Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apotea stäms av Unionen

Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet som stämt bolaget i Arbetsdomstolen på sammanlagt 125 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad
Unionens fasad och en anställd på Apotea som packar lådor.
Två chefer på nätapoteket Apotea trängde sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Foto: Anders Wiklund/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Under hela 2022 var arbetssituationen pressad på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva. För att komma till rätsida med problemen försökte arbetsmiljöombuden få till ett möte med arbetsgivaren men fick ingen respons på sin förfrågan. Den 20 januari i år valde en av de förtroendevalda i stället att kalla till ett möte med Unionens medlemmar för att diskutera arbetsmiljön.

När mötet skulle inledas satt det en representant från HR-avdelningen i sammanträdesrummet och tio minuter senare anlände även chefen för kundservice. Detta trots att arbetsmiljöombudet tidigare deklarerat för chefen att det rörde sig om ett möte enbart för Unionens medlemmar. Och att hon hade stämt av upplägget med sin teamledare.
Kundservicechefen ifrågasatte arbetsmiljöombudets rätt att ha möten utan någon representant från arbetsgivaren närvarande och det uppstod en längre diskussion. När bolagets båda representanterna till slut lämnat lokalen återstod inte många minuter av mötestiden.

− Det var en ansträngd stämning på mötet där chefen ifrågasatte min roll och mitt mandat, medarbetarna blev väldigt besvärade av situationen. Vi var helt slut efteråt, luften gick ur oss, berättar arbetsmiljöombudet för Kollega.
 

Intrång i möte

Unionen anser att arbetsgivaren på detta sätt gjort intrång i ett möte för förbudets medlemmar och därmed röjt deras fackliga medlemskap. Unionen har nu stämt Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som driver ärendet, ser allvarligt på det som inträffade.

− Apotea hindrade arbetsmiljöombudet från att träffa några anställda och diskutera deras arbetsmiljö. Det är av central betydelse att anställda kan träffa sina arbetsmiljöombud utan att arbetsgivaren är närvarande, annars är det svårt att våga prata fritt om hur det är på arbetsplatsen, säger hon.

Hur ser Unionen på Apoteas inställning gentemot förtroendevalda?

− Vi ser allvarligt på att arbetsmiljöombudet hindrades från att utföra sitt fackliga arbete. För att kunna företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, behöver ombuden kunna prata enskilt med dem som berörs, säger Elisabet Ohlsson.

Fackligt arbete begränsas

Enligt arbetsmiljöombudet, som har bett om att få vara anonym, har det fackliga arbetet på Apotea påverkats av det som skedde på mötet.

Det har blivit mycket svårare. Vi känner oss väldigt begränsade i våra roller och det är mycket som styrs efter arbetsgivarens pipa. Fackklubben håller medlemsmöten men vi har inte kunnat kalla till möten som gäller arbetsmiljöfrågor, säger hon.

Tror du att den juridiska processen kan komma att ligga dig i fatet?

Det känns så onödigt att det ska behöva gå så här långt innan vi förhoppningsvis kan börja samverka bättre med varandra. Jag hoppas att arbetsgivaren har en förståelse för mitt agerande och att jag gjort det för att jag värnar om medarbetarnas hälsa, vilket också är min roll som arbetsmiljöombud.

I stämningsansökan konstaterar Unionen att det inträffade inte rör sig om ett enstaka misstag utan snarare är ett uttryck för bolagets uppfattning. Förbundet hänvisar till ett protokoll från Apoteas arbetsmiljökommitté som slår fast att arbetsmiljöombudens möten ske ”i samverkan med arbetsgivaren och egna möten kommer inte att tillåtas”.

Apotea: "Ingen ambition att hindra mötet"

Unionens stämningsansökan kom som en stor överraskning för ledningen på nätapoteket.

Stefan Eriksson Foto: Apotea

− Givet det som skett är vi väldigt förvånade över att Unionen går vidare till Arbetsdomstolen, säger Stefan Eriksson, vice vd på Apotea.

Enligt företaget fick ledningen information om att förtroendevalda skulle hålla ett möte med personalen i Morgongåva under arbetstid.

− Vi visste inte vad det var för möte, det var inte godkänt av arbetsgivaren. Eftersom personalen försvann från sitt arbete är det inte så märkligt att en chef gick dit för att informera sig om vad det var för möte. När det stod klart att det var ett fackligt möte så lämnade man omedelbart och mötet fortsatte efteråt. Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet, säger Stefan Eriksson.

Både de lokala och de centrala förhandlingarna med Unionen slutade i oenighet. Men enligt Apoteas vice vd har man sträckt ut handen för att lösa tvisten med facket.

− Vi tycker att det är så viktigt med arbetsmiljöarbetet att vi under den centrala förhandlingen erbjöd alla medlemmar i Unionen ytterligare en halvtimme med facklig tid men det valde förbundet att avstå från, säger han.

Apotea har inte tagit del av Unionens stämningsansökan till Arbetsdomstolen och vill läsa den innan man ger ytterligare kommentarer.
− Det är kanske ett missförstånd som ligger bakom och därför är det förvånande att det här inte har gått att lösa, säger Stefan Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.