Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tomtemor stöttar facket

Det är bråda tider i Tomtens hus på Tomteland och högt tryck på Tomten. I jämställdhetens namn fick Kollega en exklusiv intervju med Tomtemor, som i medierna hamnar lite i skymundan så här års.
Johanna Rovira Publicerad
Tomtemor och tomten på äventyrslandet Tomteland.
Tomtemor om sitt arbete: "Jag och Tomten är ett bra team. Jag bakar, stickar och planerar slädfärderna. Vi gör allt för att barnen ska få sina julklappar i tid." Foto: Klas Sjöberg.

Hur känns det att det är så mycket fokus på Tomten just nu, känner du dig förbisedd? 

Nej, jag känner mig inte alls förbisedd. Vi är ett team Tomten och jag, ett bra team.

Vad har du för arbetsuppgifter? 

Oj, jag gör ju det mesta. Jag och tomten hjälps åt med allt. Jag bakar varje morgon och det blir mycket stickning. När tomten ska ut på slädfärder är det jag som kollar kartan och planerar rutten åt honom så att han hittar rätt. 

Vad anser du om facket? 

Det är en bra organisation, jag är enbart positivt inställd till fackförbunden. Vi har ju inget eget tomtefack, för det behövs inte, vi har ju inte de arbetsrelaterade problemen hos oss. Visst kan det hända att det blir lite bråk mellan nissarna, så är det ju överallt, men det går alltid att reda upp innan det går för långt. Men människor kan ju lätt bli oense sinsemellan och då är det bra att det finns andra som kan lösa problemen åt dem. 

Hur är din ledarstil? 

Jag är väldigt snäll, men bestämd. Jag försöker få nissarna att jobba med frihet under ansvar. 

Mitt och tomtens motto, eller tomtekraftslöften som vi kallar dem här och i Nordpolen, är: Ta hand om naturen, klimatet och djuren. Var schysst mot andra och lär av varandra. Och sedan det viktigaste av dem alla: Jag tror på mig, jag svär, jag är bra som jag är. 

Hur är arbetsmiljön? 

Jättebra, jag har inget att klaga på och Nissarna brukar inte klaga de heller. Nu är det här inte vår största verkstad, den har vi i Nordpolen, men vi har inga arbetsmiljöproblem där heller. 

Blir det mycket övertid så här inför jul? 

Vi har inga riktiga arbetstider utan ser till att jobba på för att barnen ska få sina julklappar. Vi gör det här av glädje och tänker inte så mycket på övertid. Just nu ligger de flesta av Nissarna och sover för att de jobbat nattskift, men också för att det är barn i parken just nu och vi vill ju inte att barnen ska se vad de ska få i julklapp. 

Vad önskar du dig själv i julklapp? 

Vi firar inte julafton, då har vi alldeles för mycket att stå i. Däremot så firar vi juliafton den 24 juli då vi brukar dela ut juliklappar till varandra. Men det är ju långt till dess, så jag har inte hunnit fundera på vad jag vill ha. En ny kam skulle kanske vara bra. 

Fakta om Tomtemor

Gör: Stöttar tomten i arbetet. Bakar, har hand om logistiken, delar ut magiska bjällror till besökande barn på Tomteland. 

Familj: Tomten och oräkneligt antal nissar

Bor: Växelvis på Tomteland utanför Mora och Nordpolen

Fritid: Tycker om hantverk. Stickar strumpor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek