Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

500 företag granskas av JämO

Facket har en central roll när JämO granskar hur privata arbetsgivare hanterar jämställdhetslagens krav på lönekartläggning och analys av löneskillnader.
Publicerad
Ordförandena i de största klubbarna vid 500 privata företag fick brevet från Jämställdhetsombudsmannen, JämO, samtidigt som sina arbetsgivare. I skrivelsen hänvisas till jämställdhetslagens andra paragraf där det sägs att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att förhindra löneskillnader mellan kvinnor och män. Senast den 16 september kräver JämO in underlag som visar att företagens system för lönesättning ger lika lön till kvinnor och män för likvärdigt arbete, kartläggningar där eventuella skillnader upptäcks samt handlingsplaner.
- Facket kan spela en stor roll i det här arbetet. Syftet är att aktivera de lokala parterna som förhandlar och sätter lön, säger Anita Harriman, som ansvarar för JämO:s projekt.
Redan i juni, när JämO förvarnade 10 000 företag om att de kunde bli föremål för granskning, fick hon positiva reaktioner från facken.
- Någon ringde och sa att de väntat på detta länge och hoppades på att just det företaget skulle komma med, berättar hon.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män växer, även för Sifmedlemmar. I fjol hade en kvinna i genomsnitt 7,5 procent lägre lön än en man trots att likvärdigt arbete utfördes.
En undersökning som SCB genomförde för drygt två år sedan visade att bara 25 procent av de privata arbetsgivarna hade upprättat en jämställdhetsplan, av de offentliga arbetsgivarna hade 75 procent gjort det. Trots att jämställdhetslagen skärptes 2001 tycks inte mycket ha hänt.
- Mitt intryck är att det är få som känner till om det finns någon lönekartläggning på företaget. Det blir extra komplicerat när lönen ses som något hemligt, det gäller i synnerhet företag där man gått över till en lönesamtalsmodell, säger Anita Harriman.
Redan nu har JämO annonserat att få uppskov kommer att ges. De företag som inte följer uppmaningen och skickar in materialet riskerar vite utdömt av Jämställdhetsnämnden.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.