Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störande kollegor ökar arbetsglädjen

Att bli störd av en kollega är dåligt för produktiviteten – men bra för arbetsglädjen. Det visar ny forskning.
– Enligt studien gav avbrott en ökad känsla av tillhörighet som i sin tur gav ökad arbetsglädje, säger psykologen Aram Seddigh.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
En kollega som kommer och stör med en kopp kaffe kan öka arbetsglädjen. Shutterstock

Det kan vara svårt att fokusera på jobbet i ett kontorslandskap. När du till slut får fatt i koncentrationen kommer en kollega förbi för att berätta en rolig anekdot eller visa en bild på helgens svampskörd.

Flera studier har visat att kontorens ständiga avbrott och buller stressar oss och gör oss mindre produktiva. Men nu har forskare på universitetet i Cincinnati i USA visat att störande kollegor också kan öka känslan av tillhörighet och arbetsglädje. I en studie fick 111 personer svara på hur ofta de hade blivit störda under en arbetsdag och hur de mådde. Forskarna fann att avbrott visserligen gjorde deltagarna mentalt trötta och mindre produktiva – men att avbrotten också ökade känslan av tillhörighet.  

Aram Seddigh är doktor i arbets- och organisationspsykologi och har läst studien.

– Den bekräftar tidigare forskning som visar att avbrott är en kognitiv belastning. När vi fokuserar på något och blir avbrutna tar det en stund för oss att hitta fokus igen och det är en belastning för oss. Men i den här studien kunde man också se att avbrotten gav ökad känsla av tillhörighet och att känslan av tillhörighet ledde till ökad arbetstillfredsställelse, säger han.

Med andra ord: det kan vara bra för dig att se kollegans bild av helgens svampskörd trots att det kanske inte känns så i stunden.

En del arbetsuppgifter kräver mer fokus än andra. I bästa fall har kontoret olika ytor så att det blir möjligt att sitta på olika platser beroende på vad vi ska göra.

– Den här studien tyder på att vi inte ska sitta avskärmade hela arbetsdagen, men vi kan inte heller sitta så att vi blir störda hela tiden. Där gäller det att identifiera vilka arbetsuppgifter som kräver att man inte blir störd, säger Aram Seddigh.

På ett kontor är det inte bara kollegor med svampbilder som påverkar vårt fokus. Vi kan också bli avbrutna av exempelvis telefonsamtal eller en plingande mejl.

– Här tittade forskarna på interaktioner som skapar en känsla av tillhörighet. Det är inte säkert att andra typer av avbrott påverkar oss på samma sätt. Ett mejl skulle kunna göra det om det har ett innehåll som får oss att känna oss inkluderade i ett sammanhang, men andra typer av innehåll, som exempelvis ett nyhetsbrev, får nog inte den effekten, säger Aram Seddigh.

Under pandemin har många kontor varit stängda. Innebär det att vi nu känner mindre tillhörighet till våra arbetsplatser?
– Att arbeta hemifrån skulle kunna få den effekten. Det finns studier som tyder på att vi är mer produktiva när vi jobbar på distans och det kan bero på att vi blir mindre störda. Om de fysiska strukturerna i form av en arbetsplats försvinner måste man stötta upp med tekniska och organisatoriska strukturer. Många arbetsplatser har ju jobbat med att upprätthålla kontakter mellan medarbetare på andra sätt under pandemin.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.