Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Hur vi jobbat under coronapandemin har påverkat oss både fysiskt och psykosocialt. Nu ger regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att öka arbetsgivares kunskap kring sitt arbetsmiljöansvar.
Lina Björk Publicerad 25 september 2020, kl 10:52
Jessica Gow / TT
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och regeringen ger Arbetsmiljöverket två nya uppdrag kopplat till coronapandemins effekter på arbetsmiljön. Jessica Gow / TT

När covid-19 spreds i samhället under våren togs en rad beslut i den akuta fasen. Regeringen tog bort karensavdraget, tog över sjuklöneansvaret från arbetsgivarna och skippade kravet på läkarintyg för den som är sjuk i mer än 21 dagar.

Läs mer: Slopat krav på läkarintyg

Men när Folkhälsomyndigheten höll presskonferens under torsdagen stod det klart att faran inte är över och att rekommendationerna kring hemarbete och resor står fast. Det innebär också att anställda och arbetsgivare kommer att ha en förändrad arbetsmiljö för en lång tid framöver. Med den bakgrunden har regeringen gett Arbetsmiljöverket två uppdrag.

­– Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av dålig arbetsmiljö, varken fysiskt eller psykosocialt. Ytterst handlar det om att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på fredagsmorgonen.

Det första uppdraget handlar om att höja kunskapen hos arbetsgivare om vilka risker i arbetsmiljön som finns, till följd av pandemin.

Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete

– Det kan till exempel handla om hög arbetsbelastning, ökad oro bland anställda, omställningen till hemarbete eller pressade förhållanden. Många anställda ser fördelar med hemmajobb, så som flexibilitet och frihet. Samtidigt kan det innebära isolering, ensamhet och en arbetsdag som inte tar slut. Det här skapar också stora utmaningar för ledarskapet, sade Eva Nordmark.

Arbetsmiljöverket kommer att satsa på särskilda informationsinsatser till arbetsgivare, med fokus främst på arbetstagare som arbetar i hemmet och vård- och omsorgspersonal.

Det andra uppdraget är ett förlängt snabbspår för personlig skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket fick redan i april uppdraget att säkerställa skyddsutrustning för samhällsviktiga yrkesgrupper. Det innebar att man kunde ge tillstånd för produkter som ännu inte blivit CE-märkta, alltså att den uppfyller EU:s hälso-, säkerhets- och miljökrav.

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till till övertid eller att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först