Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetsgivare kan bryta mot PUL
För arbetsgivare är det precis som för alla oss andra fritt fram att kolla upp personer på den kritiserade webbplatsen Lexbase. Att däremot ta tillfället i akt och spara uppgifter om en anställd eller potentiell arbetskraft är brott mot Personuppgiftslagen.
Som Kollega skrev i går är det ett växande problem med arbetsgivare som begär utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Även om det på Lexbase gäller domar och inte utdrag ur belastningsregistret (som även innehåller förseelser av mindre art), gör tjänsten att det är fritt fram för arbetsgivare att kolla upp såväl sina medarbetare som potentiell arbetskraft.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att uppgifterna hos Lexbase kan få konsekvenser i rekryteringssituationer. Från fackligt håll jobbar man för att få till en lagstiftning mot att arbetsgivare kan ställa krav på att få se ett belastningsregisterutdrag vid rekrytering.
Lexbase i sig bryter inte mot Personuppgiftslagen (PUL) enligt Datainspektionen, eftersom de har ett så kallat utgivningsbevis och därför har grundlagsskydd. Däremot gör den som tar del av uppgifterna och sedan registrerar dem sig skyldig till brott, till exempel en arbetsgivare. Så fort uppgifterna är ”sökbara” är det brott mot PUL, även om det bara är för eget bruk. Det spelar ingen roll om registret finns i digital form i en persondator eller i en fysisk lista i skrivbordslådan.
- Eftersom det är olagligt borde det vara svårt att som arbetsgivare bruka det systematiskt, men det kan ändå vara problem att vetskapen finns i några personer huvuden, säger Martin Wästfelt.
Även om Datainspektionen menar att de inte kan vidta några åtgärder mot webbplatsen utifrån PUL, säger Marin Wästfelt att vissa uppgifter kan röra sig om förtal, då Lexbase tack vare utgivningsbeviset är ansvarig utgivare.
- Om den ansvarige utgivaren lägger ut uppgifter som sedan fått en annan utgång i en högre instans så skulle det kunna vara fråga om förtal, som den ansvarige utgivaren har fullt ansvar för. Är det här ett kryphål i lagen får man se till att täppa till det.
Martin Wästfelt tror dock att det starka anställningsskyddet minskar risken för befintligt anställda att få besvär om det i en sökning på till exempel Lexbase skulle visa sig att de förekommer i domar. Brottslighet som inte har med arbetsgivaren att göra kan i princip inte användas mot den anställde. Däremot är han oroad över integritetsaspekten.
- Att även en arbetsgivare kan snoka är såklart obehagligt och jobbigt för individen, även om arbetsgivaren inte kan göra något. Som facklig organisation måste vi vara vaksamma på gränslinjen mellan yttrandefrihet och integritetskränkningar mot de anställda.
Enligt honom är det ett arbete som facket jobbar med konstant. Till exempel genom att förklara hur reglerna ser ut och göra folk medvetna om det komplicerade regelverket. Det är inte alltid så lätt att som medborgare i Sverige eller som anställd greppa vad en arbetsgivare kan och får göra.
- Vi tror att det är bra med öppenhet i samhället och det finns väldigt goda skäl för att domstolsprövningar ska vara offentliga, samtidigt som vårt system ska vara sådant att har man tagit sitt straff så ska man inte vara svartlistad för tid och evighet. Man får inte glömma den viktiga aspekten, säger Martin Wästfelt.
Enligt Aftonbladet har en stämningsansökan om förtal lämnats in till Stockholms tingsrätt.
Utgivningsbevis
I princip kan vem som helst ansöka om ett utgivningsbevis för 2 000 kronor hos Myndigheten för radio och tv. Ett bevis som ger webbplatser samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och press har för sina databaser. Eftersom myndigheten inte har rätt att censurera publicistiskt innehåll, kan de inte neka ett utgivningsbevis på förhand.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
