Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem bär ansvaret för den psykiska ohälsan?

Den psykiska ohälsan i arbetslivet ökar. Men vem bär ansvaret? Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv ligger ansvaret i dag alltför tungt på arbetsgivaren. Ett större ansvar borde ligga på individen och på samhället i stort.
Gabriella Westberg Publicerad
Man tar sig för huvudet mellan två pappershögar.
Den psykiska ohälsan ökar i arbetslivet. Men vem bär ansvaret? Inte bara arbetsgivarna, menar Svenskt Näringsliv. Foto: Colourbox

Den psykiska ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjukskrivningar i psykiska diagnoser varar generellt längre än andra sjukskrivningar, och ju längre sjukskrivning desto svårare att komma tillbaka i jobb. Den psykiska ohälsan kostar inte bara individen. Företagen förlorar tiotals miljarder kronor om året på sjukskrivningarna och för staten kostar det ännu mer.

Den psykosociala arbetsmiljön har dessutom försämrats under senare år. Det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar generellt på arbetsplatserna och arbetstagarnas inflytande över sin arbetssituation likaså, det visar Unionens årliga arbetsmiljöbarometer. Samtidigt ökar prestationskraven, organisationer slimmas och allt mer ansvar läggs på individen.

Den utvecklingen har inte gått Svenskt Näringsliv förbi, som på torsdagen presenterade en tredje rapport i sin serie om arbetsmiljö, en del i ett fokus på frågor som traditionellt varit fackens domän.

- Vi vill bidra med vårt perspektiv till verklighetsbeskrivningen, så att vi vet vad vi pratar om, förklarade Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, vid seminariet som hade rubriken ”Psykisk ohälsa - vems är ansvaret?”

Enligt författarna till rapporten om psykisk ohälsa tenderar svaret på frågan om var ansvaret ligger allt för ofta hamna på arbetsgivarna. Men den psykiska ohälsan beror också på annat än den snabba förändringstakten i arbetslivet, menar de. Det kan handla om dåliga relationer i privatlivet, om förändringar i samhället, om samtidens krav på en fulländad närvaro i sociala medier och så vidare.

- Har inte individen i slutändan ansvar över sin egen hälsa, frågade Anna Bergsten, Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert och en av rapportens författare, retoriskt och påpekade att arbetsgivarna varken kan eller vill lägga sig i alla privata omständigheter och alltså inte har befogenheter att påverka orsakerna bakom problemen.

I höstas lämnade Arbetsmiljöverket ett förslag på en skärpning av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, för att också omfatta den psykosociala arbetsmiljön. Facken har ställt sig positiva till förslaget, som dock inte tilltalat arbetsgivarorganisationen.

- Hur ska man kunna ta ansvar för något man inte kan eller vill påverka? En så detaljerad föreskrift är inte lämplig. Däremot skulle det systematiska arbetsmiljöarbetet kunna lyftas och utökas i kombination med råd, stöd och verktyg till arbetsgivarna, sa Anna Bergsten.

- Svenskt Näringsliv borde snarare välkomna den föreskriften som ju bara är ett förtydligande av de reglerna som finns, eftersom de tycker att det är så otydligt vilket ansvar arbetsgivarna har, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.

Cecilia Beskow tycker annars att det mest uppseendeväckande är att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöombudens viktiga roll på arbetsplatserna alls inte nämns i rapporten. 

Nyckeln är att individen måste bli bättre på att sätta gränser, sa Anna Bergsten när hon presenterade rapporten.

- Men det kan vara svårt för medarbetaren att gå direkt till chefen och säga till exempel att arbetsbelastningen är för hög. Många skulle nog se det som ett tecken på att man inte klarar av jobbet. Bättre då om medarbetaren kan gå till sitt arbetsmiljöombud, säger Cecilia Beskow.

I rapporten framhålls också allas vårt ansvar att bli bättre på att hantera den snabba förändringstakten. Det håller Cecilia Beskow med om att vi måste bli bättre på.

- Men det gör man bäst i samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud, så att varje arbetstagare får rätt förutsättningar att klara av sitt jobb utan att bli sjuk.

Svenskt Näringslivs 4 punkter för att minska psykiska ohälsan:

  • Fler aktörer behöver ta ansvar för den psykiska ohälsan – alltifrån skolan och psykiatrin till myndigheter, enskilda medarbetare - och även arbetsgivare.
  • Lyft medarbetarens eget ansvar, som finns reglerat i arbetsmiljölagen 3 kap 4§.
  • Inför inte Arbetsmiljöverkets förslag om sanktionerad föreskrift - hjälp istället arbetsgivarna med råd, verktyg och metoder som kan anpassas utifrån sektor beroende på behov.
  • Arbetsgivarna och parterna på arbetsmarknaden gör redan mycket, bland annat genom AFA och Prevent, vilket behöver få mer spridning och uppmärksamhet.

Läs hela rapporten Psykisk ohälsa - mer än en arbetsmiljöfråga från Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret. 

Arbetsmiljö

Ericsson requires more office presence on less workspace

After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:14
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.

This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.

Per Östberg

 There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.

– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.

 

Difficult to find a private room 

One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.

 In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.


Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.

 When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.

 

Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue

According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.

 Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.

At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?

 Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.

Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?

 The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.

Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.

 Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.

For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.

 If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.

This text has been translated with the help of AI.

Arbetsmiljö

Massiva lunchköer arbetsmiljöproblem på SVT

En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2024, kl 06:00
Lång kö till matservering i Radiohusets trapp.
Köerna ringlar långa i Radiohusets trapp varje lunch sedan den stora personalmatsalen Gourmedia stängde tidigare i år. Situationen har skapat stor irritation hos medarbetarna på public service-bolagen. Foto: Privat/Adam Ihse/TT

Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.

Matautomat
Ny matautomat.

− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.

Tvingas köa i en trappa

Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.

− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.

Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:

Maria Fornemo
Maria Fornemo Foto: Jan Chronander

− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.

Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.

− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.

SVT: Vi arbetar med en lösning

Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.

Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?

För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler. 

− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och  fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.

Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?

Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm. 

SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.

Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?

− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.