Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sjukvård viktig del av företagshälsan i Finland

Målet var att öka produktiviteten, förbättra personalens hälsa med viss fokusering på de äldre. Åtgärder som visade sig vara ytterst uppskattade. Och lönsamma.
Publicerad
Stålverket Fundia i Hangö, Finland, har blivit uppmärksammat för sitt omhändertagande av personalen. På tisdagen besökte företagsläkaren Ove Näsman TCO för att berätta om den metod han har utvecklat. Den tillämpas med gott resultat sedan flera år.
På Fundia ingår sjukvård som en naturlig del av företagshälsovårdens uppgifter, vilket den som bekant inte gör i Sverige. Dessutom ergonomi, motion och pausgymnastik, "rusmedelsprogram" och rökavvänjning, arbetsplatsutredningar, lagstadgade hälsokontroller. Företagshälsovården bistår linjeorganisationen med att utveckla arbetsgemenskapen, arbetets innehåll, öka yrkeskunskapen och förbättra arbetsledningen. Samt med att genomföra födelsedagsdiskussioner, vilket visar sig vara vad vi kallar utvecklingssamtal.
- Att vi uppmärksammar någons födelsedag (med present!) gör att de där samtalen blir mindre så högtidliga. Dessutom får den en naturlig spridning över hela året för den som leder dem.
På Fundia fokuserar man inte på problem och varför de har uppstått utan på att lösa dem. Personalen får formulera hur de skulle vilja att det fungerade i framtiden. Regelbundet görs enkäter på e-posten där det ställs frågor som "Hur har det känts att gå till jobbet de senaste veckorna?" och "Så här fungerar min förman som förman".
När en anställd har påtalat ett irritationsmoment i arbetsmiljön försöker de ansvariga i möjligaste mån undanröja dem snarast:
- När folk ser att ett skyddsräcke har kommit upp eller en önskad matta anförskaffats upptas det väldigt positivt. Folk uppskattar att företaget bryr sig om deras åsikter, de känner sig sedda och viktiga. Allt kan inte göras genast och samtidigt, men man måste börja någonstans.
- Vi ägnar hälften av tiden åt sjukvård. I det ingår små operationer, som att ta bort vårtor och födelsemärken och gipsa frakturer. Eftersom vi träffar personalen då och då lär vi känna och får ett bra förhållande till dem. Det förvånar mig att det inte finns med i debatten här om sjukfrånvaron.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.