Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störande kollegor ökar arbetsglädjen

Att bli störd av en kollega är dåligt för produktiviteten – men bra för arbetsglädjen. Det visar ny forskning.
– Enligt studien gav avbrott en ökad känsla av tillhörighet som i sin tur gav ökad arbetsglädje, säger psykologen Aram Seddigh.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
En kollega som kommer och stör med en kopp kaffe kan öka arbetsglädjen. Shutterstock

Det kan vara svårt att fokusera på jobbet i ett kontorslandskap. När du till slut får fatt i koncentrationen kommer en kollega förbi för att berätta en rolig anekdot eller visa en bild på helgens svampskörd.

Flera studier har visat att kontorens ständiga avbrott och buller stressar oss och gör oss mindre produktiva. Men nu har forskare på universitetet i Cincinnati i USA visat att störande kollegor också kan öka känslan av tillhörighet och arbetsglädje. I en studie fick 111 personer svara på hur ofta de hade blivit störda under en arbetsdag och hur de mådde. Forskarna fann att avbrott visserligen gjorde deltagarna mentalt trötta och mindre produktiva – men att avbrotten också ökade känslan av tillhörighet.  

Aram Seddigh är doktor i arbets- och organisationspsykologi och har läst studien.

– Den bekräftar tidigare forskning som visar att avbrott är en kognitiv belastning. När vi fokuserar på något och blir avbrutna tar det en stund för oss att hitta fokus igen och det är en belastning för oss. Men i den här studien kunde man också se att avbrotten gav ökad känsla av tillhörighet och att känslan av tillhörighet ledde till ökad arbetstillfredsställelse, säger han.

Med andra ord: det kan vara bra för dig att se kollegans bild av helgens svampskörd trots att det kanske inte känns så i stunden.

En del arbetsuppgifter kräver mer fokus än andra. I bästa fall har kontoret olika ytor så att det blir möjligt att sitta på olika platser beroende på vad vi ska göra.

– Den här studien tyder på att vi inte ska sitta avskärmade hela arbetsdagen, men vi kan inte heller sitta så att vi blir störda hela tiden. Där gäller det att identifiera vilka arbetsuppgifter som kräver att man inte blir störd, säger Aram Seddigh.

På ett kontor är det inte bara kollegor med svampbilder som påverkar vårt fokus. Vi kan också bli avbrutna av exempelvis telefonsamtal eller en plingande mejl.

– Här tittade forskarna på interaktioner som skapar en känsla av tillhörighet. Det är inte säkert att andra typer av avbrott påverkar oss på samma sätt. Ett mejl skulle kunna göra det om det har ett innehåll som får oss att känna oss inkluderade i ett sammanhang, men andra typer av innehåll, som exempelvis ett nyhetsbrev, får nog inte den effekten, säger Aram Seddigh.

Under pandemin har många kontor varit stängda. Innebär det att vi nu känner mindre tillhörighet till våra arbetsplatser?
– Att arbeta hemifrån skulle kunna få den effekten. Det finns studier som tyder på att vi är mer produktiva när vi jobbar på distans och det kan bero på att vi blir mindre störda. Om de fysiska strukturerna i form av en arbetsplats försvinner måste man stötta upp med tekniska och organisatoriska strukturer. Många arbetsplatser har ju jobbat med att upprätthålla kontakter mellan medarbetare på andra sätt under pandemin.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.