Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tandlösa regler för psykosocial arbetsmiljö

Bra med ökade krav på chefernas kunskap om kränkande behandling och arbetsbelastning, men på sina ställen alltför tandlös. Det är Unionens recension av det nya förslaget till nya regler för den psykosociala arbetsmiljön.
- Dokumentet är så klart en kompromiss, men vi är jätteglada över att den kommer till stånd över huvud taget, säger Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg om förslaget som nu är ute på remiss.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stressad man tar sig för tinningarna i snurrig miljö.
Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg är inte imponerad av Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Öijord Thomas Winje/TT

Efter många års facklig kamp är en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på väg att bli verklighet, som Kollega har rapporterat om tidigare. Bakgrunden till den fackliga glädjen är att arbetsgivarna hela tiden har varit emot en föreskrift, och hävdat att det skulle inkräkta i deras rätt att leda och fördela arbetet.

Samtidigt har antalet anmälda arbetssjukdomar med sociala orsaker, exempelvis mobbning, ökat kraftigt.

Nu finns i alla fall ett förslag från Arbetsmiljöverket, även om Martine Syrjänen Stålberg inte gör tummen upp för alla delar.

- Förslaget heter "Organisatorisk och social arbetsmiljö". På så vis tonar man ned den psykosociala biten och individsidan. Men det är så klart bra att man sätter fokus på det som arbetsgivaren kan påverka.

Föreskriften innehåller bindande regler bland annat om ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, kränkande behandling och arbetstid.

- Det handlar om stress och hur mycket man jobbar, vilket är jätteviktiga frågor för våra medlemmar, säger Martine Syrjänen Stålberg som dock saknar preciseringar av vad som gäller för den psykosociala arbetsmiljön.

- Vi har väntat på att man tar ett helhetsgrepp. Sedan tidigare finns en hel radda med fysiska föreskrifter, men knappt ingenting om den psykiska delen. Och det kommer inte tillräckligt nu heller.

Martine Syrjänen Stålberg är också skeptisk till att man i den nya föreskriften ersätter en tidigare föreskrift om kränkande särbehandling med tre ynka paragrafer.

- Det som finns sedan tidigare utgör ett helt häfte, men är tandlöst. Det är svårt att se att det här tunna förslaget blir mindre tandlöst.

Några nyheter i Arbetsmiljöverkets förslag är att det psykosociala arbetet ska kopplas till mål - arbetsgivaren ska ha som mål att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också tydligt försäkra sig om att cheferna har kunskap om bland annat arbetsbelastning, kränkande behandling och konflikthantering.

- Det känns som att man höjer ribban på de här bakgrundsfrågorna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Under hösten är förslaget ute på remiss. Går det enligt plan kommer föreskriften införas någon gång under nästa år. Föreskrifterna är ett komplement till och precisering av den sedan tidigare gällande arbetsmiljölagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.