I England, exempelvis, har regeringen och industrin tillsammans satsat runt 100 miljoner svenska kronor på ett fyraårsprojekt om mobiltelefonin och hälsan.
- Det finns också ett motsvarande nordiskt program där man i Danmark satsat 30 miljoner kronor och där staten och industrin i Finland gör en gemensam satsning. Men i Sverige finns inget liknande, säger professor Arne Brun, en av de Lundaforskare som funnit att strålningen kan påverka blod-hjärnbarriären.
- Vi har pratat med Ericsson och Telia som visat intresse men då regeringen inte gör det så händer inget. Nu har miljöminister Lena Sommestad lovat göra vad hon kan. Men om man sedan väljer att satsa på forskningen hänger i slutänden på finansminister Ringholm. Och han kan ju alltid prioritera andra saker.
Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå, som anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer, är också kritisk till politikernas ointresse.
- I Strålskyddsinstitutets nyligen framlagda rapport till regeringen framgår att endast 450 000 kronor per år går till den här forskningen. Det kan jämföras med att man för några år sedan ändå satsade åtta miljoner kronor per år.
- Tidigare var vi ledande inom den här forskningen men nu prioriterar regeringen annat. Så vi har fått mindre pengar, trots att många frågor är olösta och trots att strålningen kan vara cancerframkallande.
På Karolinska Institutet har nu forskningen om elöverkänslighet, enligt docent Olle Johansson, stått stilla i sex år därför att man inte får några statliga bidrag. Tack vare ett bidrag på 300 000 kronor från Sif och TCO Development är lokalerna säkrade i år. Men för att forskningen ska kunna återupptas behövs minst tre miljoner kronor per år.
- Det mest oroande med det här är politikernas och myndigheternas ointresse för saken. Och att man så totalt negligerar miljöbalkens text om försiktighetsprincipen och låter vinstintresset gå före folkhälsoaspekten, säger Olle Johansson.
- Det är också trist att inte telekombranschen inser att våra forskningsresultat skulle kunna bli till stor gagn också för dem. De skulle kunna bli världsledande på människovänligare mobiler så att de kunde sälja mobiler över hela världen. En gång till. Nu kommer mobiltillverkare i andra länder, där man satsar på forskningen, att hinna före.
ANITA TÄPP