Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bolag ändrade avtal för att göra sig av med anställd

Mannen blev anklagad för illojalitet och avstängd från sitt arbete. När han sedan kopplade in Unionen hävdade bolaget att han bara var provanställd och valde att avsluta hans anställning.
Oscar Broström Publicerad
Två personer diskuterar ett kontrakt vid ett bord.
Bolaget anklagade säljaren för illojalitet och hävdade sedan att han var provanställd. Foto: Shutterstock.

Mannen, som är medlem i Unionen, påbörjade i augusti 2020 en anställning som telefonsäljare på ett företag i Östergötland. Ungefär ett år senare, övertog ett annat företag ansvaret för verksamheten, vilket för många anställda innebar att de – om de följde med till det nya företaget – skulle få skriva under ett nytt anställningsavtal.

Medlemmen hade funderingar kring det nya avtalet och förde en dialog med sin gamla chef, som även hon följde med till det nya bolaget, om villkoren i det nya avtalet. I en sms-tråd, som Kollega begärt ut via tingsrätten, skriver den gamla chefen att det nya avtalet kommer att likna det gamla: ”allt gällande löner o allt annat e precis som ditt nuvarande avtal på [] så de inget nytt som rör dig”.

Kort därefter skrev medlemmen under sitt anställningsavtal och skickade det till sin tidigare chef. Han fick dock aldrig något exemplar i retur, undertecknat av arbetsgivaren.

Anklagad för illojalitet

I oktober 2021 blev medlemmen kallad till ett möte. Där blir han anklagad för att ha varit illojal mot bolaget genom att ha inte ha informerat arbetsgivaren om att hans bror arbetar för en konkurrent till bolaget. Medlemmen blir också anklagad för att ha berättat om känsliga uppgifter för sin bror.

Därefter blir han meddelad att bolaget ämnar polisanmäla händelsen och avskeda honom. Han får även höra att han är avstängd från sitt jobb. Några dagar senare blir han kallad till ett nytt möte, där arbetsgivaren berättar att det finns bevis – i form av ljudinspelningar – på hans påstådda illojalitet.

Efter en periods oklarhet kring vad som skulle ske med anställningen, kontaktade medlemmen Unionen för råd och stöd. Det här ledde till förhandling där bolaget vidhöll att medlemmen agerat illojalt, men inte ville presentera de bevis man hävdade sig ha, och förhandlingen slutade i oenighet. En månad senare kallade Unionen till ny förhandling, som skulle röra olaga avsked.

Har kryssat i ”provanställning”

Unden den här förhandlingen tar bolaget fram medlemmens anställningsavtal där fältet för ”provanställning” nu är ikryssat. Det här är enligt medlemmen – och Unionens förbundsjurist som nu stämmer bolaget – en efterhandskonstruktion. Medlemmen menar att det absolut inte har rört sig om en provanställning och att det fältet inte var ikryssat när han skrev under avtalet.

I Unionens stämningsansökan skriver juristen Sofia Wolff, som företräder medlemmen, att det inte heller fanns skäl för prövobehov. Unionen stämmer bolaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen