Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tandlösa regler för psykosocial arbetsmiljö

Bra med ökade krav på chefernas kunskap om kränkande behandling och arbetsbelastning, men på sina ställen alltför tandlös. Det är Unionens recension av det nya förslaget till nya regler för den psykosociala arbetsmiljön.
- Dokumentet är så klart en kompromiss, men vi är jätteglada över att den kommer till stånd över huvud taget, säger Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg om förslaget som nu är ute på remiss.
Niklas Hallstedt Publicerad 19 september 2014, kl 14:31
Stressad man tar sig för tinningarna i snurrig miljö.
Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg är inte imponerad av Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Öijord Thomas Winje/TT

Efter många års facklig kamp är en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på väg att bli verklighet, som Kollega har rapporterat om tidigare. Bakgrunden till den fackliga glädjen är att arbetsgivarna hela tiden har varit emot en föreskrift, och hävdat att det skulle inkräkta i deras rätt att leda och fördela arbetet.

Samtidigt har antalet anmälda arbetssjukdomar med sociala orsaker, exempelvis mobbning, ökat kraftigt.

Nu finns i alla fall ett förslag från Arbetsmiljöverket, även om Martine Syrjänen Stålberg inte gör tummen upp för alla delar.

- Förslaget heter "Organisatorisk och social arbetsmiljö". På så vis tonar man ned den psykosociala biten och individsidan. Men det är så klart bra att man sätter fokus på det som arbetsgivaren kan påverka.

Föreskriften innehåller bindande regler bland annat om ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, kränkande behandling och arbetstid.

- Det handlar om stress och hur mycket man jobbar, vilket är jätteviktiga frågor för våra medlemmar, säger Martine Syrjänen Stålberg som dock saknar preciseringar av vad som gäller för den psykosociala arbetsmiljön.

- Vi har väntat på att man tar ett helhetsgrepp. Sedan tidigare finns en hel radda med fysiska föreskrifter, men knappt ingenting om den psykiska delen. Och det kommer inte tillräckligt nu heller.

Martine Syrjänen Stålberg är också skeptisk till att man i den nya föreskriften ersätter en tidigare föreskrift om kränkande särbehandling med tre ynka paragrafer.

- Det som finns sedan tidigare utgör ett helt häfte, men är tandlöst. Det är svårt att se att det här tunna förslaget blir mindre tandlöst.

Några nyheter i Arbetsmiljöverkets förslag är att det psykosociala arbetet ska kopplas till mål - arbetsgivaren ska ha som mål att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också tydligt försäkra sig om att cheferna har kunskap om bland annat arbetsbelastning, kränkande behandling och konflikthantering.

- Det känns som att man höjer ribban på de här bakgrundsfrågorna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Under hösten är förslaget ute på remiss. Går det enligt plan kommer föreskriften införas någon gång under nästa år. Föreskrifterna är ett komplement till och precisering av den sedan tidigare gällande arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)