Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Rekord i övertid: TCO föreslår kompledigt
Samtidigt som drygt 400 000 svenskar går arbetslösa jobbar anställda allt mer övertid. I fjol gjordes en ny toppnotering, då övertidsarbetet ökade till drygt 240 miljoner timmar, vilket motsvarar runt 150 000 heltidsjobb.
Under 2013 jobbade vi 4,7 miljoner timmar övertid i veckan enligt statistik från SCB.
Mats Essemyr, utredare på TCO, som snart kommer att presentera en egen rapport om övertidsarbetet, är inte förvånad.
- Tidigare var det ju väldigt mycket så att övertiden ökade när konjunkturen går upp och minskade när konjunkturen gick ned. Men nu är övertiden mer konjunkturoberoende och min bild är att det är tjänstemannagrupperna som är mest illa ute, säger han.
- Det handlar om det här med ett gränslöst arbetsliv, där man inte vet när arbetsdagen börjar och slutar. Och det är ju främst tjänstemännen som har ett sådant arbetsliv, där övertiden blivit en mer eller mindre permanent del av arbetstiden.
Mest övertid jobbar de privatanställda tjänstemännen och då framför allt männen. Och bland dessa tjänstemän är det också många som inte får någon övertidsersättning eftersom man har avtalat bort den, för att i stället få en extra semestervecka och ett mindre lönepåslag.
Med tanke på allt övertidsarbete som görs, är inte de som avtalat bort sin övertidsersättning ofta stora förlorare?
- Ja enligt de uppgifter jag har och den bild som tonar fram av de studier som Unionen tidigare gjort blir det mer arbete än den ledighet som de extra semesterdagarna ger när man avtalat bort övertidsersättningen.
Ändå har undersökningar visat att många själva är positiva till den lösningen. Vad är förklaringen till det?
- Det kan jag egentligen inte uttala mig om. Men en rimlig förklaring skulle ju kunna vara att man kanske tänker att "Oj, jag får en veckas extra semester, det är ju jättemycket", utan att man inser att man kommer att jobba mycket mer än den ledigheten sedan.
Varför leder inte allt övertidsarbete till flera jobb?
- Därför att i huvudsak använder sig företagen av övertidsarbete innan man rekryterar. Sedan ska ju egentligen ett långvarigt övertidsarbete övergå i anställningar. Nu kan man se att det tar allt längre tid innan företagen nyanställer. Det finns olika orsaker, som att man inte hittar rätt kompetens eller är rädd att anställa av osäkerhet om verksamheten kommer att fortsätta gå bra.
Vad borde göras? Borde facket bli tuffare? Eller ska politikerna gripa in?
- Nej, det här är något som arbetsmarknadens parter ska sköta. Och vi har ett förslag om att man ska minska övertidsregeln från 200 timmar till färre timmar, kanske 150, liksom att man också skulle kunna ha en regel enligt vilken den arbetsgivare som tar ut övertid också måste betala tillbaka den i form av kompledighet så att folk faktiskt är lediga.
- Som det nu är kan anställda jobba och få pengar och då minskar ju skyddsvärdet av arbetstidsreglerna. Att då i stället ge kompledigt är en möjlighet för att det inte ska bli en försämrad arbetshälsa, säger Mats Essemyr.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?
Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ja till kaffe - en oskriven regel?
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
