Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bolag ändrade avtal för att göra sig av med anställd

Mannen blev anklagad för illojalitet och avstängd från sitt arbete. När han sedan kopplade in Unionen hävdade bolaget att han bara var provanställd och valde att avsluta hans anställning.
Oscar Broström Publicerad
Två personer diskuterar ett kontrakt vid ett bord.
Bolaget anklagade säljaren för illojalitet och hävdade sedan att han var provanställd. Foto: Shutterstock.

Mannen, som är medlem i Unionen, påbörjade i augusti 2020 en anställning som telefonsäljare på ett företag i Östergötland. Ungefär ett år senare, övertog ett annat företag ansvaret för verksamheten, vilket för många anställda innebar att de – om de följde med till det nya företaget – skulle få skriva under ett nytt anställningsavtal.

Medlemmen hade funderingar kring det nya avtalet och förde en dialog med sin gamla chef, som även hon följde med till det nya bolaget, om villkoren i det nya avtalet. I en sms-tråd, som Kollega begärt ut via tingsrätten, skriver den gamla chefen att det nya avtalet kommer att likna det gamla: ”allt gällande löner o allt annat e precis som ditt nuvarande avtal på [] så de inget nytt som rör dig”.

Kort därefter skrev medlemmen under sitt anställningsavtal och skickade det till sin tidigare chef. Han fick dock aldrig något exemplar i retur, undertecknat av arbetsgivaren.

Anklagad för illojalitet

I oktober 2021 blev medlemmen kallad till ett möte. Där blir han anklagad för att ha varit illojal mot bolaget genom att ha inte ha informerat arbetsgivaren om att hans bror arbetar för en konkurrent till bolaget. Medlemmen blir också anklagad för att ha berättat om känsliga uppgifter för sin bror.

Därefter blir han meddelad att bolaget ämnar polisanmäla händelsen och avskeda honom. Han får även höra att han är avstängd från sitt jobb. Några dagar senare blir han kallad till ett nytt möte, där arbetsgivaren berättar att det finns bevis – i form av ljudinspelningar – på hans påstådda illojalitet.

Efter en periods oklarhet kring vad som skulle ske med anställningen, kontaktade medlemmen Unionen för råd och stöd. Det här ledde till förhandling där bolaget vidhöll att medlemmen agerat illojalt, men inte ville presentera de bevis man hävdade sig ha, och förhandlingen slutade i oenighet. En månad senare kallade Unionen till ny förhandling, som skulle röra olaga avsked.

Har kryssat i ”provanställning”

Unden den här förhandlingen tar bolaget fram medlemmens anställningsavtal där fältet för ”provanställning” nu är ikryssat. Det här är enligt medlemmen – och Unionens förbundsjurist som nu stämmer bolaget – en efterhandskonstruktion. Medlemmen menar att det absolut inte har rört sig om en provanställning och att det fältet inte var ikryssat när han skrev under avtalet.

I Unionens stämningsansökan skriver juristen Sofia Wolff, som företräder medlemmen, att det inte heller fanns skäl för prövobehov. Unionen stämmer bolaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.