Som Kollega skrev i går är det ett växande problem med arbetsgivare som begär utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Även om det på Lexbase gäller domar och inte utdrag ur belastningsregistret (som även innehåller förseelser av mindre art), gör tjänsten att det är fritt fram för arbetsgivare att kolla upp såväl sina medarbetare som potentiell arbetskraft.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att uppgifterna hos Lexbase kan få konsekvenser i rekryteringssituationer. Från fackligt håll jobbar man för att få till en lagstiftning mot att arbetsgivare kan ställa krav på att få se ett belastningsregisterutdrag vid rekrytering.
Lexbase i sig bryter inte mot Personuppgiftslagen (PUL) enligt Datainspektionen, eftersom de har ett så kallat utgivningsbevis och därför har grundlagsskydd. Däremot gör den som tar del av uppgifterna och sedan registrerar dem sig skyldig till brott, till exempel en arbetsgivare. Så fort uppgifterna är ”sökbara” är det brott mot PUL, även om det bara är för eget bruk. Det spelar ingen roll om registret finns i digital form i en persondator eller i en fysisk lista i skrivbordslådan.
- Eftersom det är olagligt borde det vara svårt att som arbetsgivare bruka det systematiskt, men det kan ändå vara problem att vetskapen finns i några personer huvuden, säger Martin Wästfelt.
Även om Datainspektionen menar att de inte kan vidta några åtgärder mot webbplatsen utifrån PUL, säger Marin Wästfelt att vissa uppgifter kan röra sig om förtal, då Lexbase tack vare utgivningsbeviset är ansvarig utgivare.
- Om den ansvarige utgivaren lägger ut uppgifter som sedan fått en annan utgång i en högre instans så skulle det kunna vara fråga om förtal, som den ansvarige utgivaren har fullt ansvar för. Är det här ett kryphål i lagen får man se till att täppa till det.
Martin Wästfelt tror dock att det starka anställningsskyddet minskar risken för befintligt anställda att få besvär om det i en sökning på till exempel Lexbase skulle visa sig att de förekommer i domar. Brottslighet som inte har med arbetsgivaren att göra kan i princip inte användas mot den anställde. Däremot är han oroad över integritetsaspekten.
- Att även en arbetsgivare kan snoka är såklart obehagligt och jobbigt för individen, även om arbetsgivaren inte kan göra något. Som facklig organisation måste vi vara vaksamma på gränslinjen mellan yttrandefrihet och integritetskränkningar mot de anställda.
Enligt honom är det ett arbete som facket jobbar med konstant. Till exempel genom att förklara hur reglerna ser ut och göra folk medvetna om det komplicerade regelverket. Det är inte alltid så lätt att som medborgare i Sverige eller som anställd greppa vad en arbetsgivare kan och får göra.
- Vi tror att det är bra med öppenhet i samhället och det finns väldigt goda skäl för att domstolsprövningar ska vara offentliga, samtidigt som vårt system ska vara sådant att har man tagit sitt straff så ska man inte vara svartlistad för tid och evighet. Man får inte glömma den viktiga aspekten, säger Martin Wästfelt.
Enligt Aftonbladet har en stämningsansökan om förtal lämnats in till Stockholms tingsrätt.
Utgivningsbevis
I princip kan vem som helst ansöka om ett utgivningsbevis för 2 000 kronor hos Myndigheten för radio och tv. Ett bevis som ger webbplatser samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och press har för sina databaser. Eftersom myndigheten inte har rätt att censurera publicistiskt innehåll, kan de inte neka ett utgivningsbevis på förhand.
