Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare vill slippa lagens krav på lönekartläggning

Arbetsgivarverket konstaterar att de oförklarade löneskillnaderna bara utgör en bråkdel av kvinnors och mäns inkomstklyftor. Mer krut borde därför satsas på att minska de förklarade skillnaderna. JämO är av en annan åsikt.<br />
Publicerad
Arbetsgivarverket, myndigheters och statliga verks arbetsgivarorganisation, kommer i nästa vecka med en rapport där man slår fast att de oförklarade löneskillnaderna inom statlig sektor ligger på 1,7 procent. Betydligt större är de skillnader som kan förklaras med till exempel arbetets svårighetsnivå, arbetstid och chefspositioner.
- Man bör fokusera på det, i stället för den lilla del som är oförklarade skillnader, säger Göran Ekström, generaldirektör på Arbetsgivarverket.
Det är i princip en strukturförändring Ekström efterlyser. Men han håller inte med om att det vore att flytta ansvaret från arbetsgivaren till samhället.
- Arbetsgivarna har ett stort ansvar. Det pågår en rad åtgärder, bland annat chefsutvecklingsprogram för unga kvinnor. Det finns mycket man kan göra. Problemet är att lönekartläggningarna tar enorma resurser, speciellt på små myndigheter, så det finns inte utrymme för mycket annat.
Arbetsgivarverket anser att man borde lätta på reglerna kring lönekartläggning i jämställdhetslagen.
- Ge parterna större ansvar. Det finns ett mycket starkt commitment att arbeta med de här frågorna. Det skulle absolut fungera, säger Göran Ekström.
På JämO anser man att det är samma gamla argument som kommer igen.
- Den statistik man för fram är ofta på makronivå. Man tar alla arbetsgivare inom ett område eller hela landet och slår ihop. Men jämställdhetslagen och lönekartläggningsbetämmelserna är på mikronivå. Det görs tusentals justeringar på företagsnivå, särskilt inom statlig sektor. Vi kan inte se att bestämmelserna inte fyller någon funktion, säger Eberhard Stüber hos JämO.
Han anser att den typ av statistik som Arbetsgivarverkets rapport bygger på inte säger något om hur det ser ut på de enskilda arbetsplatserna. Dessutom faller kritiken mot lagen ganska platt om man ser till de kollektivavtal som har tecknats, menar han.
- Det finns ingen motsättning mellan avtal och lag. Tvärtom. Kollektivavtalen, i synnerhet det statliga, har högre krav på löneanalys än jämställdhetslagen. Arbetsgivarna har inte presenterat en enda metod för hur man ska leva upp till sitt eget avtal utan att uppfylla lagens krav, säger Eberhard Stüber.
Det finns dock tvingande formuleringar i lagen, i enlighet med EG-rätten. Arbetsgivaren måste göra en arbetsvärdering, där man bestämmer vilka jobb som är likvärdiga. Men det anser Stüber att man med automatik gör om man följer avtal som grundar sig på saklig lön.
- Arbetsgivarverket har genom årens lopp agerat på ett sätt som om begreppet likvärdigt arbete var påhittat av JämO eller klåfingriga politiker. Alla EU:s stater måste förhålla sig till begreppsparet lika och likvärdigt arbete. De arbetsgivare som i regel har problem med lönekartläggningar är de som inte heller har en tydlig lönepolitik. Problemet för dem är att de även har problem att leva upp till de egna kollektivavtalen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.