Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobilforskare protesterar mot neddragna anslag

Regeringen visar ointresse för forskningen om hur mobiltelefonerna påverkar vår hälsa, anser tre forskare och kritiserar neddragna anslag.
Publicerad
Ingen vet ännu om strålningen från mobiltelefonerna är farlig eller inte. Men då många ändå är oroliga har politiker i flera europeiska länder medverkat till att stora forskningsprojekt satts igång.
I England, exempelvis, har regeringen och industrin tillsammans satsat runt 100 miljoner svenska kronor på ett fyraårsprojekt om mobiltelefonin och hälsan.
- Det finns också ett motsvarande nordiskt program där man i Danmark satsat 30 miljoner kronor och där staten och industrin i Finland gör en gemensam satsning. Men i Sverige finns inget liknande, säger professor Arne Brun, en av de Lundaforskare som funnit att strålningen kan påverka blod-hjärnbarriären.
- Vi har pratat med Ericsson och Telia som visat intresse men då regeringen inte gör det så händer inget. Nu har miljöminister Lena Sommestad lovat göra vad hon kan. Men om man sedan väljer att satsa på forskningen hänger i slutänden på finansminister Ringholm. Och han kan ju alltid prioritera andra saker.
Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå, som anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer, är också kritisk till politikernas ointresse.
- I Strålskyddsinstitutets nyligen framlagda rapport till regeringen framgår att endast 450 000 kronor per år går till den här forskningen. Det kan jämföras med att man för några år sedan ändå satsade åtta miljoner kronor per år.
- Tidigare var vi ledande inom den här forskningen men nu prioriterar regeringen annat. Så vi har fått mindre pengar, trots att många frågor är olösta och trots att strålningen kan vara cancerframkallande.
På Karolinska Institutet har nu forskningen om elöverkänslighet, enligt docent Olle Johansson, stått stilla i sex år därför att man inte får några statliga bidrag. Tack vare ett bidrag på 300 000 kronor från Sif och TCO Development är lokalerna säkrade i år. Men för att forskningen ska kunna återupptas behövs minst tre miljoner kronor per år.
- Det mest oroande med det här är politikernas och myndigheternas ointresse för saken. Och att man så totalt negligerar miljöbalkens text om försiktighetsprincipen och låter vinstintresset gå före folkhälsoaspekten, säger Olle Johansson.
- Det är också trist att inte telekombranschen inser att våra forskningsresultat skulle kunna bli till stor gagn också för dem. De skulle kunna bli världsledande på människovänligare mobiler så att de kunde sälja mobiler över hela världen. En gång till. Nu kommer mobiltillverkare i andra länder, där man satsar på forskningen, att hinna före.

ANITA TÄPP





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.