Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störande kollegor ökar arbetsglädjen

Att bli störd av en kollega är dåligt för produktiviteten – men bra för arbetsglädjen. Det visar ny forskning.
– Enligt studien gav avbrott en ökad känsla av tillhörighet som i sin tur gav ökad arbetsglädje, säger psykologen Aram Seddigh.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
En kollega som kommer och stör med en kopp kaffe kan öka arbetsglädjen. Shutterstock

Det kan vara svårt att fokusera på jobbet i ett kontorslandskap. När du till slut får fatt i koncentrationen kommer en kollega förbi för att berätta en rolig anekdot eller visa en bild på helgens svampskörd.

Flera studier har visat att kontorens ständiga avbrott och buller stressar oss och gör oss mindre produktiva. Men nu har forskare på universitetet i Cincinnati i USA visat att störande kollegor också kan öka känslan av tillhörighet och arbetsglädje. I en studie fick 111 personer svara på hur ofta de hade blivit störda under en arbetsdag och hur de mådde. Forskarna fann att avbrott visserligen gjorde deltagarna mentalt trötta och mindre produktiva – men att avbrotten också ökade känslan av tillhörighet.  

Aram Seddigh är doktor i arbets- och organisationspsykologi och har läst studien.

– Den bekräftar tidigare forskning som visar att avbrott är en kognitiv belastning. När vi fokuserar på något och blir avbrutna tar det en stund för oss att hitta fokus igen och det är en belastning för oss. Men i den här studien kunde man också se att avbrotten gav ökad känsla av tillhörighet och att känslan av tillhörighet ledde till ökad arbetstillfredsställelse, säger han.

Med andra ord: det kan vara bra för dig att se kollegans bild av helgens svampskörd trots att det kanske inte känns så i stunden.

En del arbetsuppgifter kräver mer fokus än andra. I bästa fall har kontoret olika ytor så att det blir möjligt att sitta på olika platser beroende på vad vi ska göra.

– Den här studien tyder på att vi inte ska sitta avskärmade hela arbetsdagen, men vi kan inte heller sitta så att vi blir störda hela tiden. Där gäller det att identifiera vilka arbetsuppgifter som kräver att man inte blir störd, säger Aram Seddigh.

På ett kontor är det inte bara kollegor med svampbilder som påverkar vårt fokus. Vi kan också bli avbrutna av exempelvis telefonsamtal eller en plingande mejl.

– Här tittade forskarna på interaktioner som skapar en känsla av tillhörighet. Det är inte säkert att andra typer av avbrott påverkar oss på samma sätt. Ett mejl skulle kunna göra det om det har ett innehåll som får oss att känna oss inkluderade i ett sammanhang, men andra typer av innehåll, som exempelvis ett nyhetsbrev, får nog inte den effekten, säger Aram Seddigh.

Under pandemin har många kontor varit stängda. Innebär det att vi nu känner mindre tillhörighet till våra arbetsplatser?
– Att arbeta hemifrån skulle kunna få den effekten. Det finns studier som tyder på att vi är mer produktiva när vi jobbar på distans och det kan bero på att vi blir mindre störda. Om de fysiska strukturerna i form av en arbetsplats försvinner måste man stötta upp med tekniska och organisatoriska strukturer. Många arbetsplatser har ju jobbat med att upprätthålla kontakter mellan medarbetare på andra sätt under pandemin.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen