Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler arbetsgivare vill se brottsregister

Antalet utdrag ur brottsregistret blir allt fler, och den största ökningen står privatpersoner för som vill ha ut uppgifter om sig själva i samband med att de söker jobb. Nu kräver facket ett stopp för möjligheten.
Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Persson/TT
Har du suttit på Kumla? Då finns stor risk att en potentiell arbetsgivare vill veta det. Även om du någon gång hamnat i belastningsregistret för en mindre förseelse kan det vara känsligt att behöva lämna uppgifter om det. Fredrik Persson/TT

I fjol begärdes det 222 940 utdrag ur brottsregistret, enligt Dagens Nyheter. Jämfört med året innan handlar det om en ökning med tolv procent och jämfört med 2003 när det gjordes 40 686 utdrag rör det sig om mer än en femdubbling.

För jobb inom förskola och skola krävs utdrag ur belastningsregistret enligt lag, men även inom andra branscher har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär att den sökande ska presentera ett utdrag om sig själv när hon eller han söker jobb. Arbetsgivaren kan visserligen inte kräva ett utdrag, men för den som vill ett jobb är det svårt att säga nej.

I fjol tillsatte regeringen en utredning av hur brottsregisterutdrag används i arbetslivet.

Från fackligt håll har man länge krävt en lagändring på området.
– Vi förespråkar en generell lag där det slås fast att en arbetsgivare inte får lov att ställa det kravet. Sen kan man kanske bygga på den särlagstiftning vi har i dag inom vissa områden, säger Lise Donovan, jurist på TCO som sitter med i den statliga utredningen.

– Vi tycker att inte att det är schyst att en arbetsgivare kan ställa det här kravet, den arbetssökande hamnar i en situation där man inte kan säga nej. Bara frågan är egentligen integritetskränkande. Vi menar att det finns helt enkelt andra sätt för arbetsgivaren, exempelvis att ta referenser, som säger mer om en arbetssökande än ett registerutdrag. Har man sonat sina brott så har man, det ligger i allas intresse att dessa personer får möjlighet att komma tillbaka och börja arbeta igen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser för sin sida att det är viktigt att arbetsgivarna har möjlighet att undersöka om en arbetssökande begått brott.

Niklas Aubell på Profficeägda rekryterings- och konsultbolaget Dfind Finance & Executive bekräftar att det blivit vanligare med utdrag ur belastningsregistret.

- Det är något som bara görs i fall kunden efterfrågar det, men vi ser en ökad efterfrågan. Det kan handla om allt från säkerhetsbolag till banker som har det som krav. Det är ofta kopplat till kundens policy.

När det gäller tillsättningar av ledande befattningar görs alltid en kontroll av kandidaternas uppgifter bland annat vad gäller utbildningar och tidigare inkomster. Man undersöker även om personerna förekommer i ärenden i Sveriges tingsrätter. Det sker bara med kandidatens godkännande.

- Men jag har aldrig varit med om att någon inte ger sitt medgivande. Skulle det hända är det upp till vår kund, företaget som ska anställa, att avgöra hur man ser på det, säger Niklas Abuell.

Skulle man finna att någon sökande har mörkat tidigare brottslighet gäller samma sak där.

- Vår uppgift är att ge en transparent bild av kandidaten, vi fattar inga beslut. Det är enbart kundens policy som avgör vilken betydelse det får. Men det är klart att en mindre trafikförseelse kanske inte ses som lika allvarligt som ekonomiska förseelser för en kandidat som skall arbeta som ekonom.

Hittills har Niklas Aubell aldrig varit med om att någon grov brottslighet uppdagats. Den kanske vanligaste ”förseelsen” jobbkandidater begår är att de skarvar om sina betyg och kanske skriver att man tagit examen, fast man inte tagit ut examen.

Den statliga utredningen kommer att lämna sitt förslag till sommaren.

Till TT säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) att det är viktigt att möjligheten till registerutdrag inte överutnyttjas.

- Det måste finnas en tydlig och rättssäker reglering av hur utdragen får göras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ira Sjölund måste söka jobb trots cancerdiagnos: ”Systemet kräver att jag är stark när jag är som mest trasig”

Ira Sjölund slåss på två fronter. Det ena slaget är mot en tumör i bukspottskörteln. Det andra mot Arbetsförmedlingens regler som gör att hon måste fortsätta söka jobb för att inte förlora sin ersättning.
Lina Björk Publicerad 19 januari 2026, kl 06:01
Ira Sjölund fick cancer och måste söka jobb
Ira Sjölund har nyligen opererats för sin tumör i bukspottskörteln. Hon konstaterar att det är svårt att navigera i regelverken på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Foto: Åke Ericsson

Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort. 

För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk.  Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in. 

– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.

 

Otydliga besked från Arbetsförmedlingen

Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned. 

– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående. 

Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked. 

Andreas Malmgren

Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande. 

– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han. 

Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?  

– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.

Ira Sjölund vill helst av allt få ett jobb. Men nu anser hon att Arbetsförmedlingens regelsystem jobbar emot henne.

Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer. 

– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om. 

I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning. 

– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation. 

– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.  

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 

Om du blir sjuk som arbetslös

  • Om du blir sjuk som arbetslös ska du sjukanmäla dig första sjukdagen via Försäkringskassans självbetjäningstjänst.
  • Det ska framgå i vilken omfattning du inte kan arbeta på grund av din sjukdom.
  • Ansök om sjukpenning. Försäkringskassan behöver ett läkarintyg, senast dag 8, för att kunna utreda om du har rätt till ersättning.
  • De flesta ärenden handläggs inom 30 dagar, men det kan dröja upp till 70 dagar om exempelvis din inkomst behöver utredas. 

Källa: Försäkringskassan