Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ryggont = chefens fel

Små möjligheter att påverka i kombination med höga krav i arbetet leder till ökade ryggproblem. Och de som inte känner stöd från chef och kollegor utvecklar mer besvär i ryggen än andra, enligt en ny rapport från SBU.
Linnea Andersson Publicerad 8 oktober 2014, kl 11:07
Christine Olsson/TT
En ny studie visar att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla ryggproblem. Christine Olsson/TT

Ryggont är i västvärlden en av de vanligaste orsakerna till oförmåga att arbeta. Uppskattningsvis drabbas tre av fem personer av smärta i ländryggen någon gång i livet. Förutom lidande hos personen som drabbas orsakar smärtorna stora kostnader för samhället, genom sjukersättning, vård och rehabilitering.

En ny rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) visar på ett tydligt samband mellan arbetsmiljön och om arbetstagare utvecklar ryggproblem eller ej.

Att fysisk belastning, som lyft och arbete med vriden rygg, leder till ryggbesvär kommer nog inte som en överraskning.  Desto mer anmärkningsvärt är att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla problem med ryggen.

Arbetstagare som känner att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation samtidigt som de har alltför höga krav på sig utvecklar ofta ryggbesvär. Även liten möjlighet till utveckling i arbetet och upplevelsen av att inte få stöd från chef och kollegor bidrar till ökade ryggproblem.

I motsats har människor mindre ryggbesvär i arbetsmiljöer där medarbetarna upplever att de kan påverka arbetet, får stöd från chef och kollegor samt har hög arbetstillfredsställelse.

Rapporten visar även att personer som arbetar utanför kontorstid och de som utsätts för helkroppsvibrationer har mer problem med ryggen.

SBU:s rapport

I rapporten har SBU tillsammans med experter inom medicin och arbetsvetenskap gått igenom de senaste 30 årens forskning. Det finns ingen skillnad mellan könen. Män och kvinnor får problem med ryggen i lika hög grad om de utsätts för liknande arbetsvillkor.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.