Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif berett att strejka för kollektivavtal

På IT-företaget IDÉ Nätverkskonsulterna i Stockholm har inte lönerna höjts på fem år. Pensionsförsäkringar saknas. Nu varslar Sif om konflikt med arbetsnedläggelse och nyanställningsblockad från den 18 januari.<br />
Publicerad
- Vi har försökt förhandla med vd:n men det har inte gett resultat. Om det inte finns något annat sätt är vi beredda att gå ut i strejk, säger Sifklubbens ordförande Marcin Bilohubka.
Förhandlingarna om ett kollektivavtal började för över ett år sedan.
- Vd:n har sagt att det inte får kosta något, utan måste vara kostnadsneutralt, säger Sifs ombudsman Helena Karlsson.
Klubben ställer sig frågande till detta då orderingången är bra och fem personer anställts de senaste månaderna.
- Företaget lockar med bonus vid nyanställning, men ett fåtal kommer upp i debitering som gör att de får ut något. Lönerna är låga, säger Marcin Bilohubka.
För att få bättre villkor är de 22 sifarna beredda att strejka.
- Vi har inte haft löneökningar på 4-5 år, vi saknar pensionsförsäkringar, säger Marcin Bilohubka och berättar om arbetsdagar på 13-14 timmar då projekt drar ut på tiden eftersom konsulterna saknar kompetensutveckling och lär sig medan uppdragen utförs. Något som leder till att de missar bonus.
Sifs förbundsstyrelse har beslutat att lägga ett varsel om arbetsnedläggelse och nyanställningsblockad som ska träda i kraft den 18 januari. Medlemmar som går ut i strejk kommer att få konfliktersättning motsvarande inkomstbortfallet.
- Vårt konfliktvarsel är en unik åtgärd. Jag kan inte påminna mig när vi senast såg oss tvingade att ta till konfliktvarsel för att uppnå kollektivavtal för våra medlemmar, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt i ett pressmeddelande.
Sifs förhandlingar med IDÉ Närverkskonsulterna har pågått sedan hösten 2003 då en Sifklubb bildades. IDÉ Nätverkskonsulterna har drygt 70 anställda, varav 22 Sifmedlemmar, och arbetar med IT-drift hos företag och myndigheter.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.