Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Som Kollega skrev i går är det ett växande problem med arbetsgivare som begär utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Även om det på Lexbase gäller domar och inte utdrag ur belastningsregistret (som även innehåller förseelser av mindre art), gör tjänsten att det är fritt fram för arbetsgivare att kolla upp såväl sina medarbetare som potentiell arbetskraft.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att uppgifterna hos Lexbase kan få konsekvenser i rekryteringssituationer. Från fackligt håll jobbar man för att få till en lagstiftning mot att arbetsgivare kan ställa krav på att få se ett belastningsregisterutdrag vid rekrytering.
Lexbase i sig bryter inte mot Personuppgiftslagen (PUL) enligt Datainspektionen, eftersom de har ett så kallat utgivningsbevis och därför har grundlagsskydd. Däremot gör den som tar del av uppgifterna och sedan registrerar dem sig skyldig till brott, till exempel en arbetsgivare. Så fort uppgifterna är ”sökbara” är det brott mot PUL, även om det bara är för eget bruk. Det spelar ingen roll om registret finns i digital form i en persondator eller i en fysisk lista i skrivbordslådan.
- Eftersom det är olagligt borde det vara svårt att som arbetsgivare bruka det systematiskt, men det kan ändå vara problem att vetskapen finns i några personer huvuden, säger Martin Wästfelt.
Även om Datainspektionen menar att de inte kan vidta några åtgärder mot webbplatsen utifrån PUL, säger Marin Wästfelt att vissa uppgifter kan röra sig om förtal, då Lexbase tack vare utgivningsbeviset är ansvarig utgivare.
- Om den ansvarige utgivaren lägger ut uppgifter som sedan fått en annan utgång i en högre instans så skulle det kunna vara fråga om förtal, som den ansvarige utgivaren har fullt ansvar för. Är det här ett kryphål i lagen får man se till att täppa till det.
Martin Wästfelt tror dock att det starka anställningsskyddet minskar risken för befintligt anställda att få besvär om det i en sökning på till exempel Lexbase skulle visa sig att de förekommer i domar. Brottslighet som inte har med arbetsgivaren att göra kan i princip inte användas mot den anställde. Däremot är han oroad över integritetsaspekten.
- Att även en arbetsgivare kan snoka är såklart obehagligt och jobbigt för individen, även om arbetsgivaren inte kan göra något. Som facklig organisation måste vi vara vaksamma på gränslinjen mellan yttrandefrihet och integritetskränkningar mot de anställda.
Enligt honom är det ett arbete som facket jobbar med konstant. Till exempel genom att förklara hur reglerna ser ut och göra folk medvetna om det komplicerade regelverket. Det är inte alltid så lätt att som medborgare i Sverige eller som anställd greppa vad en arbetsgivare kan och får göra.
- Vi tror att det är bra med öppenhet i samhället och det finns väldigt goda skäl för att domstolsprövningar ska vara offentliga, samtidigt som vårt system ska vara sådant att har man tagit sitt straff så ska man inte vara svartlistad för tid och evighet. Man får inte glömma den viktiga aspekten, säger Martin Wästfelt.
Enligt Aftonbladet har en stämningsansökan om förtal lämnats in till Stockholms tingsrätt.
I princip kan vem som helst ansöka om ett utgivningsbevis för 2 000 kronor hos Myndigheten för radio och tv. Ett bevis som ger webbplatser samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och press har för sina databaser. Eftersom myndigheten inte har rätt att censurera publicistiskt innehåll, kan de inte neka ett utgivningsbevis på förhand.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
