Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Tvingande regler om psykosociala miljön på g
Arbetsmiljöverket är ett steg närmare bindande föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. En riktig surdeg som facken kämpat i flera år för att få till. Arbetsgivarna vill däremot inte se röken av en sådan skrift.
Domen från Östersunds tingsrätt den 19 februari, där två chefer dömdes för arbetsmiljöbrottet vållande till annans död, har minst sagt aktualiserat frågan om den psykosociala arbetsmiljön. I domen står klart och tydligt att de båda cheferna till den socialsekreterare som tog sitt eget liv brast i ansvar för arbetsmiljön.
Men domen räcker inte för att räta ut det infekterade området om vad som ska göras om den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar. Det anser Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.
- Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt. Utan helst innan dess. Vi vill ha en lagstiftning som räcker till både för det förebyggande arbetet och under pågående fall, säger hon.
Nu är ett förslag om en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på intern remiss inom Arbetsmiljöverket. Till hösten ska parterna och externa experter få säga sitt. Tanken är den ska vara klar 2015. I dag finns endast allmänna råd om den psykosociala arbetsmiljön, men de är inte bindande utan fungerar mer som just tips.
Men det är inte första gången Arbetsmiljöverket försöker formulera bindande föreskrifter på området. Senaste gången var 2003. Då gick samtliga arbetsgivarorganisationer i taket på grund av en paragraf som sa att ” arbetstagare ska ges möjlighet till inflytande över hur det egna arbetet utförs”. En inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, svarade till exempel Svenskt Näringsliv då. Förslaget hamnade i papperskorgen.
Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt.
Arbetsgivarna har inte ändrat inställning i dag. Enligt Martine Syrjänen Stålberg på Unionen, som sitter med i Arbetsmiljöverkets referensgrupp för föreskrifterna, svarade arbetsgivarna redan på första mötet att de inte ville ha några föreskrifter. Sedan dess har myndigheten delat upp mötena, så att arbetsgivare och arbetstagare inte träffar Arbetsmiljöverket samtidigt.
- Jag är skeptisk till bindande föreskrifter. När det gäller fysiska frågor kan man mäta och se på ett enkelt sätt om vad som är bra. För de här fallen blir måttet svårare. Och därmed blir tillsynen svår, säger Jan Johansson som är arbetsmiljöexpert Almega.
Han anser att föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, redan täcker den psykosociala arbetsmiljön.
- Där ska även psykosociala risker kartläggas. Att komplettera den med allmänna råd räcker långt.
Martine Syrjänen Stålberg på Unionen håller inte med.
- SAM är ju en metodföreskrift. Den säger hur man ska göra. Men sakfrågorna måste finnas med och det behövs tydligare regler. Särskilt nu när den psykosociala ohälsan ökar och vi får ett mer pressat klimat på arbetsplatserna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
