Totalt 750 personer, varav 150 sjuka och 600 friska, har ingått i studien. Den visar att risken för att få en tumör fördubblades för dom som började använda sin mobiltelefon mer än tio år innan sjukdomen upptäcktes.
När man tagit hänsyn till vilken sida av huvudet som telefonen användes var risken nästan fyra gånger högre på den sida där telefonen vanligtvis användes. På den andra sidan var risken i stort sett oförändrad.
- För den som brukar använda samma sida då man talar i mobilen är risken alltså fyra gånger högre att drabbas av tumör, förtydligar professor Anders Ahlbom vid IMM.
Däremot har forskarna inte sett att en kort tids användning av mobilen ökar risken att insjukna.
Hörselnervtumören Akustikus neurinom är godartad och växer vanligtvis långsamt i många år innan den diagnostiseras.
- Tumören upptäcks vanligtvis sedan den sjuke börjat höra dåligt eller får tinnitus. Man kan också få problem med yrsel eller balansrubbningar, säger Anders Ahlbom.
Vilken behandling finns?
- Man avvaktar och hoppas att den inte blir större.
- Men den sitter ju i skallen och den kan växa på ett otäckt sätt så att den pressar på hjärnan, hjärnvävnad och så och då måste man skära bort den.
Mellan 70 och 80 nya fall upptäcks varje år i Sverige.
- Hittills är det så få som använt mobilen i minst tio år att man inte kan jämföra med hur det var innan. Men vi tror att fler kommer att drabbas framöver, säger Anders Ahlbom.
Studieresultatet omfattar endast NMT-telefoner eftersom GSM-telefonerna vid studiens genomförande inte använts i mer än tio år. Undersökningen ingår i den så kallade INTERPHONE-studien, ett internationellt samarbete som leds av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC.
Anders Ahlbom är noga med att påpeka att innan några säkrare slutsatser kan dras av studien så måste resultatet först bekräftas i fler undersökningar.
- Vi skulle gärna se att andra grupper inom INTERPHONE-studien upprepar vår studie och också att våra kollegor i laboratorier kan hitta mekanismerna bakom. Vi vet ju ännu inte hur det här går till.
Han vill nu följa upp undersökningen på en större patientgrupp.
Den 1 november ska Vetenskapsrådet föreslå regeringen vilken forskning man ska satsa på framöver. Många hoppas att det ska leda till ett nationellt forskningsprogram om hur de elektromagnetiska fälten, som mobilstrålningen, påverkar vår hälsa.
- Jag tror det är väldigt angeläget att vi får ett särskilt forskningsprogram på det här området, säger Anders Ahlbom.
Tidigare har forskare i Lund funnit att mobilstrålningen kan påverka blod-hjärnbarriären. Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer.
ANITA TÄPP
När man tagit hänsyn till vilken sida av huvudet som telefonen användes var risken nästan fyra gånger högre på den sida där telefonen vanligtvis användes. På den andra sidan var risken i stort sett oförändrad.
- För den som brukar använda samma sida då man talar i mobilen är risken alltså fyra gånger högre att drabbas av tumör, förtydligar professor Anders Ahlbom vid IMM.
Däremot har forskarna inte sett att en kort tids användning av mobilen ökar risken att insjukna.
Hörselnervtumören Akustikus neurinom är godartad och växer vanligtvis långsamt i många år innan den diagnostiseras.
- Tumören upptäcks vanligtvis sedan den sjuke börjat höra dåligt eller får tinnitus. Man kan också få problem med yrsel eller balansrubbningar, säger Anders Ahlbom.
Vilken behandling finns?
- Man avvaktar och hoppas att den inte blir större.
- Men den sitter ju i skallen och den kan växa på ett otäckt sätt så att den pressar på hjärnan, hjärnvävnad och så och då måste man skära bort den.
Mellan 70 och 80 nya fall upptäcks varje år i Sverige.
- Hittills är det så få som använt mobilen i minst tio år att man inte kan jämföra med hur det var innan. Men vi tror att fler kommer att drabbas framöver, säger Anders Ahlbom.
Studieresultatet omfattar endast NMT-telefoner eftersom GSM-telefonerna vid studiens genomförande inte använts i mer än tio år. Undersökningen ingår i den så kallade INTERPHONE-studien, ett internationellt samarbete som leds av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC.
Anders Ahlbom är noga med att påpeka att innan några säkrare slutsatser kan dras av studien så måste resultatet först bekräftas i fler undersökningar.
- Vi skulle gärna se att andra grupper inom INTERPHONE-studien upprepar vår studie och också att våra kollegor i laboratorier kan hitta mekanismerna bakom. Vi vet ju ännu inte hur det här går till.
Han vill nu följa upp undersökningen på en större patientgrupp.
Den 1 november ska Vetenskapsrådet föreslå regeringen vilken forskning man ska satsa på framöver. Många hoppas att det ska leda till ett nationellt forskningsprogram om hur de elektromagnetiska fälten, som mobilstrålningen, påverkar vår hälsa.
- Jag tror det är väldigt angeläget att vi får ett särskilt forskningsprogram på det här området, säger Anders Ahlbom.
Tidigare har forskare i Lund funnit att mobilstrålningen kan påverka blod-hjärnbarriären. Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer.
ANITA TÄPP
