Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tomtemor stöttar facket

Det är bråda tider i Tomtens hus på Tomteland och högt tryck på Tomten. I jämställdhetens namn fick Kollega en exklusiv intervju med Tomtemor, som i medierna hamnar lite i skymundan så här års.
Johanna Rovira Publicerad
Tomtemor och tomten på äventyrslandet Tomteland.
Tomtemor om sitt arbete: "Jag och Tomten är ett bra team. Jag bakar, stickar och planerar slädfärderna. Vi gör allt för att barnen ska få sina julklappar i tid." Foto: Klas Sjöberg.

Hur känns det att det är så mycket fokus på Tomten just nu, känner du dig förbisedd? 

– Nej, jag känner mig inte alls förbisedd. Vi är ett team Tomten och jag, ett bra team.

Vad har du för arbetsuppgifter? 

– Oj, jag gör ju det mesta. Jag och tomten hjälps åt med allt. Jag bakar varje morgon och det blir mycket stickning. När tomten ska ut på slädfärder är det jag som kollar kartan och planerar rutten åt honom så att han hittar rätt. 

Vad anser du om facket? 

– Det är en bra organisation, jag är enbart positivt inställd till fackförbunden. Vi har ju inget eget tomtefack, för det behövs inte, vi har ju inte de arbetsrelaterade problemen hos oss. Visst kan det hända att det blir lite bråk mellan nissarna, så är det ju överallt, men det går alltid att reda upp innan det går för långt. Men människor kan ju lätt bli oense sinsemellan och då är det bra att det finns andra som kan lösa problemen åt dem. 

Hur är din ledarstil? 

– Jag är väldigt snäll, men bestämd. Jag försöker få nissarna att jobba med frihet under ansvar. 

– Mitt och tomtens motto, eller tomtekraftslöften som vi kallar dem här och i Nordpolen, är: Ta hand om naturen, klimatet och djuren. Var schysst mot andra och lär av varandra. Och sedan det viktigaste av dem alla: Jag tror på mig, jag svär, jag är bra som jag är. 

Hur är arbetsmiljön? 

– Jättebra, jag har inget att klaga på och Nissarna brukar inte klaga de heller. Nu är det här inte vår största verkstad, den har vi i Nordpolen, men vi har inga arbetsmiljöproblem där heller. 

Blir det mycket övertid så här inför jul? 

– Vi har inga riktiga arbetstider utan ser till att jobba på för att barnen ska få sina julklappar. Vi gör det här av glädje och tänker inte så mycket på övertid. Just nu ligger de flesta av Nissarna och sover för att de jobbat nattskift, men också för att det är barn i parken just nu och vi vill ju inte att barnen ska se vad de ska få i julklapp. 

Vad önskar du dig själv i julklapp? 

Vi firar inte julafton, då har vi alldeles för mycket att stå i. Däremot så firar vi juliafton den 24 juli då vi brukar dela ut juliklappar till varandra. Men det är ju långt till dess, så jag har inte hunnit fundera på vad jag vill ha. En ny kam skulle kanske vara bra. 

Fakta om Tomtemor

Gör: Stöttar tomten i arbetet. Bakar, har hand om logistiken, delar ut magiska bjällror till besökande barn på Tomteland. 

Familj: Tomten och oräkneligt antal nissar

Bor: Växelvis på Tomteland utanför Mora och Nordpolen

Fritid: Tycker om hantverk. Stickar strumpor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.