Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Alla mbl:ar på Svenska Spel

På Svenska Spel i Visby har fackklubben infört en ny modell som innebär att all personal deltar i mbl-förhandlingarna med arbetsgivaren vid en omorganisation.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Svenska spel, som ägs av staten, är Sveriges största spelbolag. Lotto är ett av de spel som bolaget saluför. Jessica Gow / TT

När ett företag vill ändra något i organisationen, som att säga upp eller anställa personal liksom lägga ner en enhet, måste arbetsgivaren förhandla, enligt mbl, medbestämmandelagen. I normala fall sköts förhandlingarna av de fackliga företrädarna.

Men när Svenska Spel för drygt ett år sedan aviserade om en omorganisation som innebar att 100 tjänster skulle bort beslöt klubben i Visby att pröva en ny modell, enligt vilken all personal deltar i förhandlingen. Den modellen har man sedan fortsatt med och då även när det rör sig om mindre förändringar som vid tillsättning, eller indragning, av en tjänst.

Konkret går det till så att alla berörda anställda deltar i workshops där man diskuterar och gör en risk- och konsekvensanalys utifrån arbetsgivarens förslag. Att delta i en workshop tar mellan en och fyra timmar, beroende på vilken förändring som föreslås, och varje anställd kan delta i flera workshops.

 - En stor fördel är att de medarbetare som själva är berörda och vet hur det fungerar på den egna enheten deltar och då också kan påtala vad man glömt bort och inte får missa, säger Johnny Wid, Unionenklubbbens ordförande på Svenska Spel i Visby.

Enligt honom är de flesta anställda positiva till att delta i förhandlingarna.

- Många uppskattar att de får vara med. Men det är inte lätt det här med mbl som kan vara rätt luddigt när det gäller vilka rättigheter man har. Vi i klubben får förtydliga och förklara att jo, ni förhandlar själva just nu. Och då tycker man det är bra, att man får vara med och ta ansvar och påverka.

Men det här innebär ju också att en hel del arbetstid går åt till förhandlingarna. Så varför går arbetsgivaren med på det här?

- Det handlar nog om att man upptäckt att det är lönsamt eftersom det innebär att man snabbare får igenom en förändring. Tidigare skulle vi förtroendevalda först suttit i möten med arbetsgivaren och diskuterat ett förslag och sedan gått runt till medlemmarna, kanske ordnat medlemsmöten och så vidare och då tog det längre tid.

- Men viktigt är nog också att man nu fått insikt om att att det finns mycket att hämta hos medarbetarna inför en förändring, eftersom de ju är experter på det de själva arbetar med. Det har kommit fram väldigt mycket de här diskussionerna som arbetsgivaren inte tänkt på och som därför lett till nya och bättre förslag.

Ännu körs modellen på försök.
 
- Allt är inte perfekt än, men det är en lösningsorienterad modell och på det här viset kommer alla medarbetarna med på spåret. Jag tror att det är viktigt att alla känner att de kan påverka besluten samtidigt som vi i klubben fortfarande har en viktigt roll när det gäller att se till att mbl följs, säger Johnny Wid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen