Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Missnöje på Gekås: Förbjöds jobba hemifrån

Det råder missnöje bland Unionenmedlemmarna på Gekås Ullared. En av flera saker som irriterat fackklubben är att Gekås inte tillåtit tjänstemännen att jobba hemifrån under pandemin, även när smittspridningen var hög.
– Medlemmarna har upplevt att arbetsgivaren har satt principfrågan före människors hälsa, säger Christina Ivarsson, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT.
Gekås Ullared. Tjänstemännen förbjöds arbeta hemifrån. Björn Larsson Rosvall/TT.

Sedan Sverige drabbades av coronapandemin har Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanat den del av befolkningen som kan att jobba hemifrån.

Det hade många av Gekås runt 130 tjänstemän gärna gjort, men ett direktiv från företagsledningen har stoppat dem.

Sedan pandemin startade, fram till nu under våren, har det inte varit tillåtet att arbeta på distans, med undantag för enstaka personer i riskgrupp. Huvudanledningen, enligt Gekås ledning, är att det hade varit orättvist mot övrig personal om kontorsarbetarna fått jobba hemifrån.

– Företaget har en historia av likabehandling där tjänstemän och övriga anställda ska behandlas på samma sätt, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson i ett mejl, skrivet tillsammans med styrelsen för Unionens klubb på Gekås Ullared.

– Ett fåtal undantag har gjorts för personer som varit i riskgrupp och därför haft särskilda skäl för hemarbete. Men för övriga har det inte varit tillåtet med hemarbete. Internt har man gjort få förändringar för att minska risken för smittspridning. Medarbetare har i viss utsträckning suttit i gemensamma kontor och mötesrutinerna har varit relativt oförändrade.

Klubben: Då blev oron extra påtaglig

Fackklubben har försökt att föra en dialog med ledningen om hemarbete, för att åtminstone hitta en lösning där färre personer är på plats samtidigt. Men klubben fick inget gehör.

Inte heller när smittspridningen var särskilt hög i region Halland gjorde Gekås undantag från sina regler.

– Medlemmarna har känt oro för situationen på arbetsplatsen och även upplevt att arbetsgivaren satt principfrågan före människors hälsa. Oron för smittspridning blev extra påtaglig när permitteringarna minskade samtidigt som arbetsgivaren förlade obligatoriska utbildningar på permitterad tid, med krav att utbildningen skulle genomföras på arbetsplatsen, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson.

Efter flera påtryckningar från fackklubben gjorde Gekås i slutet av april 2021 en liten förändring i sina riktlinjer. De medarbetare som redan hade utrustning för att kunna jobba på distans, fick arbeta hemifrån en dag i veckan.

Missnöje med arbetsmiljön

Men missnöjet bland Unionenmedlemmarna stannar inte vid hanteringen av pandemin.

På Gekås är Handels det största fackförbundet. Unionens fackklubb bildades i slutet av 2018 och har cirka 90 medlemmar i dag. Sedan starten har klubben lagt stort fokus på att etablera processer för samverkan med arbetsgivaren men upplevt att det finns en ovana kring fackliga rutiner på tjänstemannasidan.

– En av de större utmaningarna som ny klubb har varit bristen på etablerade rutiner och processer för fackligt arbete på tjänstemannasidan. Det finns viss okunskap och ovana kring att arbeta med frågor om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor bland ett fåtal av företagets chefer med personalansvar, skriver Christina Ivarsson.

– Våra medlemmar efterfrågar i dag grundläggande faktorer som stabilt och coachande ledarskap där man förstår sambandet mellan respektfullt och korrekt bemötande, välmående och prestation.

Vad skulle ni vilja förändra med arbetsmiljön för era medlemmar?
– Vi skulle allmänt vilja se större kompetens inom ledarskap. Kunskapsnivån kring rättigheter, avtal och regler behöver höjas.

Vd:n: ”Ingenting jag ordat”

Kring årsskiftet tillträde Patrik Levin som ny vd för Gekås.

Han säger att Gekås, sedan dess, gjort några åtgärder för att minska trängsel och eventuell smittspridning, till exempel tillhandahållit konferensrum för att folk ska kunna sitta själva, samt den redan nämnda beslutet att personalen får jobba en dag hemifrån.

Levin påpekar att beslutet kring hemarbete beslutades innan han tillträdde, och baserades enligt honom på att alla Gekås anställda arbetar på samma ort.

– Vi har inget traditionellt huvudkontor som många andra kedjor har, utan vi sitter ihop med den butik vi har. Arbetet utförs bäst och lättats på plats. Det har varit företagets hållning. I samband med permitteringar har man säkerställt att det planerats i bra mån som möjligt, för att undvika trängsel på arbetsplatsen.

Fackklubben menar att Gekås satt den principfrågan före människors hälsa, hur kommenterar du det?
– Det kan jag inte riktigt svara för. Rättviseaspekten har säkert funnits men det är ingenting jag ordat under min tid här och ingenting jag har hållit fast vid, men det har säkerligen funnits en principfråga. Det finns många människor på andra sidan som måste vara här för att det finns kunder i varuhuset.

Unionens fackklubb på Gekås påpekar att de ser positivt på Patrik Levins ledarskap och redan ser effekt av den samverkan som man etablerat under hans första tid i företaget.

Patrik Levin menar att han nu vill ha en diskussion med klubben om den kritik de framför.

Läs mer: Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket