Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nej till prioriterad strålforskning upprör

Sedan Vetenskapsrådets experter sagt att man inte vill se någon särskild satsning på forskning om elektromagnetiska fält är forskarna besvikna.<br />
Publicerad
- Det här innebär att forskningen utarmas, åtminstone på sikt, säger strålningsforskare Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå.
- Medelåldern på oss forskare är hög och om vi ska få några doktorander så måste det finnas en långsiktighet så att de har fyra års försörjning klar. Nu blir det inga sådana pengar.
Sedan Vetenskapsrådet för knappt ett år sedan fick regeringens uppdrag att se över den svenska forskningen på området har många hoppats på ett nationellt forskningsprogram, som i andra europeiska länder, däribland Tyskland och Storbritannien.
- Där har politikerna beslutat prioritera forskningen och fått branschen att bidra till finansieringen, säger Anders Ahlbom, professor vid Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet.
Men i den rapport som Vetenskapsrådets experter överlämnade till regeringen i går skriver de att det inte behövs någon särskild satsning i Sverige.
- Det här är ett oerhört svårforskat område. Om man ska ha ett särskilt program där man investerar en stor summa pengar så måste man också veta att man uppnår effekt. Vi har bedömt att det är bäst att goda idéer på det här området får konkurrera med andra, säger Kenneth Nilsson, en av experterna och professor i cellpatologi vid Uppsala universitet.
- Vi ser inte heller att mycket pengar skulle ge snabbare resultat. Vi vet att cancer tar flera decennier att utvecklas, därför kommer det att ta lång tid innan man ser några sådana eventuella följder av mobiltelefonin.
Experterna anser att den svenska forskningen på området håller en god vetenskaplig kvalitet, inte minst på det epidemologiska området, där man försöker visa på orsaken till sjukdomar med statistikens hjälp. Ett exempel är att man undersöker förekomsten av tumörer hos en viss del av befolkning med hjälp av databaser och sedan intervjuar dem som blivit sjuka om deras levnadsvanor för att se om det finns något samband.
Experterna anser att den svenska forskningen i första hand bör inriktas på epidemologisk forskning framöver och då helst i ett internationellt samarbete där de svenska databaserna kommer till större användning.
- Vi har väldigt bra databaser, som cancerregistret, som skulle kunna utgöra en betydelsefull del av den internationella forskningen, säger Kenneth Nilsson.
Nyligen presenterade Anders Ahlbom och hans forskargrupp en epidemologisk studie som visade att risken att drabbas av hörselnervtumör skulle kunna fördubblas för dem som använt en mobiltelefon i över tio år. Nu planerar samma forskare att genomföra en WHO-prioriterad långtidsstudie om hur mobilanvändandet påverkar hälsan i ett bredare perspektiv, i samarbete med kollegor från Tyskland, Danmark, England och Finland. Men efter beskedet från Vetenskapsrådets experter är Anders Ahlbom oroad.
- De andra har redan finansieringen klar eftersom deras regeringar satsar på nationella forskningsprogram. Själv undrar jag nu var vi ska få pengarna ifrån.
Men Kenneth Nilsson menar att Anders Ahlbom inte behöver vara orolig.
- Det här är ju det vi vill att forskarna ska ägna sig åt. Kan de uppvisa kvalité så får de säkert pengar.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.