Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Alla mbl:ar på Svenska Spel

På Svenska Spel i Visby har fackklubben infört en ny modell som innebär att all personal deltar i mbl-förhandlingarna med arbetsgivaren vid en omorganisation.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Svenska spel, som ägs av staten, är Sveriges största spelbolag. Lotto är ett av de spel som bolaget saluför. Jessica Gow / TT

När ett företag vill ändra något i organisationen, som att säga upp eller anställa personal liksom lägga ner en enhet, måste arbetsgivaren förhandla, enligt mbl, medbestämmandelagen. I normala fall sköts förhandlingarna av de fackliga företrädarna.

Men när Svenska Spel för drygt ett år sedan aviserade om en omorganisation som innebar att 100 tjänster skulle bort beslöt klubben i Visby att pröva en ny modell, enligt vilken all personal deltar i förhandlingen. Den modellen har man sedan fortsatt med och då även när det rör sig om mindre förändringar som vid tillsättning, eller indragning, av en tjänst.

Konkret går det till så att alla berörda anställda deltar i workshops där man diskuterar och gör en risk- och konsekvensanalys utifrån arbetsgivarens förslag. Att delta i en workshop tar mellan en och fyra timmar, beroende på vilken förändring som föreslås, och varje anställd kan delta i flera workshops.

 - En stor fördel är att de medarbetare som själva är berörda och vet hur det fungerar på den egna enheten deltar och då också kan påtala vad man glömt bort och inte får missa, säger Johnny Wid, Unionenklubbbens ordförande på Svenska Spel i Visby.

Enligt honom är de flesta anställda positiva till att delta i förhandlingarna.

- Många uppskattar att de får vara med. Men det är inte lätt det här med mbl som kan vara rätt luddigt när det gäller vilka rättigheter man har. Vi i klubben får förtydliga och förklara att jo, ni förhandlar själva just nu. Och då tycker man det är bra, att man får vara med och ta ansvar och påverka.

Men det här innebär ju också att en hel del arbetstid går åt till förhandlingarna. Så varför går arbetsgivaren med på det här?

- Det handlar nog om att man upptäckt att det är lönsamt eftersom det innebär att man snabbare får igenom en förändring. Tidigare skulle vi förtroendevalda först suttit i möten med arbetsgivaren och diskuterat ett förslag och sedan gått runt till medlemmarna, kanske ordnat medlemsmöten och så vidare och då tog det längre tid.

- Men viktigt är nog också att man nu fått insikt om att att det finns mycket att hämta hos medarbetarna inför en förändring, eftersom de ju är experter på det de själva arbetar med. Det har kommit fram väldigt mycket de här diskussionerna som arbetsgivaren inte tänkt på och som därför lett till nya och bättre förslag.

Ännu körs modellen på försök.
 
- Allt är inte perfekt än, men det är en lösningsorienterad modell och på det här viset kommer alla medarbetarna med på spåret. Jag tror att det är viktigt att alla känner att de kan påverka besluten samtidigt som vi i klubben fortfarande har en viktigt roll när det gäller att se till att mbl följs, säger Johnny Wid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.