Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tandlösa regler för psykosocial arbetsmiljö

Bra med ökade krav på chefernas kunskap om kränkande behandling och arbetsbelastning, men på sina ställen alltför tandlös. Det är Unionens recension av det nya förslaget till nya regler för den psykosociala arbetsmiljön.
- Dokumentet är så klart en kompromiss, men vi är jätteglada över att den kommer till stånd över huvud taget, säger Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg om förslaget som nu är ute på remiss.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stressad man tar sig för tinningarna i snurrig miljö.
Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg är inte imponerad av Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Öijord Thomas Winje/TT

Efter många års facklig kamp är en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på väg att bli verklighet, som Kollega har rapporterat om tidigare. Bakgrunden till den fackliga glädjen är att arbetsgivarna hela tiden har varit emot en föreskrift, och hävdat att det skulle inkräkta i deras rätt att leda och fördela arbetet.

Samtidigt har antalet anmälda arbetssjukdomar med sociala orsaker, exempelvis mobbning, ökat kraftigt.

Nu finns i alla fall ett förslag från Arbetsmiljöverket, även om Martine Syrjänen Stålberg inte gör tummen upp för alla delar.

- Förslaget heter "Organisatorisk och social arbetsmiljö". På så vis tonar man ned den psykosociala biten och individsidan. Men det är så klart bra att man sätter fokus på det som arbetsgivaren kan påverka.

Föreskriften innehåller bindande regler bland annat om ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, kränkande behandling och arbetstid.

- Det handlar om stress och hur mycket man jobbar, vilket är jätteviktiga frågor för våra medlemmar, säger Martine Syrjänen Stålberg som dock saknar preciseringar av vad som gäller för den psykosociala arbetsmiljön.

- Vi har väntat på att man tar ett helhetsgrepp. Sedan tidigare finns en hel radda med fysiska föreskrifter, men knappt ingenting om den psykiska delen. Och det kommer inte tillräckligt nu heller.

Martine Syrjänen Stålberg är också skeptisk till att man i den nya föreskriften ersätter en tidigare föreskrift om kränkande särbehandling med tre ynka paragrafer.

- Det som finns sedan tidigare utgör ett helt häfte, men är tandlöst. Det är svårt att se att det här tunna förslaget blir mindre tandlöst.

Några nyheter i Arbetsmiljöverkets förslag är att det psykosociala arbetet ska kopplas till mål - arbetsgivaren ska ha som mål att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också tydligt försäkra sig om att cheferna har kunskap om bland annat arbetsbelastning, kränkande behandling och konflikthantering.

- Det känns som att man höjer ribban på de här bakgrundsfrågorna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Under hösten är förslaget ute på remiss. Går det enligt plan kommer föreskriften införas någon gång under nästa år. Föreskrifterna är ett komplement till och precisering av den sedan tidigare gällande arbetsmiljölagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.