Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

8 jobbtabbar på film du bör undvika

Clark Kent smiter från jobbet för att rädda världen från undergång, Bridget Jones säger upp sig i affekt och John Wick vägrar att utföra sitt arbete. I filmens värld kommer du undan med en hel del, men när riskerar du jobbet i verkligheten? Unionens förbundsjurist Ellinor Gudmundsson reder ut när du får kicken eller kommer undan med en varning.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad
YekoPhotoStudio/Colourbox.com
YekoPhotoStudio/Colourbox.com

Hur mycket får jag stretcha på arbetstiderna?

Inte alls, om du har fasta arbetstider. Du kan inte göra en Stålmannen och plötsligt försvinna från jobbet utan att tala om varför och vad du gör. För då bryter du mot ditt anställningsavtal.

Har du oreglerade arbetstider kan du i princip gå ifrån då och då, så länge du utför ditt arbete. Men chefen har rätt att veta vad du gör och var du befinner dig och det är din skyldighet att meddela det.

Men Clark Kent gör ju en skillnad när han svidar om till Stålmannen och stoppar skenande tåg och räddar människoliv?

Det spelar ingen roll. Hjälterollen räknas som bisyssla som inkräktar på hans vanliga jobb, i det här fallet som reporter på Daily Planet. Vissa kollektivavtal talar om vad du får och inte får göra som bisyssla. Är du osäker på vad som gäller på din arbetsplats, fråga arbetsgivaren.

 

Får jag flörta på jobbet?

Måste du flörta på arbetstid? Flörtande övergår i sexuella trakasserier så fort den andra personen inte tycker att det är okej. Och du kan ju aldrig veta reaktionen i förväg. Sexuella anspelningar är aldrig okej. Jobbet ska vara en plats du arbetar på. Du ska inte behöva tåla en massa andra saker.

Känner du att du blivit trakasserad ska du i första hand säga till personen att det inte känns okej. Känns inte det bekvämt kan du vända dig till din chef eller facket.

 

Får jag bli full på julfesten?

Visst får du bli full på julfesten. Men skulle du få för dig att välta inredning, tafsa på en kollega eller slå chefen i ansiktet ligger jobbet pyrt till. Skulle du dricka så mycket att du inte kan utföra några arbetsuppgifter dagen efter kanske du också skulle se över dina vanor. Det är inte okej att försumma jobbet, komma sent eller missa möten. Det är dock inte skäl för avsked. Skulle du fortsätta efter upprepade varningar så kan du sägas upp.

 

Kan jag vägra arbetsuppgifter?

Ja det kan du om det, som i John Wicks fall innebär att du gör dig skyldig till något olagligt eller innebär risker för ditt liv och hälsa.

Utöver det är arbetsskyldigheten väldigt vidsträckt så länge det ryms inom arbetsgivarens verksamhet och intresse. Du kan inte tacka nej till arbetsuppgifter för att de är under din värdighet, som att hämta kaffe eller skriva protokoll på möten. Grundregeln är att chefen bestämmer vem som gör vad.

 

Får jag ha sönder företagets egendom?

Vi har full förståelse för att man i vredesmod vill hiva datorn genom fönstret eller sparka på skrivaren som är trasig för hundraelfte gången. Men teknikstrul räcker inte som ursäkt för att ha sönder arbetsgivarens egendom.

Råkar du av misstag tappa mobilen och den går sönder är det förstås något helt annat. Men om du är återkommande slarvig och nonchalant med jobbets prylar och chefen påpekat det flera gånger så att du ska ha möjlighet att förbättra dig, riskerar du att bli återbetalningsskyldig och i värsta fall uppsagd av personliga skäl.

För att det ska bli fråga om avsked så ska händelsen vara av en så allvarlig karaktär att arbetsgivaren inte ska behöva tolerera det.

 

Får jag sova på jobbet?

Nej, det får du inte. På jobbet ska du jobba, inte sova. Om det nu inte är så att du har sovande jour så klart.

Men vilrummet tänker du nu? Vad ska vi med det till? På större arbetsplatser ska det enligt lag finnas en lämplig plats för tillfällig vila om du blir akut sjuk eller om du av någon annan anledning inte kan ta dig hem direkt. Vilrum är alltså inget sovrum.

Men kan jag bli av med jobbet om chefen kommer på mig med att sova på arbetstid?

Det beror på. Vad hände medan du sov? Är det ditt ansvar att övervaka till exempel någon process inom industrin? Förlorade företaget miljoner för att du råkade somna? Utsatte du dina kollegor för fara?

Vill du göra som George och sova under skrivbordet, gör det när du har rast.

 

Jag blev arg och sa upp mig. Nu ångrar jag mig, vad ska göra?

Du är oense med chefen och till slut rinner bägaren över och utan att kunna hejda dig utbrister du:

”Nej, jag vill inte mer. Jag säger upp mig här och nu!” Att anställda säger upp sig i vredesmod händer. Men det är ingen bra taktik.

Har du en gång sagt upp dig, och det räcker att du sagt det muntlig, så har du sagt upp dig. Det finns ingen ångerrätt.

Skulle det vara så att uppsägningen är oklar på något vis, så bör det redas ut. Men annars, om du ångrar ditt beslut, kontakta arbetsgivaren så fort som möjligt. Har du tur säger chefen okej, vi glömmer det här. Men det är inget du kan räkna med.

Så rådet är enkelt. Säg aldrig upp dig utan att sova på saken.

 

Vad händer om jag snackar skit om min arbetsgivare offentligt?

Det är inte någon bra idé. Det är viktigt att inte vara för yvig i det du säger på Facebook, eller andra sociala medier. Om det du skriver eller säger kan skada arbetsgivaren kan det vara skäl för avsked. Det finns en stark lojalitetsplikt, den är ömsesidig mellan dig och arbetsgivaren, men i verkligheten drabbar den alltid arbetstagaren. Har du en högre befattning så ställs ännu högre krav på dig.

Du får kritisera din arbetsgivare och kontakta myndigheter om du tycker att något inte står rätt till, men normalt sett är det bra att du tar upp problemen med arbetsgivaren först.

Läs mer: 7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY

Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.

Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen