Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tomtemor stöttar facket

Det är bråda tider i Tomtens hus på Tomteland och högt tryck på Tomten. I jämställdhetens namn fick Kollega en exklusiv intervju med Tomtemor, som i medierna hamnar lite i skymundan så här års.
Johanna Rovira Publicerad
Tomtemor och tomten på äventyrslandet Tomteland.
Tomtemor om sitt arbete: "Jag och Tomten är ett bra team. Jag bakar, stickar och planerar slädfärderna. Vi gör allt för att barnen ska få sina julklappar i tid." Foto: Klas Sjöberg.

Hur känns det att det är så mycket fokus på Tomten just nu, känner du dig förbisedd? 

– Nej, jag känner mig inte alls förbisedd. Vi är ett team Tomten och jag, ett bra team.

Vad har du för arbetsuppgifter? 

– Oj, jag gör ju det mesta. Jag och tomten hjälps åt med allt. Jag bakar varje morgon och det blir mycket stickning. När tomten ska ut på slädfärder är det jag som kollar kartan och planerar rutten åt honom så att han hittar rätt. 

Vad anser du om facket? 

– Det är en bra organisation, jag är enbart positivt inställd till fackförbunden. Vi har ju inget eget tomtefack, för det behövs inte, vi har ju inte de arbetsrelaterade problemen hos oss. Visst kan det hända att det blir lite bråk mellan nissarna, så är det ju överallt, men det går alltid att reda upp innan det går för långt. Men människor kan ju lätt bli oense sinsemellan och då är det bra att det finns andra som kan lösa problemen åt dem. 

Hur är din ledarstil? 

– Jag är väldigt snäll, men bestämd. Jag försöker få nissarna att jobba med frihet under ansvar. 

– Mitt och tomtens motto, eller tomtekraftslöften som vi kallar dem här och i Nordpolen, är: Ta hand om naturen, klimatet och djuren. Var schysst mot andra och lär av varandra. Och sedan det viktigaste av dem alla: Jag tror på mig, jag svär, jag är bra som jag är. 

Hur är arbetsmiljön? 

– Jättebra, jag har inget att klaga på och Nissarna brukar inte klaga de heller. Nu är det här inte vår största verkstad, den har vi i Nordpolen, men vi har inga arbetsmiljöproblem där heller. 

Blir det mycket övertid så här inför jul? 

– Vi har inga riktiga arbetstider utan ser till att jobba på för att barnen ska få sina julklappar. Vi gör det här av glädje och tänker inte så mycket på övertid. Just nu ligger de flesta av Nissarna och sover för att de jobbat nattskift, men också för att det är barn i parken just nu och vi vill ju inte att barnen ska se vad de ska få i julklapp. 

Vad önskar du dig själv i julklapp? 

Vi firar inte julafton, då har vi alldeles för mycket att stå i. Däremot så firar vi juliafton den 24 juli då vi brukar dela ut juliklappar till varandra. Men det är ju långt till dess, så jag har inte hunnit fundera på vad jag vill ha. En ny kam skulle kanske vara bra. 

Fakta om Tomtemor

Gör: Stöttar tomten i arbetet. Bakar, har hand om logistiken, delar ut magiska bjällror till besökande barn på Tomteland. 

Familj: Tomten och oräkneligt antal nissar

Bor: Växelvis på Tomteland utanför Mora och Nordpolen

Fritid: Tycker om hantverk. Stickar strumpor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.