Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Samhall ska få tydligare mål

Samhall har fått hård kritik för sin personalpolitik. Nu ska koncernens verksamhet utredas. - Jag hoppas finna tydliga mål som i sig får effekt på mångas arbetsförhållande, säger regeringens utredare Jan Rydh.
Publicerad
Han har just inlett den utredning som ska vara slutförd i mars nästa år
- Regeringen vill få mål med verksamheten som inte är motstridiga. Det nuvarande regelsystemet där man ska vara en resurs för de mest utsatta samtidigt som man har ett lönsamhetsmål och ett regionalpolitiskt ansvar gör det hela svårtstyrt, säger Jan Rydh.
Han vill inte kommentera Samhalls personalpolitik eftersom han, som han säger, inte fått i uppdrag att göra någon internrevision för att kontrollera hur ledning och anställda fungerar.
Samhall, som sysselsätter 25 000 människor med arbetshandikapp, har genom åren kritiserats för dålig personalpolitik och usla löner. För några år sedan påpekade Riksrevisionsverket, RRV, att Samhall inte nådde målet att erbjuda arbetet åt de svårast handikappade. Då företaget verkar på en konkurrensutsatt marknad finns en tendens att rekrytera så produktiv personal som möjligt och en motvilja att släppa ifrån sig dem som lyckas bäst, menade RRV.
En undersökning gjord på flera fackförbunds uppdrag för ett år sedan visade på dålig rehabilitering och nya arbetsskador bland de anställda. I boken Röster från Samhall vittnar många anställda om missförhållanden på jobbet. De berättar om stress, trakasserier och mobbning och om att den som vågar kritisera något riskerar att bli omplacerad, påverkad att säga upp sig eller ta förtidspension. För att nämna några exempel.
Göran Sevebrant, Samhalls koncernchef, känner väl till den kritik som riktats mot koncernens personalpolitik.
Är det dags att byta ut chefer eller göra en massiv utbildningsinsats?
- Vi har många bra chefer men också sådana som inte alltid agerar på ett bra sätt. Upplever man sig bli illa behandlad ska man absolut vända sig till en högre chef eller till facket. Och självklart vidtar vi åtgärder om något är fel, säger Göran Sevebrant.
Om man är rädd för repressalier vågar man kanske inte ens tala med facket.
- Självklart ska ingen bli omplacerad för att den kritiserat något. Men vågar man inte tala med facket får vi kanske överväga en annan lösning.
- Jag upplever inte det här som något större problem. Sedan två år gör vi årligen en enkät bland de anställda där de anonymt får berätta hur de har det på jobbet och den senaste visar att största problemet rör kvalitén på utvecklingssamtalen, säger Göran Sevebrant.

ANITA TÄPP

Läs även:
Samhall trixade bort henne från jobbet
Sif tar strid för sparkad alkoholist

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält