Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Som Kollega skrev i går är det ett växande problem med arbetsgivare som begär utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Även om det på Lexbase gäller domar och inte utdrag ur belastningsregistret (som även innehåller förseelser av mindre art), gör tjänsten att det är fritt fram för arbetsgivare att kolla upp såväl sina medarbetare som potentiell arbetskraft.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att uppgifterna hos Lexbase kan få konsekvenser i rekryteringssituationer. Från fackligt håll jobbar man för att få till en lagstiftning mot att arbetsgivare kan ställa krav på att få se ett belastningsregisterutdrag vid rekrytering.
Lexbase i sig bryter inte mot Personuppgiftslagen (PUL) enligt Datainspektionen, eftersom de har ett så kallat utgivningsbevis och därför har grundlagsskydd. Däremot gör den som tar del av uppgifterna och sedan registrerar dem sig skyldig till brott, till exempel en arbetsgivare. Så fort uppgifterna är ”sökbara” är det brott mot PUL, även om det bara är för eget bruk. Det spelar ingen roll om registret finns i digital form i en persondator eller i en fysisk lista i skrivbordslådan.
- Eftersom det är olagligt borde det vara svårt att som arbetsgivare bruka det systematiskt, men det kan ändå vara problem att vetskapen finns i några personer huvuden, säger Martin Wästfelt.
Även om Datainspektionen menar att de inte kan vidta några åtgärder mot webbplatsen utifrån PUL, säger Marin Wästfelt att vissa uppgifter kan röra sig om förtal, då Lexbase tack vare utgivningsbeviset är ansvarig utgivare.
- Om den ansvarige utgivaren lägger ut uppgifter som sedan fått en annan utgång i en högre instans så skulle det kunna vara fråga om förtal, som den ansvarige utgivaren har fullt ansvar för. Är det här ett kryphål i lagen får man se till att täppa till det.
Martin Wästfelt tror dock att det starka anställningsskyddet minskar risken för befintligt anställda att få besvär om det i en sökning på till exempel Lexbase skulle visa sig att de förekommer i domar. Brottslighet som inte har med arbetsgivaren att göra kan i princip inte användas mot den anställde. Däremot är han oroad över integritetsaspekten.
- Att även en arbetsgivare kan snoka är såklart obehagligt och jobbigt för individen, även om arbetsgivaren inte kan göra något. Som facklig organisation måste vi vara vaksamma på gränslinjen mellan yttrandefrihet och integritetskränkningar mot de anställda.
Enligt honom är det ett arbete som facket jobbar med konstant. Till exempel genom att förklara hur reglerna ser ut och göra folk medvetna om det komplicerade regelverket. Det är inte alltid så lätt att som medborgare i Sverige eller som anställd greppa vad en arbetsgivare kan och får göra.
- Vi tror att det är bra med öppenhet i samhället och det finns väldigt goda skäl för att domstolsprövningar ska vara offentliga, samtidigt som vårt system ska vara sådant att har man tagit sitt straff så ska man inte vara svartlistad för tid och evighet. Man får inte glömma den viktiga aspekten, säger Martin Wästfelt.
Enligt Aftonbladet har en stämningsansökan om förtal lämnats in till Stockholms tingsrätt.
I princip kan vem som helst ansöka om ett utgivningsbevis för 2 000 kronor hos Myndigheten för radio och tv. Ett bevis som ger webbplatser samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och press har för sina databaser. Eftersom myndigheten inte har rätt att censurera publicistiskt innehåll, kan de inte neka ett utgivningsbevis på förhand.
Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.
När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.
Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.
– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.
En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.
De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.
Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.
– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.
Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?
– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.
Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”
24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.
15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.
12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.
14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.
3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.
3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.
20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
Larmsäljaren började jobba hos bolaget i början av 2023. Ganska snart stod det klart att mannen hade ett alkoholmissbruk, och han tog på eget initiativ upp frågan om att genomgå en behandling. Arbetsgivaren accepterade med krav om det inte fick kosta arbetsgivaren något och att han skulle jobba heltid under sitt 12-stegsprogram.
När behandlingen startade insåg larmsäljaren att det bara var han som jobbade heltid parallellt med 12-stegsprogrammet. Rehabiliteringen var mentalt krävande, så mannen skrev in fyra veckors semester i schemat på sitt jobb. Någon semester togs dock inte ut, eftersom han blev sjukskriven då han inte klarade av att arbeta heltid jämte behandlingen.
Arbetsgivaren gav honom varningar för olovlig frånvaro, då läkarintyget blev försenat. De valde sedan att säga upp larmoperatören på grund av personligt skäl mitt under rehabiliteringen. Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 125 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, samt utebliven lön.
Under en rehabilitering är arbetsgivaren skyldig att göra en noggrann utredning av möjligheterna till rehabiliterings- och anpassningsåtgärder samt möjligheten till omplacering.
Kraven på arbetsgivaren att vidta rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder gäller oavsett om sjukdomen (ohälsan) har orsakats av arbetet eller av andra orsaker utanför arbetet.