Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sju av tio sitter mest hela dagarna

Arbetslivet förändras och vi med det. Från att ha varit aktiva arbetare i ett produktionssamhälle har vi blivit sittande tjänstemän i stora kontorslandskap. Vad gör det med kroppen? Ur hälsosynpunkt behöver människan röra på sig regelbundet under sin vakna tid, det är det vi är byggda för.
Lina Björk Publicerad 18 augusti 2014, kl 15:25
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

När Kollega frågade sina läsare hur många timmar de sitter stilla under en arbetsdag uppgav 70 procent att de inte lämnar kontorsstolen på halva dagen eller mer. Av dem sitter 35 procent upp till sex timmar och många reser sig inte alls.

- Fysisk inaktivitet har klassats som en av de största riskfaktorerna för att drabbas av våra välfärdssjukdomar. Vi sitter oss bokstavligt till döds, säger Mari Lundberg, som är ledamot i fackförbundet Fysioterapeuterna.

Under senare delen av 2000-talet har man studerat vad ökat stillasittande gör med hälsan, inte bara bristen på fysisk aktivitet. Bland annat har man upptäckt att det inte hjälper att kompensera inaktiviteten med träning utanför jobbet. Förutom ökad risk för sjukdomar, bidrar sittandet även till problem på kortare sikt. I Kollegas undersökning uppgav mer än hälften av de tillfrågade att de har problem med nacke och rygg.

- Belastas inte kroppen blir den skör. Vi har kommit långt ifrån det som är basalt för oss människor. Sedan blir vi förvånade när vår kropp inte fungerar.

För att bryta stillasittandet krävs inte så mycket. Det kan räcka med små förändringar: Att inte ha alla sina prylar inom räckhåll, att gå in till kollegan och ta ett snack istället för att skicka ett mejl, eller att ställa sig upp varje gång du får ett telefonsamtal.

- Oftast handlar det om att börja tänka i nya banor. Mycket är rotat i organisationer, som att sitta ner på möten. Men det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna ta en promenad och prata samtidigt. Det är välgörande för både kropp och knopp, säger Mari Lundberg.

Kollega undersöker

Vi lät Novus fråga nästan 1000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare hur länge de sitter still under sin arbetsdag.

  • 70 procent svarade att de sitter still halva dagen eller mer.
  • 18 procent svarade att de sitter stilla 2-4 timmar/dag.
  • 11 procent svarade att de sitter still 0-2 timmar/dag.
  • 1 procent svarade vet ej.

Kollega/Novus

Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad 30 november 2023, kl 06:03
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.