Ryggont är i västvärlden en av de vanligaste orsakerna till oförmåga att arbeta. Uppskattningsvis drabbas tre av fem personer av smärta i ländryggen någon gång i livet. Förutom lidande hos personen som drabbas orsakar smärtorna stora kostnader för samhället, genom sjukersättning, vård och rehabilitering.
En ny rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) visar på ett tydligt samband mellan arbetsmiljön och om arbetstagare utvecklar ryggproblem eller ej.
Att fysisk belastning, som lyft och arbete med vriden rygg, leder till ryggbesvär kommer nog inte som en överraskning. Desto mer anmärkningsvärt är att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla problem med ryggen.
Arbetstagare som känner att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation samtidigt som de har alltför höga krav på sig utvecklar ofta ryggbesvär. Även liten möjlighet till utveckling i arbetet och upplevelsen av att inte få stöd från chef och kollegor bidrar till ökade ryggproblem.
I motsats har människor mindre ryggbesvär i arbetsmiljöer där medarbetarna upplever att de kan påverka arbetet, får stöd från chef och kollegor samt har hög arbetstillfredsställelse.
Rapporten visar även att personer som arbetar utanför kontorstid och de som utsätts för helkroppsvibrationer har mer problem med ryggen.
SBU:s rapport
I rapporten har SBU tillsammans med experter inom medicin och arbetsvetenskap gått igenom de senaste 30 årens forskning. Det finns ingen skillnad mellan könen. Män och kvinnor får problem med ryggen i lika hög grad om de utsätts för liknande arbetsvillkor.
