Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sju av tio sitter mest hela dagarna

Arbetslivet förändras och vi med det. Från att ha varit aktiva arbetare i ett produktionssamhälle har vi blivit sittande tjänstemän i stora kontorslandskap. Vad gör det med kroppen? Ur hälsosynpunkt behöver människan röra på sig regelbundet under sin vakna tid, det är det vi är byggda för.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

När Kollega frågade sina läsare hur många timmar de sitter stilla under en arbetsdag uppgav 70 procent att de inte lämnar kontorsstolen på halva dagen eller mer. Av dem sitter 35 procent upp till sex timmar och många reser sig inte alls.

- Fysisk inaktivitet har klassats som en av de största riskfaktorerna för att drabbas av våra välfärdssjukdomar. Vi sitter oss bokstavligt till döds, säger Mari Lundberg, som är ledamot i fackförbundet Fysioterapeuterna.

Under senare delen av 2000-talet har man studerat vad ökat stillasittande gör med hälsan, inte bara bristen på fysisk aktivitet. Bland annat har man upptäckt att det inte hjälper att kompensera inaktiviteten med träning utanför jobbet. Förutom ökad risk för sjukdomar, bidrar sittandet även till problem på kortare sikt. I Kollegas undersökning uppgav mer än hälften av de tillfrågade att de har problem med nacke och rygg.

- Belastas inte kroppen blir den skör. Vi har kommit långt ifrån det som är basalt för oss människor. Sedan blir vi förvånade när vår kropp inte fungerar.

För att bryta stillasittandet krävs inte så mycket. Det kan räcka med små förändringar: Att inte ha alla sina prylar inom räckhåll, att gå in till kollegan och ta ett snack istället för att skicka ett mejl, eller att ställa sig upp varje gång du får ett telefonsamtal.

- Oftast handlar det om att börja tänka i nya banor. Mycket är rotat i organisationer, som att sitta ner på möten. Men det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna ta en promenad och prata samtidigt. Det är välgörande för både kropp och knopp, säger Mari Lundberg.

Kollega undersöker

Vi lät Novus fråga nästan 1000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare hur länge de sitter still under sin arbetsdag.

  • 70 procent svarade att de sitter still halva dagen eller mer.
  • 18 procent svarade att de sitter stilla 2-4 timmar/dag.
  • 11 procent svarade att de sitter still 0-2 timmar/dag.
  • 1 procent svarade vet ej.

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.