Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bolag ändrade avtal för att göra sig av med anställd

Mannen blev anklagad för illojalitet och avstängd från sitt arbete. När han sedan kopplade in Unionen hävdade bolaget att han bara var provanställd och valde att avsluta hans anställning.
Oscar Broström Publicerad
Två personer diskuterar ett kontrakt vid ett bord.
Bolaget anklagade säljaren för illojalitet och hävdade sedan att han var provanställd. Foto: Shutterstock.

Mannen, som är medlem i Unionen, påbörjade i augusti 2020 en anställning som telefonsäljare på ett företag i Östergötland. Ungefär ett år senare, övertog ett annat företag ansvaret för verksamheten, vilket för många anställda innebar att de – om de följde med till det nya företaget – skulle få skriva under ett nytt anställningsavtal.

Medlemmen hade funderingar kring det nya avtalet och förde en dialog med sin gamla chef, som även hon följde med till det nya bolaget, om villkoren i det nya avtalet. I en sms-tråd, som Kollega begärt ut via tingsrätten, skriver den gamla chefen att det nya avtalet kommer att likna det gamla: ”allt gällande löner o allt annat e precis som ditt nuvarande avtal på [] så de inget nytt som rör dig”.

Kort därefter skrev medlemmen under sitt anställningsavtal och skickade det till sin tidigare chef. Han fick dock aldrig något exemplar i retur, undertecknat av arbetsgivaren.

Anklagad för illojalitet

I oktober 2021 blev medlemmen kallad till ett möte. Där blir han anklagad för att ha varit illojal mot bolaget genom att ha inte ha informerat arbetsgivaren om att hans bror arbetar för en konkurrent till bolaget. Medlemmen blir också anklagad för att ha berättat om känsliga uppgifter för sin bror.

Därefter blir han meddelad att bolaget ämnar polisanmäla händelsen och avskeda honom. Han får även höra att han är avstängd från sitt jobb. Några dagar senare blir han kallad till ett nytt möte, där arbetsgivaren berättar att det finns bevis – i form av ljudinspelningar – på hans påstådda illojalitet.

Efter en periods oklarhet kring vad som skulle ske med anställningen, kontaktade medlemmen Unionen för råd och stöd. Det här ledde till förhandling där bolaget vidhöll att medlemmen agerat illojalt, men inte ville presentera de bevis man hävdade sig ha, och förhandlingen slutade i oenighet. En månad senare kallade Unionen till ny förhandling, som skulle röra olaga avsked.

Har kryssat i ”provanställning”

Unden den här förhandlingen tar bolaget fram medlemmens anställningsavtal där fältet för ”provanställning” nu är ikryssat. Det här är enligt medlemmen – och Unionens förbundsjurist som nu stämmer bolaget – en efterhandskonstruktion. Medlemmen menar att det absolut inte har rört sig om en provanställning och att det fältet inte var ikryssat när han skrev under avtalet.

I Unionens stämningsansökan skriver juristen Sofia Wolff, som företräder medlemmen, att det inte heller fanns skäl för prövobehov. Unionen stämmer bolaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD