Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Säljaren Göran: ”Man måste vara stark, annars går man sönder”

Nära 30 års framgångsrik försäljning är inte mycket värt om man inte når budget. Det har toppsäljaren Göran nyligen fått erfara efter att hans största kund plötsligt frös alla inköp.
Ola Rennstam Publicerad
Johnér
13,5 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar arbetar som säljare. Johnér

Nu sitter jag i ”skruvstädet” och det finns en förväntan att jag ska söka andra jobb.

Det säger Göran, som har jobbat som säljare i den internationella jättekoncernen i snart 30 år. Han har arbetat sig uppåt i företaget och har i dag en position där han ansvarar för affärer för mångmiljonbelopp. Det är affärsuppgörelser som kan ta allt från ett par månader till ett par år. Att vara ute och träffa kunder är det bästa han vet.

– Jag kan verkligen det här jobbet, men vet också vad jag är mindre duktig på. Det kan vara en honungsfälla om det går riktigt bra och man har många affärer i omlopp samtidigt. För mig har det varit en mognadsprocess att lära mig att säga nej, för tackar man ja till allt räcker plötsligt dygnets timmar inte till.

Han bär en ledig mörk kavaj och svarta jeans och har håret bakåtstruket. Framtoningen är mjuk och behaglig och rimmar illa med klichébilden av en framgångsrik säljare som tuff och påstridig. Pondus och självförtroende är det däremot ingen brist på.

Pressen att inte misslyckas är enorm och den har tärt på mig

Som säljare gäller det att alltid ligga på topp – att inte nå budget finns inte. Och det är extra tydligt när man befinner sig på Görans nivå. Budgeten han ska leverera baserar sig på avdelningens fjolårsresultat och är inte förhandlingsbar. De som visar tecken på minskad hunger eller haltande resultat blir ifrågasatta av ledningen.

Läs mer Unionen: Hårdare klimat för säljare

– Pressen att inte misslyckas är enorm och den har tärt på mig. Jag har sett många duktiga kollegor bli brutalt behandlade internt för att de inte nått sina försäljningsmål, berättar han.

Den som kan hantera pressen och ro affärer i hamn kan däremot tjäna enorma belopp. Görans grundlön är 70 000 kronor i månaden men han tjänar i själva verket mycket mer, oftast mellan en och två miljoner om året tack vare ett provisionssystem.

– Varje medalj har en baksida. I det här jobbet arbetar du mer eller mindre jämt. Någon period låg jag på 1 100 övertidstimmar. Men jag har inte rätt att klaga, jag har fått uppskattning och blivit belönad. Men jag hade inte fått vara kvar så här länge om jag inte levererat.

Att det kan svänga snabbt på toppen har Göran nyligen fått erfara. Görans överlägset största kund, som årligen köper tjänster från bolaget för över en miljard, drog förra året i nödbromsen och frös alla inköp. Plötsligt var det omöjligt för honom att göra affärer.

Läs mer: Tipsen till dig som vill bli säljare

– Det gick av förklarliga skäl inte så bra för mig förra året, så nu sitter jag själv i ”skruvstädet”. Häromdagen fick jag en ”heads up” av min chef och nu behöver jag ta ställning till min situation.

Att Göran klarat budget alla andra år och dragit in enorma belopp till sin arbetsgivare är inget som skyddar honom från att bli ifrågasatt. Inte heller att försäljningstappet beror på yttre faktorer som han inte kunnat styra över. Göran konstaterar luttrat att hos hans arbetsgivare är man aldrig bättre än sin senaste affär.

– Mina chefer förstår, men de har i sin tur chefer över sig utomlands som struntar fullständigt i orsaken, för dem talar siffrorna sitt tydliga språk. Jag får nog inte sparken men det finns en klar förväntan att jag ska söka andra jobb. Jag får se hur jag gör för jag skulle få lappsjuka av att sitta här i huset och leka kontor bland alla som tror att livet är en Excelfil.

– Jag beklagar mig inte, för jag vet vad jag gett mig in på och kan spelreglerna. Men helst skulle jag förstås önskat att få sluta av eget val.

Göran nämner vikten av balans i arbetslivet, att vågskålen inte får tippa över.

– Att vara säljare ett helt yrkesliv har varit tufft men jag har också haft väldigt roligt. Det ena måste väga upp det andra. Jag kan ta smällar och tjyvnyp så länge det är övervägande kul. Man måste vara stark, annars går man sönder – grejar man det kan det vara det bästa jobbet.

Fotnot: Unionenklubben på företaget bekräftar bilden av en press från den utländska ledningen som sipprar ner på alla i organisationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?