Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vart tog teambuildingen vägen?

Var det bara ett modebegrepp eller är det ett seriöst fenomen som fortfarande fungerar? Kollega granskar teambuildingens roll i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Stefan Holm
En klassisk övning för att lära sig att lita på varandra. Vågar du falla baklänges och lita på att kollegan tar emot? Stefan Holm

Föreställ dig ett övergivet köpcentrum höljt i dunkel. Du sitter skakande och hukar bakom en kvarglömd shoppingvagn och hoppas att zombierna som väsande hasar omkring på jakt efter hjärna inte ska få upp vittringen på dig. Om de upptäcker dig och smittar dig lovar du dig själv att bita kollegan Göran först av alla ? det var han som föreslog zombieäventyret när teambuildingidén fördes på tal. "Bygg team" är ett av Percy Barneviks bästa tips i nya boken Ledarskap 200 råd.

Skadar gör det väl inte.

Man anar en nytändning för fenomenet teambuilding, som under senare år inte haussats lika mycket som tidigare.  Men teambuildingen har inte försvunnit, den har bara förändrats och klonats. Zombieteambuilding är bara det senaste i floran. Att ta emot fallande kollegor är så 1990-tal. I dag krävs det betydligt mer raffinerade upplevelser för att inte personalen ska sucka unisont - been there, done that. Bland dagens utbud finns allt från mord och middagar och äventyrsbanor till spökvandringar och fångarna på fortet. Ju mer halsbrytande desto bättre.

Eller inte. För när man talar med forskare så finns det teambuilding och så finns det teambuilding.  Den gängse varianten, den förment roliga och lustfyllda som innebär en dags flamsande borta från kontoret för vissa eller en jobbig och förnedrande upplevelse för andra, finns det mycket lite forskning om.  I en D-uppsats med några år på nacken konstaterar tre företagsekonomer att teambuilding är en aktivitet i tiden, ett modebegrepp. Men experterna är tveksamma till värdet av den lätta varianten:

- Skadar gör det väl inte, men ingen större nytta heller om man inte vet vad man vill uppnå, säger Josi Lundin, adjunkt i psykologi vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap.

- Det är väl ingen som tror att paddla kanot kan leda till annat än goda relationer. Vi jobbar med teambuilding på en helt annan nivå.

Susan Wheelan, organisationskonsult och grupp­forskare, är inne på samma spår och vill helst förbjuda teambuilding i bemärkelsen massera en kollega eller överleva i vildmarken med arbetskamrater.  Hon anser att det krävs övningar kopplade till jobbet för att bygga starka grupper och lag. För seriös grupputveckling krävs, förutom rejält med tid, också kunskaper i gruppsykologi och grupprocesser. Det måste tas hänsyn till gruppens storlek, struktur, historia etcetera, anser Wheelan och hennes följare.

Att fungerande grupper är ett vinnande koncept råder ingen tvekan om.

Försvarshögskolan har räknat ut att i en fullt sammansvetsad grupp läggs 80 procent av energin på arbetsuppgifterna. I en ny grupp läggs däremot bara 20 procent på jobbet - resten av energin går åt till relationsfrågor.

Man började betrakta arbetsplatsen som en kultur.

Hardcore-teambuilding har det forskats kring sedan 1920-talet då Hawthorne-studierna genomfördes i USA på en grupp arbetare på Western Electric Hawthorne Work.  I Sverige var arbetslivet på 1970-talet präglat av gruppdynamiska övningar och sensitivitetsträning, men de gick under rubriken kurser och inte teambuilding.

Teambuilding light, eller vad man nu ska kalla den variant som påminner mer om en kickoff än om en seriös grupputbildning, blev enligt vissa källor populär först under 1990-talets senare hälft, då det florerade otaliga historier om roliga äventyr och upptåg.

- Jag tror teambuildingeran sammanföll med att man började betrakta arbetsplatsen som en kultur, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Jonas Engman menar att det går alldeles utmärkt att betrakta teambuilding som en övergångsritual, att jämföra med till exempel nollning eller en möhippa. En ritual som signalerar att det sker en förändring, till exempel att en ny arbetsgrupp formeras eller att man gör en nystart.

- Mycket av de övningar man hör talas om tar efter våra föreställningar om militär teambuilding och handlar om att utsättas för kännbara prövningar.  I alla övergångsritualer universellt ingår degradering - ska man förändra sin status måste man bli påmind om vem man inte är. I teambuilding är det vanligt att alla degraderas, även chefen, och genomgår något slags förvandling.  I zombie-teambuildingen tillkommer dessutom momentet maskering, som tydligt visar att deltagarna skiftar roll.

Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera.

Ritualen är en social form som hjälper folk att ta sig vidare, men sedan är det många faktorer som spelar in om man ska lyckas i sitt uppsåt.  Det kan finnas alla möjliga misstämningar inom en grupp som en övergångsritual omöjligt kan rätta till.

- Det värsta är alla amatörförståsigpåare som tror att det räcker med teambuilding för att få en fungerande arbetsgrupp. Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera, säger Jonas Engman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte