Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störande kollegor ökar arbetsglädjen

Att bli störd av en kollega är dåligt för produktiviteten – men bra för arbetsglädjen. Det visar ny forskning.
– Enligt studien gav avbrott en ökad känsla av tillhörighet som i sin tur gav ökad arbetsglädje, säger psykologen Aram Seddigh.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
En kollega som kommer och stör med en kopp kaffe kan öka arbetsglädjen. Shutterstock

Det kan vara svårt att fokusera på jobbet i ett kontorslandskap. När du till slut får fatt i koncentrationen kommer en kollega förbi för att berätta en rolig anekdot eller visa en bild på helgens svampskörd.

Flera studier har visat att kontorens ständiga avbrott och buller stressar oss och gör oss mindre produktiva. Men nu har forskare på universitetet i Cincinnati i USA visat att störande kollegor också kan öka känslan av tillhörighet och arbetsglädje. I en studie fick 111 personer svara på hur ofta de hade blivit störda under en arbetsdag och hur de mådde. Forskarna fann att avbrott visserligen gjorde deltagarna mentalt trötta och mindre produktiva – men att avbrotten också ökade känslan av tillhörighet.  

Aram Seddigh är doktor i arbets- och organisationspsykologi och har läst studien.

– Den bekräftar tidigare forskning som visar att avbrott är en kognitiv belastning. När vi fokuserar på något och blir avbrutna tar det en stund för oss att hitta fokus igen och det är en belastning för oss. Men i den här studien kunde man också se att avbrotten gav ökad känsla av tillhörighet och att känslan av tillhörighet ledde till ökad arbetstillfredsställelse, säger han.

Med andra ord: det kan vara bra för dig att se kollegans bild av helgens svampskörd trots att det kanske inte känns så i stunden.

En del arbetsuppgifter kräver mer fokus än andra. I bästa fall har kontoret olika ytor så att det blir möjligt att sitta på olika platser beroende på vad vi ska göra.

– Den här studien tyder på att vi inte ska sitta avskärmade hela arbetsdagen, men vi kan inte heller sitta så att vi blir störda hela tiden. Där gäller det att identifiera vilka arbetsuppgifter som kräver att man inte blir störd, säger Aram Seddigh.

På ett kontor är det inte bara kollegor med svampbilder som påverkar vårt fokus. Vi kan också bli avbrutna av exempelvis telefonsamtal eller en plingande mejl.

– Här tittade forskarna på interaktioner som skapar en känsla av tillhörighet. Det är inte säkert att andra typer av avbrott påverkar oss på samma sätt. Ett mejl skulle kunna göra det om det har ett innehåll som får oss att känna oss inkluderade i ett sammanhang, men andra typer av innehåll, som exempelvis ett nyhetsbrev, får nog inte den effekten, säger Aram Seddigh.

Under pandemin har många kontor varit stängda. Innebär det att vi nu känner mindre tillhörighet till våra arbetsplatser?
– Att arbeta hemifrån skulle kunna få den effekten. Det finns studier som tyder på att vi är mer produktiva när vi jobbar på distans och det kan bero på att vi blir mindre störda. Om de fysiska strukturerna i form av en arbetsplats försvinner måste man stötta upp med tekniska och organisatoriska strukturer. Många arbetsplatser har ju jobbat med att upprätthålla kontakter mellan medarbetare på andra sätt under pandemin.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.