- Det här innebär att forskningen utarmas, åtminstone på sikt, säger strålningsforskare Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå.
- Medelåldern på oss forskare är hög och om vi ska få några doktorander så måste det finnas en långsiktighet så att de har fyra års försörjning klar. Nu blir det inga sådana pengar.
Sedan Vetenskapsrådet för knappt ett år sedan fick regeringens uppdrag att se över den svenska forskningen på området har många hoppats på ett nationellt forskningsprogram, som i andra europeiska länder, däribland Tyskland och Storbritannien.
- Där har politikerna beslutat prioritera forskningen och fått branschen att bidra till finansieringen, säger Anders Ahlbom, professor vid Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet.
Men i den rapport som Vetenskapsrådets experter överlämnade till regeringen i går skriver de att det inte behövs någon särskild satsning i Sverige.
- Det här är ett oerhört svårforskat område. Om man ska ha ett särskilt program där man investerar en stor summa pengar så måste man också veta att man uppnår effekt. Vi har bedömt att det är bäst att goda idéer på det här området får konkurrera med andra, säger Kenneth Nilsson, en av experterna och professor i cellpatologi vid Uppsala universitet.
- Vi ser inte heller att mycket pengar skulle ge snabbare resultat. Vi vet att cancer tar flera decennier att utvecklas, därför kommer det att ta lång tid innan man ser några sådana eventuella följder av mobiltelefonin.
Experterna anser att den svenska forskningen på området håller en god vetenskaplig kvalitet, inte minst på det epidemologiska området, där man försöker visa på orsaken till sjukdomar med statistikens hjälp. Ett exempel är att man undersöker förekomsten av tumörer hos en viss del av befolkning med hjälp av databaser och sedan intervjuar dem som blivit sjuka om deras levnadsvanor för att se om det finns något samband.
Experterna anser att den svenska forskningen i första hand bör inriktas på epidemologisk forskning framöver och då helst i ett internationellt samarbete där de svenska databaserna kommer till större användning.
- Vi har väldigt bra databaser, som cancerregistret, som skulle kunna utgöra en betydelsefull del av den internationella forskningen, säger Kenneth Nilsson.
Nyligen presenterade Anders Ahlbom och hans forskargrupp en epidemologisk studie som visade att risken att drabbas av hörselnervtumör skulle kunna fördubblas för dem som använt en mobiltelefon i över tio år. Nu planerar samma forskare att genomföra en WHO-prioriterad långtidsstudie om hur mobilanvändandet påverkar hälsan i ett bredare perspektiv, i samarbete med kollegor från Tyskland, Danmark, England och Finland. Men efter beskedet från Vetenskapsrådets experter är Anders Ahlbom oroad.
- De andra har redan finansieringen klar eftersom deras regeringar satsar på nationella forskningsprogram. Själv undrar jag nu var vi ska få pengarna ifrån.
Men Kenneth Nilsson menar att Anders Ahlbom inte behöver vara orolig.
- Det här är ju det vi vill att forskarna ska ägna sig åt. Kan de uppvisa kvalité så får de säkert pengar.
ANITA TÄPP
- Medelåldern på oss forskare är hög och om vi ska få några doktorander så måste det finnas en långsiktighet så att de har fyra års försörjning klar. Nu blir det inga sådana pengar.
Sedan Vetenskapsrådet för knappt ett år sedan fick regeringens uppdrag att se över den svenska forskningen på området har många hoppats på ett nationellt forskningsprogram, som i andra europeiska länder, däribland Tyskland och Storbritannien.
- Där har politikerna beslutat prioritera forskningen och fått branschen att bidra till finansieringen, säger Anders Ahlbom, professor vid Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet.
Men i den rapport som Vetenskapsrådets experter överlämnade till regeringen i går skriver de att det inte behövs någon särskild satsning i Sverige.
- Det här är ett oerhört svårforskat område. Om man ska ha ett särskilt program där man investerar en stor summa pengar så måste man också veta att man uppnår effekt. Vi har bedömt att det är bäst att goda idéer på det här området får konkurrera med andra, säger Kenneth Nilsson, en av experterna och professor i cellpatologi vid Uppsala universitet.
- Vi ser inte heller att mycket pengar skulle ge snabbare resultat. Vi vet att cancer tar flera decennier att utvecklas, därför kommer det att ta lång tid innan man ser några sådana eventuella följder av mobiltelefonin.
Experterna anser att den svenska forskningen på området håller en god vetenskaplig kvalitet, inte minst på det epidemologiska området, där man försöker visa på orsaken till sjukdomar med statistikens hjälp. Ett exempel är att man undersöker förekomsten av tumörer hos en viss del av befolkning med hjälp av databaser och sedan intervjuar dem som blivit sjuka om deras levnadsvanor för att se om det finns något samband.
Experterna anser att den svenska forskningen i första hand bör inriktas på epidemologisk forskning framöver och då helst i ett internationellt samarbete där de svenska databaserna kommer till större användning.
- Vi har väldigt bra databaser, som cancerregistret, som skulle kunna utgöra en betydelsefull del av den internationella forskningen, säger Kenneth Nilsson.
Nyligen presenterade Anders Ahlbom och hans forskargrupp en epidemologisk studie som visade att risken att drabbas av hörselnervtumör skulle kunna fördubblas för dem som använt en mobiltelefon i över tio år. Nu planerar samma forskare att genomföra en WHO-prioriterad långtidsstudie om hur mobilanvändandet påverkar hälsan i ett bredare perspektiv, i samarbete med kollegor från Tyskland, Danmark, England och Finland. Men efter beskedet från Vetenskapsrådets experter är Anders Ahlbom oroad.
- De andra har redan finansieringen klar eftersom deras regeringar satsar på nationella forskningsprogram. Själv undrar jag nu var vi ska få pengarna ifrån.
Men Kenneth Nilsson menar att Anders Ahlbom inte behöver vara orolig.
- Det här är ju det vi vill att forskarna ska ägna sig åt. Kan de uppvisa kvalité så får de säkert pengar.
ANITA TÄPP
