Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Säljaren Göran: ”Man måste vara stark, annars går man sönder”

Nära 30 års framgångsrik försäljning är inte mycket värt om man inte når budget. Det har toppsäljaren Göran nyligen fått erfara efter att hans största kund plötsligt frös alla inköp.
Ola Rennstam Publicerad
Johnér
13,5 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar arbetar som säljare. Johnér

Nu sitter jag i ”skruvstädet” och det finns en förväntan att jag ska söka andra jobb.

Det säger Göran, som har jobbat som säljare i den internationella jättekoncernen i snart 30 år. Han har arbetat sig uppåt i företaget och har i dag en position där han ansvarar för affärer för mångmiljonbelopp. Det är affärsuppgörelser som kan ta allt från ett par månader till ett par år. Att vara ute och träffa kunder är det bästa han vet.

– Jag kan verkligen det här jobbet, men vet också vad jag är mindre duktig på. Det kan vara en honungsfälla om det går riktigt bra och man har många affärer i omlopp samtidigt. För mig har det varit en mognadsprocess att lära mig att säga nej, för tackar man ja till allt räcker plötsligt dygnets timmar inte till.

Han bär en ledig mörk kavaj och svarta jeans och har håret bakåtstruket. Framtoningen är mjuk och behaglig och rimmar illa med klichébilden av en framgångsrik säljare som tuff och påstridig. Pondus och självförtroende är det däremot ingen brist på.

Pressen att inte misslyckas är enorm och den har tärt på mig

Som säljare gäller det att alltid ligga på topp – att inte nå budget finns inte. Och det är extra tydligt när man befinner sig på Görans nivå. Budgeten han ska leverera baserar sig på avdelningens fjolårsresultat och är inte förhandlingsbar. De som visar tecken på minskad hunger eller haltande resultat blir ifrågasatta av ledningen.

Läs mer Unionen: Hårdare klimat för säljare

– Pressen att inte misslyckas är enorm och den har tärt på mig. Jag har sett många duktiga kollegor bli brutalt behandlade internt för att de inte nått sina försäljningsmål, berättar han.

Den som kan hantera pressen och ro affärer i hamn kan däremot tjäna enorma belopp. Görans grundlön är 70 000 kronor i månaden men han tjänar i själva verket mycket mer, oftast mellan en och två miljoner om året tack vare ett provisionssystem.

– Varje medalj har en baksida. I det här jobbet arbetar du mer eller mindre jämt. Någon period låg jag på 1 100 övertidstimmar. Men jag har inte rätt att klaga, jag har fått uppskattning och blivit belönad. Men jag hade inte fått vara kvar så här länge om jag inte levererat.

Att det kan svänga snabbt på toppen har Göran nyligen fått erfara. Görans överlägset största kund, som årligen köper tjänster från bolaget för över en miljard, drog förra året i nödbromsen och frös alla inköp. Plötsligt var det omöjligt för honom att göra affärer.

Läs mer: Tipsen till dig som vill bli säljare

– Det gick av förklarliga skäl inte så bra för mig förra året, så nu sitter jag själv i ”skruvstädet”. Häromdagen fick jag en ”heads up” av min chef och nu behöver jag ta ställning till min situation.

Att Göran klarat budget alla andra år och dragit in enorma belopp till sin arbetsgivare är inget som skyddar honom från att bli ifrågasatt. Inte heller att försäljningstappet beror på yttre faktorer som han inte kunnat styra över. Göran konstaterar luttrat att hos hans arbetsgivare är man aldrig bättre än sin senaste affär.

– Mina chefer förstår, men de har i sin tur chefer över sig utomlands som struntar fullständigt i orsaken, för dem talar siffrorna sitt tydliga språk. Jag får nog inte sparken men det finns en klar förväntan att jag ska söka andra jobb. Jag får se hur jag gör för jag skulle få lappsjuka av att sitta här i huset och leka kontor bland alla som tror att livet är en Excelfil.

– Jag beklagar mig inte, för jag vet vad jag gett mig in på och kan spelreglerna. Men helst skulle jag förstås önskat att få sluta av eget val.

Göran nämner vikten av balans i arbetslivet, att vågskålen inte får tippa över.

– Att vara säljare ett helt yrkesliv har varit tufft men jag har också haft väldigt roligt. Det ena måste väga upp det andra. Jag kan ta smällar och tjyvnyp så länge det är övervägande kul. Man måste vara stark, annars går man sönder – grejar man det kan det vara det bästa jobbet.

Fotnot: Unionenklubben på företaget bekräftar bilden av en press från den utländska ledningen som sipprar ner på alla i organisationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.