Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobilforskare protesterar mot neddragna anslag

Regeringen visar ointresse för forskningen om hur mobiltelefonerna påverkar vår hälsa, anser tre forskare och kritiserar neddragna anslag.
Publicerad
Ingen vet ännu om strålningen från mobiltelefonerna är farlig eller inte. Men då många ändå är oroliga har politiker i flera europeiska länder medverkat till att stora forskningsprojekt satts igång.
I England, exempelvis, har regeringen och industrin tillsammans satsat runt 100 miljoner svenska kronor på ett fyraårsprojekt om mobiltelefonin och hälsan.
- Det finns också ett motsvarande nordiskt program där man i Danmark satsat 30 miljoner kronor och där staten och industrin i Finland gör en gemensam satsning. Men i Sverige finns inget liknande, säger professor Arne Brun, en av de Lundaforskare som funnit att strålningen kan påverka blod-hjärnbarriären.
- Vi har pratat med Ericsson och Telia som visat intresse men då regeringen inte gör det så händer inget. Nu har miljöminister Lena Sommestad lovat göra vad hon kan. Men om man sedan väljer att satsa på forskningen hänger i slutänden på finansminister Ringholm. Och han kan ju alltid prioritera andra saker.
Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå, som anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer, är också kritisk till politikernas ointresse.
- I Strålskyddsinstitutets nyligen framlagda rapport till regeringen framgår att endast 450 000 kronor per år går till den här forskningen. Det kan jämföras med att man för några år sedan ändå satsade åtta miljoner kronor per år.
- Tidigare var vi ledande inom den här forskningen men nu prioriterar regeringen annat. Så vi har fått mindre pengar, trots att många frågor är olösta och trots att strålningen kan vara cancerframkallande.
På Karolinska Institutet har nu forskningen om elöverkänslighet, enligt docent Olle Johansson, stått stilla i sex år därför att man inte får några statliga bidrag. Tack vare ett bidrag på 300 000 kronor från Sif och TCO Development är lokalerna säkrade i år. Men för att forskningen ska kunna återupptas behövs minst tre miljoner kronor per år.
- Det mest oroande med det här är politikernas och myndigheternas ointresse för saken. Och att man så totalt negligerar miljöbalkens text om försiktighetsprincipen och låter vinstintresset gå före folkhälsoaspekten, säger Olle Johansson.
- Det är också trist att inte telekombranschen inser att våra forskningsresultat skulle kunna bli till stor gagn också för dem. De skulle kunna bli världsledande på människovänligare mobiler så att de kunde sälja mobiler över hela världen. En gång till. Nu kommer mobiltillverkare i andra länder, där man satsar på forskningen, att hinna före.

ANITA TÄPP





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.