Sif lobbar för att TRR Trygghetsrådet ska få pengar för att ta sig an långtidssjukskrivna. Men besked från regeringen dröjer.<br />
Publicerad
I dag hjälper TRR uppsagda tjänstemän att hitta nya jobb, framöver vill Sif att verksamheten ska utvidgas. - Vår tanke är att man ska bygga vidare på den modell att jobba med människor som man har på TRR. Ju tidigare man gör insatser för att motverka arbetslöshet och långtidssjukskrivningar desto bättre, säger Kåre Grebäck som arbetar med TRR-frågor på Sif. - Så här långt är det bara idéer. Först måste vi sondera terrängen på den politiska sidan. Men om arbetsmarknadens parter tar på sig uppgifter som minskar trycket på de offentliga försäkringssystemen ska vi ha något för det. En huvudidé är att TRR också ska arbeta med långtidssjukskrivna, och att de arbetsgivare som använder sig av möjligheten ska få avgiften till sjukförsäkringen sänkt. Bland annat med det förslaget i bagaget uppvaktades arbetslivsminister Hans Karlsson i förra veckan. Men hur regeringen ser på saken är fortfarande oklart. - Det finns ett intresse för att göra något på området, men vi fick inga löften, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt. Ställer inte regeringen upp blir det upp till arbetsgivare och fack att sköta saken på egen hand. I det läget lär det krävas att företagen skjuter till mer pengar till TRR. - Parterna kan själva. Om inte regeringen vill vara med, återstår att hantera frågan i avtalsrörelsen, säger Lars-Bonny Ramstedt.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.