kvinnan sagt upp sig sig på egen begäran och har nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2025, kl 06:01
Kan man ta tillbaka en uppsägning som man inte menat under en upprörd diskussion? Det är vad en rättstvist mellan ett Göteborgsföretag och Unionen handlar om. Foto: Colourbox

Säljaren på ett företag i Göteborg hade problem med astma och upplevde att hennes besvär förvärrades markant när hon vistades på arbetsplatsen. Trots att hon påtalat det för företagets vd vid upprepade tillfällen tog han inte problemen på allvar. 
En dag i april tidigare i år hade hon svårt att få luft och berättade för sina närmaste chefer på kontoret att hon kände sig uppgiven över sina hälsoproblem. Hon sa bland annat att hon kunde tvingas säga sig upp sig om hennes arbetsmiljö inte förbättrades.

När säljaren några dagar senare var på väg in på ett möte med ledningsgruppen möttes hon av företagets vd som vrålade att han var ”jävligt trött” på henne, varpå han bad henne att lämna mötesrummet. Kvinnan reagerade i affekt och svarade ”då blir du väl glad om jag säger upp mig på en gång?”.

Förnekade uppsägning omedelbart

Starkt påverkad av det som hänt lämnade hon arbetsplatsen och åkte hem. När säljaren senare på eftermiddagen ringde till jobbet för att sjukskriva sig fick hon beskedet att det redan gått ut information till personalen om att hon sagt upp sig. Hon hade även fått ett mejl från vd:n med en bekräftelse på hennes uppsägning. Säljaren svarade omedelbart att hon inte haft någon avsikt att säga upp sig men hamnat i chock på mötet och agerat i affekt. Hon fick inget svar från arbetsgivaren men ett par dagar senare fick hon ett mejl där hon ombads lämna in sina arbetsredskap.

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är jämställa med ett avskedande och har nu stämt bolaget. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

En uppsägning är bindande

Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att en uppsägning på egen begäran är bindande. Det finns dock några undantag från den regeln med praxis från äldre rättsfall. Till exempel om arbetstagaren sagt upp sig förhastat i samband med ett meningsutbyte och sedan efter kort tid tagit tillbaka uppsägningen. Det kan också vara om arbetsgivaren anses ha provocerat eller tvingat fram en uppsägning från medarbetaren.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.