Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobilstrålning ökar risken för tumör enligt studie

En studie vid Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska institutet visar att den som använt mobiltelefonen i minst tio år löper betydligt högre risk att drabbas av hörselnervtumör.<br />
Publicerad
Totalt 750 personer, varav 150 sjuka och 600 friska, har ingått i studien. Den visar att risken för att få en tumör fördubblades för dom som började använda sin mobiltelefon mer än tio år innan sjukdomen upptäcktes.
När man tagit hänsyn till vilken sida av huvudet som telefonen användes var risken nästan fyra gånger högre på den sida där telefonen vanligtvis användes. På den andra sidan var risken i stort sett oförändrad.
- För den som brukar använda samma sida då man talar i mobilen är risken alltså fyra gånger högre att drabbas av tumör, förtydligar professor Anders Ahlbom vid IMM.
Däremot har forskarna inte sett att en kort tids användning av mobilen ökar risken att insjukna.
Hörselnervtumören Akustikus neurinom är godartad och växer vanligtvis långsamt i många år innan den diagnostiseras.
- Tumören upptäcks vanligtvis sedan den sjuke börjat höra dåligt eller får tinnitus. Man kan också få problem med yrsel eller balansrubbningar, säger Anders Ahlbom.
Vilken behandling finns?
- Man avvaktar och hoppas att den inte blir större.
- Men den sitter ju i skallen och den kan växa på ett otäckt sätt så att den pressar på hjärnan, hjärnvävnad och så och då måste man skära bort den.
Mellan 70 och 80 nya fall upptäcks varje år i Sverige.
- Hittills är det så få som använt mobilen i minst tio år att man inte kan jämföra med hur det var innan. Men vi tror att fler kommer att drabbas framöver, säger Anders Ahlbom.
Studieresultatet omfattar endast NMT-telefoner eftersom GSM-telefonerna vid studiens genomförande inte använts i mer än tio år. Undersökningen ingår i den så kallade INTERPHONE-studien, ett internationellt samarbete som leds av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC.
Anders Ahlbom är noga med att påpeka att innan några säkrare slutsatser kan dras av studien så måste resultatet först bekräftas i fler undersökningar.
- Vi skulle gärna se att andra grupper inom INTERPHONE-studien upprepar vår studie och också att våra kollegor i laboratorier kan hitta mekanismerna bakom. Vi vet ju ännu inte hur det här går till.
Han vill nu följa upp undersökningen på en större patientgrupp.
Den 1 november ska Vetenskapsrådet föreslå regeringen vilken forskning man ska satsa på framöver. Många hoppas att det ska leda till ett nationellt forskningsprogram om hur de elektromagnetiska fälten, som mobilstrålningen, påverkar vår hälsa.
- Jag tror det är väldigt angeläget att vi får ett särskilt forskningsprogram på det här området, säger Anders Ahlbom.
Tidigare har forskare i Lund funnit att mobilstrålningen kan påverka blod-hjärnbarriären. Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.