Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vett & etikett på jobbet

Vi väljer sällan våra kollegor. Ändå tillbringar vi större delen av våra liv tillsammans. Det är i stort sett omöjligt att inte reta sig på varandra ibland. Om du följer anvisningarna i bildspelet ovan, kan du göra ditt för att minska friktionen. Och här nedanför berättar människokännaren Jonas Engman vad det här med vett och etikett handlar om egentligen.
Petra Rendik, Lina Björk Publicerad 23 september 2014, kl 13:50

Hallå där Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet i Stockholm, hur viktigt är det med vett och etikett på jobbet?
- Först och främst, vett och etikett är så fyllt av värderingar och åsikter. Men när det kommer till arbetslivet så handlar det mycket om att kunna hantera den sociala världen med alla friktioner som det vimlar av på ett smidigt sätt. Det är viktigt när vi lever och jobbar tätt med varandra, då menar jag inte bara i fysisk bemärkelse utan lika mycket hur vi kommunicerar i den virtuella verkligheten.

Om jag säger att artighet är på utdöende, vad säger du då?
- Nej, det håller jag inte med om. Jag väljer att se artighet kopplat till heder, att det handlar om att vi respekterar varandra. Gör vi inte det, kan vi ju bli riktigt arga. Heder finns i de flesta samhällen men det behöver inte vara så drastiskt att vi mördar varandra. Det är en stark kraft som vi omsätter i artighet. Åk till riktigt stora städer som New York och det blir så slående hur smidigt folk lever och beter sig mot varandra.

Men vi fortsätter att lämna odiskade koppar efter oss på kontoret, pratar högt i kontorslandskapet eller pysslar med mobilen när kollegan håller föredrag. Låter inte så smidigt tycker jag.
- Men vi gör det inte systematiskt, eller hur? Vi gör det ibland. Vi sitter i kontorslandskapet och pratar lågt med varandra men ibland gör vi det inte. Om vi alltid skulle strunta i reglerna då skulle det leda till konsekvenser, särskilt på en arbetsplats.

Frodas oartighet eller artighet för den delen, lättare inom vissa arbetsplatskulturer?
- Jag tror faktiskt inte det men i varje yrkessfär utarbetar vi sätt att vara och tala till varandra på. Jag kommer från den akademiska världen och där är vi väldigt bra på undertexter. Den som inte snappar upp det, ja det kan bli lite jobbigt. Vi har en gammal stridsgubbe hos oss och han är inte van vid det inlindade sättet här.

Hur lyfter man då artighet eller snarare bristen på artighet i arbetsgruppen?
- Det är svårt. I vårt arbetsliv ska ingen vara underställd, alla har ett vuxenansvar. Chefen ska inte vara föräldern som säger åt dig att sköta dig. Det förväntar man sig att du fattar själv. Jag själv tycker att man vinner på att vara rak men det är svårt och kan bli fel att hänga ut individer i en arbetsgrupp.  En strategi som är vanlig är att vi gör det till en fråga för hela gruppen. Vi tar det som ett kollektivt problem där alla har ett gemensamt ansvar, på gott och ont.

Det här med att sätta upp arga lappar vid diskmaskinen som aldrig plockas ur, för att banka in lite vett och etikett i kollegorna, vad handlar det om egentligen?
- Det är nog ingen svensk företeelse, utan kommer ur den västerlandska medleklasskulturen där vissa är mer direkta och andra indirekta i sitt tilltal. I Norden är vi rätt försiktiga och det är då lapparna kommer upp. En klassiker är tvättstugan när någon råkat ta fem minuter av din tvättid. Man kan riktigt se hur upprörd personen är, ja det går nästan inte att skriva men man gör det på någon slags artig svenska med mycket undertryckt harm av att vara förorättad och inte respekterad.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken