Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tvingande regler om psykosociala miljön på g

Arbetsmiljöverket är ett steg närmare bindande föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. En riktig surdeg som facken kämpat i flera år för att få till. Arbetsgivarna vill däremot inte se röken av en sådan skrift.
Sandra Lund Publicerad

Domen från Östersunds tingsrätt den 19 februari, där två chefer dömdes för arbetsmiljöbrottet  vållande till annans död, har minst sagt aktualiserat frågan om den psykosociala arbetsmiljön. I domen står klart och tydligt att de båda cheferna till den socialsekreterare som tog sitt eget liv brast i ansvar för arbetsmiljön.

Men domen räcker inte för att räta ut det infekterade området om vad som ska göras om den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar.  Det anser Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.

- Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt. Utan helst innan dess. Vi vill ha en lagstiftning som räcker till både för det förebyggande arbetet och under pågående fall, säger hon.

Nu är ett förslag om en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på intern remiss inom Arbetsmiljöverket. Till hösten ska parterna och externa experter få säga sitt. Tanken är den ska vara klar 2015. I dag finns endast allmänna råd om den psykosociala arbetsmiljön, men de är inte bindande utan fungerar mer som just tips.

Men  det är inte första gången Arbetsmiljöverket försöker formulera bindande föreskrifter på området. Senaste gången var 2003. Då gick samtliga arbetsgivarorganisationer i taket på grund av en paragraf som sa att ” arbetstagare ska ges möjlighet till inflytande över hur det egna arbetet utförs”. En inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, svarade till exempel Svenskt Näringsliv då. Förslaget hamnade i papperskorgen.

Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt.

Arbetsgivarna har inte ändrat inställning i dag. Enligt Martine Syrjänen Stålberg på Unionen, som sitter med i Arbetsmiljöverkets referensgrupp för föreskrifterna, svarade arbetsgivarna redan på första mötet att de inte ville ha några föreskrifter. Sedan dess har myndigheten delat upp mötena, så att arbetsgivare och arbetstagare inte träffar Arbetsmiljöverket samtidigt.

- Jag är skeptisk till bindande föreskrifter. När det gäller fysiska frågor kan man mäta och se på ett enkelt sätt om vad som är bra. För de här fallen blir måttet svårare. Och därmed blir tillsynen svår, säger Jan Johansson som är arbetsmiljöexpert Almega.

Han anser att föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM,  redan täcker den psykosociala arbetsmiljön.

- Där ska även psykosociala risker kartläggas. Att komplettera den med allmänna råd räcker långt.

Martine Syrjänen Stålberg på Unionen håller inte med.

- SAM  är  ju en metodföreskrift. Den säger hur man ska göra. Men sakfrågorna måste finnas med och det behövs tydligare regler. Särskilt nu när den psykosociala ohälsan ökar och vi får ett mer pressat klimat på arbetsplatserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.