Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så funkar övergång av verksamhet

Tusentals Unionenmedlemmar berörs årligen av vad som kallas övergång av verksamhet. Ska man stanna eller följa med – det är knäckfrågan när företaget säljs eller verksamhet läggs ut på entreprenad.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2019, kl 15:07
Colourbox
Att stanna eller gå – det är den stora frågan. Colourbox

Plötsligt är du såld. Din arbetsgivare har sålt av den enhet du jobbar i eller lagt ut den på entreprenad. Och du förväntas följa med i köpet. Du har visserligen rätt att säga nej och hålla tummarna att du kan få stanna kvar på en annan avdelning – risken är dock överhängande att du blir uppsagd på grund av arbetsbrist om din arbetsgivare lägger ner hela verksamheten du jobbat med.

Även om du tackar nej till övergång och blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan du tvingas jobba på det nya företaget, förvärvaren även kallad, under uppsägningstiden.

Tackar du ja till övergång kan ditt jobb ändå försvinna. Verksamhetsövergång utgör i sig inte saklig grund för uppsägning och det är uttryckligen förbjudet att säga upp någon till följd av en övergång – den nya arbetsgivaren ska inte kunna plocka russinen ur kakan hur som helst. Men det finns undantag – övergången hindrar inte uppsägningar som sker av ekonomiska eller tekniska skäl eller på grund av omorganisation. Det finns alltså inte något hundraprocentigt skydd mot att bli uppsagd i samband med övergång av verksamhet.

– Det är ändå ett starkt skydd som inträder så fort det finns konkreta planer på övergång och då är utgångspunkten att den arbetsgivare vars verksamhet går över inte får säga upp någon personal som berörs av övergången , säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

När övergången väl är genomförd hänger ditt jobb löst. I det nya företaget kanske det redan finns någon som gör det du gör. Uppstår det arbetsbrist så är det sist in först ut som gäller – du hamnar dock på en längre turordningslista än vad du skulle gjort om du blivit uppsagd före övergången, vilket är en fördel om du jobbat länge. Enligt las är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter övergången.

Ditt anställningsavtal övergår automatiskt och din lön och dina villkor ändras inte – de följer med på köpet och finns det inget kollektivavtal på nya stället blir ditt gamla kollektivavtal en bonus till förvärvaren och fortsätter att gälla.

Finns det redan ett kollektivavtal på nya stället är det visserligen det avtalet som gäller, men du får behålla dina villkor tills avtalet löpt ut, som längst i ett år. Har du till exempel sex veckors semester får du alltså behålla dem i som längst ett år trots att det nya kollektivavtalet bara har fem veckors semester. Och hålla tummarna för att fackklubben på nya stället kan övertala arbetsgivaren att införa sex veckors semester för alla.

– När det finns kollektivavtal brukar det ofta genomföras så kallade inrangeringsförhandlingar med fackliga organisationer om semester, arbetstidsfrågor och andra kollektivavtalsvillkor som ska gälla, säger Malin Wulkan.

Det händer att övergångar av verksamhet sker så odramatiskt och smidigt att medlemmarna inte ens märker att de bytt arbetsgivare.

– Många gånger kan det uppstå tvister om det faktiskt är fråga om en verksamhetsövergång i lagens mening. Även på arbetsgivarsidan förekommer det att man har olika uppfattningar hos den som överlåter och hos den som tar över verksamhet. Det är inte alltid enkelt att avgöra den frågan då det är många olika omständigheter som ska vägas in. Det är inte ensamt tillräckligt att det sker ett byte av arbetsgivare, säger Malin Wulkan.

Det finns ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att ett arbetsgivarbyte ska betraktas som en övergång, men en tumregel är att hålla koll på organisationsnumret. Om det ändrats kan det vara fråga om  en övergång av verksamhet vilket till exempel kan få konsekvenser för din uppsägningstid om det uppstår arbetsbrist och du enligt kollektivavtal har rätt till dubbel uppsägningstid för att du fyllt 55.

Rättsläget i just det avseendet är tämligen oklart. Unionen har förlorat ett fall i AD för medlemmar som inte fick dubbel uppsägningstid när de sades upp efter en verksamhetsövergång. Unionen har begärt resning i ärendet hos Högsta domstolen som ännu inte tagit ställning i frågan.

Här är lagarna som gäller vid övergång:

  • Oförändrade villkor i anställningsavtalet: lagen om anställningsskydd, las 6b §,
  • Förbud mot uppsägning på grund av övergång: las 7 §,
  • Vilket kollektivavtal gäller: medbestämmandelagen, mbl 28 §
Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.