Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sju av tio sitter mest hela dagarna

Arbetslivet förändras och vi med det. Från att ha varit aktiva arbetare i ett produktionssamhälle har vi blivit sittande tjänstemän i stora kontorslandskap. Vad gör det med kroppen? Ur hälsosynpunkt behöver människan röra på sig regelbundet under sin vakna tid, det är det vi är byggda för.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

När Kollega frågade sina läsare hur många timmar de sitter stilla under en arbetsdag uppgav 70 procent att de inte lämnar kontorsstolen på halva dagen eller mer. Av dem sitter 35 procent upp till sex timmar och många reser sig inte alls.

- Fysisk inaktivitet har klassats som en av de största riskfaktorerna för att drabbas av våra välfärdssjukdomar. Vi sitter oss bokstavligt till döds, säger Mari Lundberg, som är ledamot i fackförbundet Fysioterapeuterna.

Under senare delen av 2000-talet har man studerat vad ökat stillasittande gör med hälsan, inte bara bristen på fysisk aktivitet. Bland annat har man upptäckt att det inte hjälper att kompensera inaktiviteten med träning utanför jobbet. Förutom ökad risk för sjukdomar, bidrar sittandet även till problem på kortare sikt. I Kollegas undersökning uppgav mer än hälften av de tillfrågade att de har problem med nacke och rygg.

- Belastas inte kroppen blir den skör. Vi har kommit långt ifrån det som är basalt för oss människor. Sedan blir vi förvånade när vår kropp inte fungerar.

För att bryta stillasittandet krävs inte så mycket. Det kan räcka med små förändringar: Att inte ha alla sina prylar inom räckhåll, att gå in till kollegan och ta ett snack istället för att skicka ett mejl, eller att ställa sig upp varje gång du får ett telefonsamtal.

- Oftast handlar det om att börja tänka i nya banor. Mycket är rotat i organisationer, som att sitta ner på möten. Men det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna ta en promenad och prata samtidigt. Det är välgörande för både kropp och knopp, säger Mari Lundberg.

Kollega undersöker

Vi lät Novus fråga nästan 1000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare hur länge de sitter still under sin arbetsdag.

  • 70 procent svarade att de sitter still halva dagen eller mer.
  • 18 procent svarade att de sitter stilla 2-4 timmar/dag.
  • 11 procent svarade att de sitter still 0-2 timmar/dag.
  • 1 procent svarade vet ej.

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.