Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vett & etikett på jobbet

Vi väljer sällan våra kollegor. Ändå tillbringar vi större delen av våra liv tillsammans. Det är i stort sett omöjligt att inte reta sig på varandra ibland. Om du följer anvisningarna i bildspelet ovan, kan du göra ditt för att minska friktionen. Och här nedanför berättar människokännaren Jonas Engman vad det här med vett och etikett handlar om egentligen.
Petra Rendik, Lina Björk Publicerad

Hallå där Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet i Stockholm, hur viktigt är det med vett och etikett på jobbet?
- Först och främst, vett och etikett är så fyllt av värderingar och åsikter. Men när det kommer till arbetslivet så handlar det mycket om att kunna hantera den sociala världen med alla friktioner som det vimlar av på ett smidigt sätt. Det är viktigt när vi lever och jobbar tätt med varandra, då menar jag inte bara i fysisk bemärkelse utan lika mycket hur vi kommunicerar i den virtuella verkligheten.

Om jag säger att artighet är på utdöende, vad säger du då?
- Nej, det håller jag inte med om. Jag väljer att se artighet kopplat till heder, att det handlar om att vi respekterar varandra. Gör vi inte det, kan vi ju bli riktigt arga. Heder finns i de flesta samhällen men det behöver inte vara så drastiskt att vi mördar varandra. Det är en stark kraft som vi omsätter i artighet. Åk till riktigt stora städer som New York och det blir så slående hur smidigt folk lever och beter sig mot varandra.

Men vi fortsätter att lämna odiskade koppar efter oss på kontoret, pratar högt i kontorslandskapet eller pysslar med mobilen när kollegan håller föredrag. Låter inte så smidigt tycker jag.
- Men vi gör det inte systematiskt, eller hur? Vi gör det ibland. Vi sitter i kontorslandskapet och pratar lågt med varandra men ibland gör vi det inte. Om vi alltid skulle strunta i reglerna då skulle det leda till konsekvenser, särskilt på en arbetsplats.

Frodas oartighet eller artighet för den delen, lättare inom vissa arbetsplatskulturer?
- Jag tror faktiskt inte det men i varje yrkessfär utarbetar vi sätt att vara och tala till varandra på. Jag kommer från den akademiska världen och där är vi väldigt bra på undertexter. Den som inte snappar upp det, ja det kan bli lite jobbigt. Vi har en gammal stridsgubbe hos oss och han är inte van vid det inlindade sättet här.

Hur lyfter man då artighet eller snarare bristen på artighet i arbetsgruppen?
- Det är svårt. I vårt arbetsliv ska ingen vara underställd, alla har ett vuxenansvar. Chefen ska inte vara föräldern som säger åt dig att sköta dig. Det förväntar man sig att du fattar själv. Jag själv tycker att man vinner på att vara rak men det är svårt och kan bli fel att hänga ut individer i en arbetsgrupp.  En strategi som är vanlig är att vi gör det till en fråga för hela gruppen. Vi tar det som ett kollektivt problem där alla har ett gemensamt ansvar, på gott och ont.

Det här med att sätta upp arga lappar vid diskmaskinen som aldrig plockas ur, för att banka in lite vett och etikett i kollegorna, vad handlar det om egentligen?
- Det är nog ingen svensk företeelse, utan kommer ur den västerlandska medleklasskulturen där vissa är mer direkta och andra indirekta i sitt tilltal. I Norden är vi rätt försiktiga och det är då lapparna kommer upp. En klassiker är tvättstugan när någon råkat ta fem minuter av din tvättid. Man kan riktigt se hur upprörd personen är, ja det går nästan inte att skriva men man gör det på någon slags artig svenska med mycket undertryckt harm av att vara förorättad och inte respekterad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält