Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bolag ändrade avtal för att göra sig av med anställd

Mannen blev anklagad för illojalitet och avstängd från sitt arbete. När han sedan kopplade in Unionen hävdade bolaget att han bara var provanställd och valde att avsluta hans anställning.
Oscar Broström Publicerad
Två personer diskuterar ett kontrakt vid ett bord.
Bolaget anklagade säljaren för illojalitet och hävdade sedan att han var provanställd. Foto: Shutterstock.

Mannen, som är medlem i Unionen, påbörjade i augusti 2020 en anställning som telefonsäljare på ett företag i Östergötland. Ungefär ett år senare, övertog ett annat företag ansvaret för verksamheten, vilket för många anställda innebar att de – om de följde med till det nya företaget – skulle få skriva under ett nytt anställningsavtal.

Medlemmen hade funderingar kring det nya avtalet och förde en dialog med sin gamla chef, som även hon följde med till det nya bolaget, om villkoren i det nya avtalet. I en sms-tråd, som Kollega begärt ut via tingsrätten, skriver den gamla chefen att det nya avtalet kommer att likna det gamla: ”allt gällande löner o allt annat e precis som ditt nuvarande avtal på [] så de inget nytt som rör dig”.

Kort därefter skrev medlemmen under sitt anställningsavtal och skickade det till sin tidigare chef. Han fick dock aldrig något exemplar i retur, undertecknat av arbetsgivaren.

Anklagad för illojalitet

I oktober 2021 blev medlemmen kallad till ett möte. Där blir han anklagad för att ha varit illojal mot bolaget genom att ha inte ha informerat arbetsgivaren om att hans bror arbetar för en konkurrent till bolaget. Medlemmen blir också anklagad för att ha berättat om känsliga uppgifter för sin bror.

Därefter blir han meddelad att bolaget ämnar polisanmäla händelsen och avskeda honom. Han får även höra att han är avstängd från sitt jobb. Några dagar senare blir han kallad till ett nytt möte, där arbetsgivaren berättar att det finns bevis – i form av ljudinspelningar – på hans påstådda illojalitet.

Efter en periods oklarhet kring vad som skulle ske med anställningen, kontaktade medlemmen Unionen för råd och stöd. Det här ledde till förhandling där bolaget vidhöll att medlemmen agerat illojalt, men inte ville presentera de bevis man hävdade sig ha, och förhandlingen slutade i oenighet. En månad senare kallade Unionen till ny förhandling, som skulle röra olaga avsked.

Har kryssat i ”provanställning”

Unden den här förhandlingen tar bolaget fram medlemmens anställningsavtal där fältet för ”provanställning” nu är ikryssat. Det här är enligt medlemmen – och Unionens förbundsjurist som nu stämmer bolaget – en efterhandskonstruktion. Medlemmen menar att det absolut inte har rört sig om en provanställning och att det fältet inte var ikryssat när han skrev under avtalet.

I Unionens stämningsansökan skriver juristen Sofia Wolff, som företräder medlemmen, att det inte heller fanns skäl för prövobehov. Unionen stämmer bolaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.