Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tandlösa regler för psykosocial arbetsmiljö

Bra med ökade krav på chefernas kunskap om kränkande behandling och arbetsbelastning, men på sina ställen alltför tandlös. Det är Unionens recension av det nya förslaget till nya regler för den psykosociala arbetsmiljön.
- Dokumentet är så klart en kompromiss, men vi är jätteglada över att den kommer till stånd över huvud taget, säger Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg om förslaget som nu är ute på remiss.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stressad man tar sig för tinningarna i snurrig miljö.
Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg är inte imponerad av Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Öijord Thomas Winje/TT

Efter många års facklig kamp är en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på väg att bli verklighet, som Kollega har rapporterat om tidigare. Bakgrunden till den fackliga glädjen är att arbetsgivarna hela tiden har varit emot en föreskrift, och hävdat att det skulle inkräkta i deras rätt att leda och fördela arbetet.

Samtidigt har antalet anmälda arbetssjukdomar med sociala orsaker, exempelvis mobbning, ökat kraftigt.

Nu finns i alla fall ett förslag från Arbetsmiljöverket, även om Martine Syrjänen Stålberg inte gör tummen upp för alla delar.

- Förslaget heter "Organisatorisk och social arbetsmiljö". På så vis tonar man ned den psykosociala biten och individsidan. Men det är så klart bra att man sätter fokus på det som arbetsgivaren kan påverka.

Föreskriften innehåller bindande regler bland annat om ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, kränkande behandling och arbetstid.

- Det handlar om stress och hur mycket man jobbar, vilket är jätteviktiga frågor för våra medlemmar, säger Martine Syrjänen Stålberg som dock saknar preciseringar av vad som gäller för den psykosociala arbetsmiljön.

- Vi har väntat på att man tar ett helhetsgrepp. Sedan tidigare finns en hel radda med fysiska föreskrifter, men knappt ingenting om den psykiska delen. Och det kommer inte tillräckligt nu heller.

Martine Syrjänen Stålberg är också skeptisk till att man i den nya föreskriften ersätter en tidigare föreskrift om kränkande särbehandling med tre ynka paragrafer.

- Det som finns sedan tidigare utgör ett helt häfte, men är tandlöst. Det är svårt att se att det här tunna förslaget blir mindre tandlöst.

Några nyheter i Arbetsmiljöverkets förslag är att det psykosociala arbetet ska kopplas till mål - arbetsgivaren ska ha som mål att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också tydligt försäkra sig om att cheferna har kunskap om bland annat arbetsbelastning, kränkande behandling och konflikthantering.

- Det känns som att man höjer ribban på de här bakgrundsfrågorna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Under hösten är förslaget ute på remiss. Går det enligt plan kommer föreskriften införas någon gång under nästa år. Föreskrifterna är ett komplement till och precisering av den sedan tidigare gällande arbetsmiljölagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.