Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vett & etikett på jobbet

Vi väljer sällan våra kollegor. Ändå tillbringar vi större delen av våra liv tillsammans. Det är i stort sett omöjligt att inte reta sig på varandra ibland. Om du följer anvisningarna i bildspelet ovan, kan du göra ditt för att minska friktionen. Och här nedanför berättar människokännaren Jonas Engman vad det här med vett och etikett handlar om egentligen.
Petra Rendik, Lina Björk Publicerad

Hallå där Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet i Stockholm, hur viktigt är det med vett och etikett på jobbet?
- Först och främst, vett och etikett är så fyllt av värderingar och åsikter. Men när det kommer till arbetslivet så handlar det mycket om att kunna hantera den sociala världen med alla friktioner som det vimlar av på ett smidigt sätt. Det är viktigt när vi lever och jobbar tätt med varandra, då menar jag inte bara i fysisk bemärkelse utan lika mycket hur vi kommunicerar i den virtuella verkligheten.

Om jag säger att artighet är på utdöende, vad säger du då?
- Nej, det håller jag inte med om. Jag väljer att se artighet kopplat till heder, att det handlar om att vi respekterar varandra. Gör vi inte det, kan vi ju bli riktigt arga. Heder finns i de flesta samhällen men det behöver inte vara så drastiskt att vi mördar varandra. Det är en stark kraft som vi omsätter i artighet. Åk till riktigt stora städer som New York och det blir så slående hur smidigt folk lever och beter sig mot varandra.

Men vi fortsätter att lämna odiskade koppar efter oss på kontoret, pratar högt i kontorslandskapet eller pysslar med mobilen när kollegan håller föredrag. Låter inte så smidigt tycker jag.
- Men vi gör det inte systematiskt, eller hur? Vi gör det ibland. Vi sitter i kontorslandskapet och pratar lågt med varandra men ibland gör vi det inte. Om vi alltid skulle strunta i reglerna då skulle det leda till konsekvenser, särskilt på en arbetsplats.

Frodas oartighet eller artighet för den delen, lättare inom vissa arbetsplatskulturer?
- Jag tror faktiskt inte det men i varje yrkessfär utarbetar vi sätt att vara och tala till varandra på. Jag kommer från den akademiska världen och där är vi väldigt bra på undertexter. Den som inte snappar upp det, ja det kan bli lite jobbigt. Vi har en gammal stridsgubbe hos oss och han är inte van vid det inlindade sättet här.

Hur lyfter man då artighet eller snarare bristen på artighet i arbetsgruppen?
- Det är svårt. I vårt arbetsliv ska ingen vara underställd, alla har ett vuxenansvar. Chefen ska inte vara föräldern som säger åt dig att sköta dig. Det förväntar man sig att du fattar själv. Jag själv tycker att man vinner på att vara rak men det är svårt och kan bli fel att hänga ut individer i en arbetsgrupp.  En strategi som är vanlig är att vi gör det till en fråga för hela gruppen. Vi tar det som ett kollektivt problem där alla har ett gemensamt ansvar, på gott och ont.

Det här med att sätta upp arga lappar vid diskmaskinen som aldrig plockas ur, för att banka in lite vett och etikett i kollegorna, vad handlar det om egentligen?
- Det är nog ingen svensk företeelse, utan kommer ur den västerlandska medleklasskulturen där vissa är mer direkta och andra indirekta i sitt tilltal. I Norden är vi rätt försiktiga och det är då lapparna kommer upp. En klassiker är tvättstugan när någon råkat ta fem minuter av din tvättid. Man kan riktigt se hur upprörd personen är, ja det går nästan inte att skriva men man gör det på någon slags artig svenska med mycket undertryckt harm av att vara förorättad och inte respekterad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så slutar du vara en ja‑sägare – psykologens bästa råd

Känner du dig ofta överkörd, fast du ler och hjälper till ändå? Du är långt ifrån ensam. Psykologen Jonas Arnqvist möter många som lider av översnällhet – och har tagit fram en kurs för att lära dem att säga nej utan dåligt samvete.
Publicerad 20 mars 2026, kl 13:03
En person håller upp händerna i en stoppande gest, som en symbol för att våga säga nej och sätta gränser på jobbet.
Att be om betänketid gör det lättare att säga nej och hjälper dig att sätta tydligare gränser på jobbet. Foto: Colourbox

Du har knappt sovit en blund. Punktlistor med arbetsuppgifter maler sönder din trötta hjärna. Morgonen därpå skyndar du till jobbet för att checka av din attgöra-lista. Men du hinner knappt bocka av den första punkten innan kollegan ber dig om avlastning.

Du vet vad du borde säga, men ditt svar blir i stället ett hurtigt ”javisst”. Som om en okänd röst svarat i ditt ställe, en röst du inte vill kännas vid.

Det bränner till i magtrakten, du rotar fram en Novalucol. Kollegan hinner knappt lämna innan chefen kommer fram med ytterligare en arbetsuppgift.

Återigen svarar den okända rösten ”ja”, fast din hjärna skriker ”NEJ! Jag kan inte! Jag orkar inte! Jag måste bli klar med mitt eget först!” Du rotar fram ytterligare en Novalucol, biter ihop och sätter i gång.

Känner du igen dig?

Varför det är så svårt att säga nej

Ja-sägare finns på varje arbetsplats. Hyggliga, lojala personer som aldrig vågar säga ifrån. Vissa kallar dem för fegisar. Psykologen Jonas Arnqvist kallar dem i stället för ”översnälla”.

Kursen som lär översnälla att säga nej

Det var när Jonas Arnqvist arbetade inom vården som han upptäckte att många av hans patienter med psykisk ohälsa hade en sak gemensamt: de led av översnällhet – oftast både på jobbet och i privatlivet. Även om huvudorsaken till ohälsan kunde vara något annat.

Jonas Arnqvist

Det var så han fick idén till att skapa en kurs i att stå upp för sig själv och våga säga nej. En kurs som också skulle tjäna ett förebyggande syfte. För Jonas Arnqvist betonar att flertalet översnälla aldrig blir allvarligt sjuka, men ändå mår så pass dåligt att det påverkar hela deras vardag.

För mer än ett halvår sedan startade han därför sin ”bitchkurs”, som han skämtsamt men ändå med visst allvar kallar den. Från början i liten skala. Men intresset visade sig vara stort.

– Bitchkursen är ju inte psykoterapi, inte sjukvård, utan just friskvård, säger han och berättar att alla deltagare har problem med att de sätter andras önskemål framför sina egna, så pass att det blir destruktivt.

Och det är inte bara medarbetare det handlar om.

– Jag har även chefer som vill bli bättre på att vara tydliga med vad de förväntar sig av sina medarbetare. En del deltagare har problem med att de fokuserar så mycket på andras behov att de har svårt att ens veta vad de själva vill. En del vet precis vad de vill men vågar inte. Ytterligare en grupp vill och vågar, men vet inte hur, och vill mest lära sig rena bitchmetoder.

Jonas Arnqvist menar att en effektiv sådan metod är att försöka efterapa personer som man tycker vågar stå på sig och har förmågan att säga nej. Ett annat tips är att inte försöka vara trevligare än vad man faktiskt känner för.

Ett tredje råd är att våga be om betänketid – då blir det lättare att säga nej nästa gång frågan dyker upp, samtidigt som man signalerar att det inte känns klockrent att hjälpa till.

Sluta spela trevlighetsteater på jobbet

Till bitchkurserna söker sig alla möjliga yrkeskategorier. Majoriteten är kvinnor, men det finns även män. Allt mellan 20 och 70 år.

– Många av mina deltagare känner sig rätt vilsna kring varför de beter sig som de gör och uppskattar att få möjliga förklaringar.

Efter avslutad kurs får varje deltagare ett diplom.

– De flesta som fullföljt kursen är väldigt tacksamma och konstaterar att de har börjat med någon form av bitchighet. Det kan vara allt från att spela mindre ”trevlighetsteater” eller att oftare våga säga ifrån, till att markera hårt mot någon som beter sig illa.

För Jonas Arnqvist är det viktigt att bitchkursen inte misstolkas och låter som något egoistiskt och egocentriskt. Han förklarar att man under kursen även berör värdet av gemenskap, omtanke, empati, hänsyn och respekt.

– Min förhoppning efter avslutad kurs är att mina deltagare har blivit lagom egoistiska, ser sina behov som lika viktiga som andras, och lyckas omsätta det i handling.

/Katarina Markiewicz 

5 sätt att bli bättre på att säga nej

1. Glöm inte ditt eget värde. Var medveten om att dina egna behov och önskemål är minst lika viktiga som alla andras.

2. Välj några bitchidoler, från din arbetsplats eller andra som du tycker vågar stå upp för sig själva. Studera dem och testa att göra på liknande sätt. Börja med att ”småbitcha” försiktigt och öka efterhand tills du känner dig varm i kläderna.

3. Tänk på att de som verkligen bryr sig om dig blir glada när du står upp för dig själv.

4. Låtsas inte vara trevligare än vad du faktiskt vill och känner för. Men låtsas gärna vara otrevligare än du känner för, när du tycker att det behövs.

5. Be om betänketid. Redan då signalerar du att du kanske inte har tid, sedan blir det lättare att säja nej.