Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Värk vanligt bland anställda på callcenter

Nio av tio operatörer på callcenterföretag har besvär i kroppen. Huvudvärk, ont i nacken, och sömnsvårigheter är vanligt visar en landsomfattande undersökning från Arbetslivsinstitutet.
Publicerad
Callcenter har blivit allt vanligare sedan mitten av 1990-talet. Idag arbetar cirka 60 000 personer heltid på callcenter och antalet anställda förväntas öka med 10 procent om året.
Allan Toomingas, som är projektledare på Arbetslivsinstitutet, hoppas att studien kan bidra till en utveckling av hållbart callcenterarbete.
- Det är viktigt att i ett tidigt skede ta tag i problemen, säger han.
Arbetslivsinstitutets undersökning visar att arbetet på callcenter kan vara både fysiskt och mentalt påfrestande. 1 200 operatörer har svarat på en enkät om hur de upplever sin arbetsmiljö och hälsa. Tre fjärdedelar hade under den senaste månaden haft ont i nacke, skuldror, armar eller händer. 67 procent hade haft huvudvärk. Även hals- och ögonbesvär var vanligt. Dessa symptom är vanliga i stora delar av arbetslivet.
- Men callcenteroperatörer utmärker sig genom att vara ett snäpp sjukare, säger Allan Toomingas.
Särskilt alarmerande är siffrorna med tanke på att den undersökta gruppen är relativt ung. Genomsnittsåldern är 34 år.
Arbetslivsinstitutets studie finner flera förklaringar till att de anställda mår dåligt. Datorarbete innebär långvarig statisk belastning för muskler i nacke, skuldror och underarmar. Dessutom har flera arbetsplatser höga ljudnivåer och olämpliga arbetsställningar. Operatörerna uppfattade arbetet som mentalt krävande. I genomsnitt hade deltagarna i undersökningen mått dåligt en femtedel av arbetstiden den senaste månaden på grund av ett högt antal samtal. För lite variation i arbetet och brist på kontroll över arbetssituationen var också stressande faktorer.
Trots problemen ville dock majoriteten av operatörerna stanna kvar på samma företag och utföra samma arbete. Framförallt arbetskamraterna, kundkontakten och möjligheten att själv påverka arbetstiden gjorde att man trivdes.

SOFI THUNVIK





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält