Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobilstrålning ökar risken för tumör enligt studie

En studie vid Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska institutet visar att den som använt mobiltelefonen i minst tio år löper betydligt högre risk att drabbas av hörselnervtumör.<br />
Publicerad
Totalt 750 personer, varav 150 sjuka och 600 friska, har ingått i studien. Den visar att risken för att få en tumör fördubblades för dom som började använda sin mobiltelefon mer än tio år innan sjukdomen upptäcktes.
När man tagit hänsyn till vilken sida av huvudet som telefonen användes var risken nästan fyra gånger högre på den sida där telefonen vanligtvis användes. På den andra sidan var risken i stort sett oförändrad.
- För den som brukar använda samma sida då man talar i mobilen är risken alltså fyra gånger högre att drabbas av tumör, förtydligar professor Anders Ahlbom vid IMM.
Däremot har forskarna inte sett att en kort tids användning av mobilen ökar risken att insjukna.
Hörselnervtumören Akustikus neurinom är godartad och växer vanligtvis långsamt i många år innan den diagnostiseras.
- Tumören upptäcks vanligtvis sedan den sjuke börjat höra dåligt eller får tinnitus. Man kan också få problem med yrsel eller balansrubbningar, säger Anders Ahlbom.
Vilken behandling finns?
- Man avvaktar och hoppas att den inte blir större.
- Men den sitter ju i skallen och den kan växa på ett otäckt sätt så att den pressar på hjärnan, hjärnvävnad och så och då måste man skära bort den.
Mellan 70 och 80 nya fall upptäcks varje år i Sverige.
- Hittills är det så få som använt mobilen i minst tio år att man inte kan jämföra med hur det var innan. Men vi tror att fler kommer att drabbas framöver, säger Anders Ahlbom.
Studieresultatet omfattar endast NMT-telefoner eftersom GSM-telefonerna vid studiens genomförande inte använts i mer än tio år. Undersökningen ingår i den så kallade INTERPHONE-studien, ett internationellt samarbete som leds av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC.
Anders Ahlbom är noga med att påpeka att innan några säkrare slutsatser kan dras av studien så måste resultatet först bekräftas i fler undersökningar.
- Vi skulle gärna se att andra grupper inom INTERPHONE-studien upprepar vår studie och också att våra kollegor i laboratorier kan hitta mekanismerna bakom. Vi vet ju ännu inte hur det här går till.
Han vill nu följa upp undersökningen på en större patientgrupp.
Den 1 november ska Vetenskapsrådet föreslå regeringen vilken forskning man ska satsa på framöver. Många hoppas att det ska leda till ett nationellt forskningsprogram om hur de elektromagnetiska fälten, som mobilstrålningen, påverkar vår hälsa.
- Jag tror det är väldigt angeläget att vi får ett särskilt forskningsprogram på det här området, säger Anders Ahlbom.
Tidigare har forskare i Lund funnit att mobilstrålningen kan påverka blod-hjärnbarriären. Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.