Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vett & etikett på jobbet

Vi väljer sällan våra kollegor. Ändå tillbringar vi större delen av våra liv tillsammans. Det är i stort sett omöjligt att inte reta sig på varandra ibland. Om du följer anvisningarna i bildspelet ovan, kan du göra ditt för att minska friktionen. Och här nedanför berättar människokännaren Jonas Engman vad det här med vett och etikett handlar om egentligen.
Petra Rendik, Lina Björk Publicerad

Hallå där Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet i Stockholm, hur viktigt är det med vett och etikett på jobbet?
- Först och främst, vett och etikett är så fyllt av värderingar och åsikter. Men när det kommer till arbetslivet så handlar det mycket om att kunna hantera den sociala världen med alla friktioner som det vimlar av på ett smidigt sätt. Det är viktigt när vi lever och jobbar tätt med varandra, då menar jag inte bara i fysisk bemärkelse utan lika mycket hur vi kommunicerar i den virtuella verkligheten.

Om jag säger att artighet är på utdöende, vad säger du då?
- Nej, det håller jag inte med om. Jag väljer att se artighet kopplat till heder, att det handlar om att vi respekterar varandra. Gör vi inte det, kan vi ju bli riktigt arga. Heder finns i de flesta samhällen men det behöver inte vara så drastiskt att vi mördar varandra. Det är en stark kraft som vi omsätter i artighet. Åk till riktigt stora städer som New York och det blir så slående hur smidigt folk lever och beter sig mot varandra.

Men vi fortsätter att lämna odiskade koppar efter oss på kontoret, pratar högt i kontorslandskapet eller pysslar med mobilen när kollegan håller föredrag. Låter inte så smidigt tycker jag.
- Men vi gör det inte systematiskt, eller hur? Vi gör det ibland. Vi sitter i kontorslandskapet och pratar lågt med varandra men ibland gör vi det inte. Om vi alltid skulle strunta i reglerna då skulle det leda till konsekvenser, särskilt på en arbetsplats.

Frodas oartighet eller artighet för den delen, lättare inom vissa arbetsplatskulturer?
- Jag tror faktiskt inte det men i varje yrkessfär utarbetar vi sätt att vara och tala till varandra på. Jag kommer från den akademiska världen och där är vi väldigt bra på undertexter. Den som inte snappar upp det, ja det kan bli lite jobbigt. Vi har en gammal stridsgubbe hos oss och han är inte van vid det inlindade sättet här.

Hur lyfter man då artighet eller snarare bristen på artighet i arbetsgruppen?
- Det är svårt. I vårt arbetsliv ska ingen vara underställd, alla har ett vuxenansvar. Chefen ska inte vara föräldern som säger åt dig att sköta dig. Det förväntar man sig att du fattar själv. Jag själv tycker att man vinner på att vara rak men det är svårt och kan bli fel att hänga ut individer i en arbetsgrupp.  En strategi som är vanlig är att vi gör det till en fråga för hela gruppen. Vi tar det som ett kollektivt problem där alla har ett gemensamt ansvar, på gott och ont.

Det här med att sätta upp arga lappar vid diskmaskinen som aldrig plockas ur, för att banka in lite vett och etikett i kollegorna, vad handlar det om egentligen?
- Det är nog ingen svensk företeelse, utan kommer ur den västerlandska medleklasskulturen där vissa är mer direkta och andra indirekta i sitt tilltal. I Norden är vi rätt försiktiga och det är då lapparna kommer upp. En klassiker är tvättstugan när någon råkat ta fem minuter av din tvättid. Man kan riktigt se hur upprörd personen är, ja det går nästan inte att skriva men man gör det på någon slags artig svenska med mycket undertryckt harm av att vara förorättad och inte respekterad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket