I fjol begärdes det 222 940 utdrag ur brottsregistret, enligt Dagens Nyheter. Jämfört med året innan handlar det om en ökning med tolv procent och jämfört med 2003 när det gjordes 40 686 utdrag rör det sig om mer än en femdubbling.

För jobb inom förskola och skola krävs utdrag ur belastningsregistret enligt lag, men även inom andra branscher har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär att den sökande ska presentera ett utdrag om sig själv när hon eller han söker jobb. Arbetsgivaren kan visserligen inte kräva ett utdrag, men för den som vill ett jobb är det svårt att säga nej.

I fjol tillsatte regeringen en utredning av hur brottsregisterutdrag används i arbetslivet.

Från fackligt håll har man länge krävt en lagändring på området.
– Vi förespråkar en generell lag där det slås fast att en arbetsgivare inte får lov att ställa det kravet. Sen kan man kanske bygga på den särlagstiftning vi har i dag inom vissa områden, säger Lise Donovan, jurist på TCO som sitter med i den statliga utredningen.

– Vi tycker att inte att det är schyst att en arbetsgivare kan ställa det här kravet, den arbetssökande hamnar i en situation där man inte kan säga nej. Bara frågan är egentligen integritetskränkande. Vi menar att det finns helt enkelt andra sätt för arbetsgivaren, exempelvis att ta referenser, som säger mer om en arbetssökande än ett registerutdrag. Har man sonat sina brott så har man, det ligger i allas intresse att dessa personer får möjlighet att komma tillbaka och börja arbeta igen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser för sin sida att det är viktigt att arbetsgivarna har möjlighet att undersöka om en arbetssökande begått brott.

Niklas Aubell på Profficeägda rekryterings- och konsultbolaget Dfind Finance & Executive bekräftar att det blivit vanligare med utdrag ur belastningsregistret.

- Det är något som bara görs i fall kunden efterfrågar det, men vi ser en ökad efterfrågan. Det kan handla om allt från säkerhetsbolag till banker som har det som krav. Det är ofta kopplat till kundens policy.

När det gäller tillsättningar av ledande befattningar görs alltid en kontroll av kandidaternas uppgifter bland annat vad gäller utbildningar och tidigare inkomster. Man undersöker även om personerna förekommer i ärenden i Sveriges tingsrätter. Det sker bara med kandidatens godkännande.

- Men jag har aldrig varit med om att någon inte ger sitt medgivande. Skulle det hända är det upp till vår kund, företaget som ska anställa, att avgöra hur man ser på det, säger Niklas Abuell.

Skulle man finna att någon sökande har mörkat tidigare brottslighet gäller samma sak där.

- Vår uppgift är att ge en transparent bild av kandidaten, vi fattar inga beslut. Det är enbart kundens policy som avgör vilken betydelse det får. Men det är klart att en mindre trafikförseelse kanske inte ses som lika allvarligt som ekonomiska förseelser för en kandidat som skall arbeta som ekonom.

Hittills har Niklas Aubell aldrig varit med om att någon grov brottslighet uppdagats. Den kanske vanligaste ”förseelsen” jobbkandidater begår är att de skarvar om sina betyg och kanske skriver att man tagit examen, fast man inte tagit ut examen.

Den statliga utredningen kommer att lämna sitt förslag till sommaren.

Till TT säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) att det är viktigt att möjligheten till registerutdrag inte överutnyttjas.

- Det måste finnas en tydlig och rättssäker reglering av hur utdragen får göras.