Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif berett att strejka för kollektivavtal

På IT-företaget IDÉ Nätverkskonsulterna i Stockholm har inte lönerna höjts på fem år. Pensionsförsäkringar saknas. Nu varslar Sif om konflikt med arbetsnedläggelse och nyanställningsblockad från den 18 januari.<br />
Publicerad
- Vi har försökt förhandla med vd:n men det har inte gett resultat. Om det inte finns något annat sätt är vi beredda att gå ut i strejk, säger Sifklubbens ordförande Marcin Bilohubka.
Förhandlingarna om ett kollektivavtal började för över ett år sedan.
- Vd:n har sagt att det inte får kosta något, utan måste vara kostnadsneutralt, säger Sifs ombudsman Helena Karlsson.
Klubben ställer sig frågande till detta då orderingången är bra och fem personer anställts de senaste månaderna.
- Företaget lockar med bonus vid nyanställning, men ett fåtal kommer upp i debitering som gör att de får ut något. Lönerna är låga, säger Marcin Bilohubka.
För att få bättre villkor är de 22 sifarna beredda att strejka.
- Vi har inte haft löneökningar på 4-5 år, vi saknar pensionsförsäkringar, säger Marcin Bilohubka och berättar om arbetsdagar på 13-14 timmar då projekt drar ut på tiden eftersom konsulterna saknar kompetensutveckling och lär sig medan uppdragen utförs. Något som leder till att de missar bonus.
Sifs förbundsstyrelse har beslutat att lägga ett varsel om arbetsnedläggelse och nyanställningsblockad som ska träda i kraft den 18 januari. Medlemmar som går ut i strejk kommer att få konfliktersättning motsvarande inkomstbortfallet.
- Vårt konfliktvarsel är en unik åtgärd. Jag kan inte påminna mig när vi senast såg oss tvingade att ta till konfliktvarsel för att uppnå kollektivavtal för våra medlemmar, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt i ett pressmeddelande.
Sifs förhandlingar med IDÉ Närverkskonsulterna har pågått sedan hösten 2003 då en Sifklubb bildades. IDÉ Nätverkskonsulterna har drygt 70 anställda, varav 22 Sifmedlemmar, och arbetar med IT-drift hos företag och myndigheter.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält