Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB avskedade för sent – anställd får skadestånd

En ABB-anställd blev avskedad sedan han hjälpt en kollega som hamnat i kongolesiskt häkte. Avskedandet saknade grund och skedde för sent, ansåg Unionen. Nu har Arbetsdomstolen gett förbundet rätt och ABB döms att betala skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Urs Flueller/AP/TT
Urs Flueller/AP/TT

Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företrätt medlemmen, har inte hunnit läsa domen i detalj men är mycket nöjd med dagens besked.
– Det är väldigt bra att AD tillämpade tvåmånadersregeln på det viset som den faktiskt ska tillämpas, det vill säga att man kräver av en arbetsgivare att inte vänta med att agera. Man kan inte sitta med information hur länge som helst, utan tvåmånadersregeln gäller. Jag har precis haft kontakt med medlemmen och han är jätteglad förstås, säger hon.

Händelserna utspelade sig i Kongo sommaren 2013 och fick mycket uppmärksamhet, bland annat i Kollega. Kortfattat så lånade Unionenmedlemmen, som har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år, ut pengar för att hjälpa en svensk kollega som hamnat i häkte. Pengarna lånades ut för att betala de kongolesiska vakterna för att konsulten skulle slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet, vilket ansågs innebära stor fara. Kollegan släpptes senare ur häktet och utredningen lades ner. Unionenmedlemmen hade lånat pengarna ur ABB:s kassa och meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.

Kort därpå inträffade en annan dramatisk händelse - mannen och hans hustru greps av säkerhetspolis på flygplatsen i staden Kolwezi. Orsaken till gripandet uppgavs vara att Unionenmedlemmen brutit mot kongolesisk lag då han sagt upp en lokalanställd kvinna. Polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund. Trots det krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som ABB-mannnen betalade ur egen ficka. Även denna incident rapporterades till företaget.

ABB startade en internutredning, om vad som egentligen hänt i Kongo under sommaren, som efter fyra månader kom fram till att mannen skulle skiljas från sin tjänst. Bolaget ansåg att mannen brutit mot företagets uppförandekod då han betalat ut pengar till myndighetspersoner. Företaget hävdar att Unionenmedlemmen betalat en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag, något mannen förnekar.

Unionen stämde ABB i Arbetsdomstolen. Förbundet bestred anklagelserna om att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod och att mannens agerande skulle vara saklig grund för uppsägning. Dessutom var händelserna i Kongo preskriberade, ett avsked måste ske senast två månader efter att arbetsgivaren fått kännedom om händelserna.

ABB bekräftar att Unionenmedlemmen informerade personal i Sverige men hävdar att man inte fått kännedom om samtliga omständigheter i fallet förrän den 4 oktober 2013. Arbetsdomstolen köper dock inte ABB:s förklaring. Domstolen konstaterar att den utredning som ABB bedrivit till och med oktober inte har varit nödvändig för att bolaget ska kunna ta ställning till Unionenmedlemmens handlande och det har inte varit försvarbart att avvakta utredarnas rapport. AD anser därför att  ABB måste anses ha haft kännedom om den anställdes förehavanden redan sommaren 2013 och konstaterar att avskedandet den 2 december 2013 kom för sent.

ABB döms nu att betala 125 000 kronor i skadestånd till Unionenmedlemmen samt lön för perioden som motsvarar det han skulle ha tjänat om han inte avskedats. Bolaget och Teknikarbetsgivarna ska även betala Unionens rättegångskostnader på 143 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen vann i AD - medlemmar får skadestånd

Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattats av Unionens kollektivavtal – inte Sveriges Lärares. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
– Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson, klubbordförande på Folkuniversitetet.
Ola Rennstam Publicerad 28 november 2024, kl 10:06
Till vänster skylt med texten Arbetsdomstolen, till höger Folkuniversitetets fasad.
Arbetsdomstolen ger Unionen rätt. Coacher och yrkesvägledare på Folkuniversitetet ska omfattas av Unionens kollektivavtal, inte Sveriges Lärares. Domen innebär skadestånd och tydlighet för framtiden. Foto: Ola Rennstam.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både Unionen och fackförbundet Sveriges Lärare. Våren 2023 uppdagades det att 18 Unionenmedlemmar, som jobbade som coacher och yrkesvägledare på studieförbundet, hade gått på lärarnas så kallade cirkelledaravtal under lång tid. Unionen ansåg att arbetsgivaren borde ha tillämpat deras kollektivavtal i stället men Folkuniversitetet vägrade byta. Efter flera resultatlösa förhandlingar valde Unionen att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

– Vi menar att dessa två yrkeskategorier inte är typiska lärartjänster, de innehåller inte arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. Därför är det vårt avtal som ska tillämpas och flera andra studieförbund med de här yrkesgrupperna tillämpar också vårt avtal, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen som drivit målet.

Unionen: "Tydligt vad som gäller"

Nu har Arbetsdomstolen gett Unionen rätt. Domstolen har kommit fram till att cirkelledaravtalet inte är tillämpligt på det arbete som arbetsvägledare och coacher utför. AD slår fast att det endast är Unionens avtal som gäller och att Folkuniversitetet därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

– Vi är nöjda att AD gått på vår linje och att det nu är tydligt vad som gäller. Om något annat studieförbund tillämpar cirkelledaravtalet för de här yrkesgrupperna får vi hoppas att de rättar sig efter domen, säger Carl Siljehamre.

Folkuniversitetet måste nu betala 60 000 kronor skadestånd för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 20 000 kronor vardera.

"Domen får principiell betydelse"

Unionenklubben på Folkuniversitetet Region Syd, som jobbat för att få till en ändring på arbetsplatsen under lång tid, välkomnar AD:s dom. 

Åsa Ohlsson
Åsa Ohlsson

– Vi är väldigt glada och stolta, men inte förvånade. Detta är en principiellt viktig fråga, inte bara för oss. Om vi hade förlorat hade det öppnat upp för ”kollektivavtals-shopping”, alltså att arbetsgivare fritt kan välja det billigaste avtalet, säger klubbordföranden Åsa Ohlsson.

Samtidigt känner medarbetarna på studieförbundet att hela tvisten med arbetsgivaren kunde ha undvikits.

Det är lite sorgligt. Folkuniversitetet måste nu betala skadestånd och rättegångskostnader på närmare en miljon kronor, pengar som kanske hade kunnat användas i verksamheten istället.

Har gått miste om pension

Enligt Unionen har medlemmarna inte förlorat någon lön genom det felaktiga avtalet. Däremot har de gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension, har haft längre veckoarbetstid och färre halvdagar. 

Unionen har haft en uppgörelse med dåvarande Lärarförbundet kring frågan om coacher och yrkesvägledare. Det nybildade facket Sveriges Lärare har dock haft en annan uppfattning och i stället hållit med arbetsgivarsidan i frågan och vidhållit att cirkelledaravtalet är rätt för Unionens medlemmar.

Om man går på ett kollektivavtal för ett yrke som man inte jobbar med och där man inte heller får bli medlem i det fackförbund som har hand om avtalet behöver man inte vara jätteinsatt för att inse att det måste vara fel. Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson.

Kollega söker Folkuniversitetet för en kommentar.

Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.