Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Missnöje på Gekås: Förbjöds jobba hemifrån

Det råder missnöje bland Unionenmedlemmarna på Gekås Ullared. En av flera saker som irriterat fackklubben är att Gekås inte tillåtit tjänstemännen att jobba hemifrån under pandemin, även när smittspridningen var hög.
– Medlemmarna har upplevt att arbetsgivaren har satt principfrågan före människors hälsa, säger Christina Ivarsson, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad 10 juni 2021, kl 07:16
Björn Larsson Rosvall/TT.
Gekås Ullared. Tjänstemännen förbjöds arbeta hemifrån. Björn Larsson Rosvall/TT.

Sedan Sverige drabbades av coronapandemin har Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanat den del av befolkningen som kan att jobba hemifrån.

Det hade många av Gekås runt 130 tjänstemän gärna gjort, men ett direktiv från företagsledningen har stoppat dem.

Sedan pandemin startade, fram till nu under våren, har det inte varit tillåtet att arbeta på distans, med undantag för enstaka personer i riskgrupp. Huvudanledningen, enligt Gekås ledning, är att det hade varit orättvist mot övrig personal om kontorsarbetarna fått jobba hemifrån.

– Företaget har en historia av likabehandling där tjänstemän och övriga anställda ska behandlas på samma sätt, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson i ett mejl, skrivet tillsammans med styrelsen för Unionens klubb på Gekås Ullared.

– Ett fåtal undantag har gjorts för personer som varit i riskgrupp och därför haft särskilda skäl för hemarbete. Men för övriga har det inte varit tillåtet med hemarbete. Internt har man gjort få förändringar för att minska risken för smittspridning. Medarbetare har i viss utsträckning suttit i gemensamma kontor och mötesrutinerna har varit relativt oförändrade.

Klubben: Då blev oron extra påtaglig

Fackklubben har försökt att föra en dialog med ledningen om hemarbete, för att åtminstone hitta en lösning där färre personer är på plats samtidigt. Men klubben fick inget gehör.

Inte heller när smittspridningen var särskilt hög i region Halland gjorde Gekås undantag från sina regler.

– Medlemmarna har känt oro för situationen på arbetsplatsen och även upplevt att arbetsgivaren satt principfrågan före människors hälsa. Oron för smittspridning blev extra påtaglig när permitteringarna minskade samtidigt som arbetsgivaren förlade obligatoriska utbildningar på permitterad tid, med krav att utbildningen skulle genomföras på arbetsplatsen, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson.

Efter flera påtryckningar från fackklubben gjorde Gekås i slutet av april 2021 en liten förändring i sina riktlinjer. De medarbetare som redan hade utrustning för att kunna jobba på distans, fick arbeta hemifrån en dag i veckan.

Missnöje med arbetsmiljön

Men missnöjet bland Unionenmedlemmarna stannar inte vid hanteringen av pandemin.

På Gekås är Handels det största fackförbundet. Unionens fackklubb bildades i slutet av 2018 och har cirka 90 medlemmar i dag. Sedan starten har klubben lagt stort fokus på att etablera processer för samverkan med arbetsgivaren men upplevt att det finns en ovana kring fackliga rutiner på tjänstemannasidan.

– En av de större utmaningarna som ny klubb har varit bristen på etablerade rutiner och processer för fackligt arbete på tjänstemannasidan. Det finns viss okunskap och ovana kring att arbeta med frågor om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor bland ett fåtal av företagets chefer med personalansvar, skriver Christina Ivarsson.

– Våra medlemmar efterfrågar i dag grundläggande faktorer som stabilt och coachande ledarskap där man förstår sambandet mellan respektfullt och korrekt bemötande, välmående och prestation.

Vad skulle ni vilja förändra med arbetsmiljön för era medlemmar?
– Vi skulle allmänt vilja se större kompetens inom ledarskap. Kunskapsnivån kring rättigheter, avtal och regler behöver höjas.

Vd:n: ”Ingenting jag ordat”

Kring årsskiftet tillträde Patrik Levin som ny vd för Gekås.

Han säger att Gekås, sedan dess, gjort några åtgärder för att minska trängsel och eventuell smittspridning, till exempel tillhandahållit konferensrum för att folk ska kunna sitta själva, samt den redan nämnda beslutet att personalen får jobba en dag hemifrån.

Levin påpekar att beslutet kring hemarbete beslutades innan han tillträdde, och baserades enligt honom på att alla Gekås anställda arbetar på samma ort.

– Vi har inget traditionellt huvudkontor som många andra kedjor har, utan vi sitter ihop med den butik vi har. Arbetet utförs bäst och lättats på plats. Det har varit företagets hållning. I samband med permitteringar har man säkerställt att det planerats i bra mån som möjligt, för att undvika trängsel på arbetsplatsen.

Fackklubben menar att Gekås satt den principfrågan före människors hälsa, hur kommenterar du det?
– Det kan jag inte riktigt svara för. Rättviseaspekten har säkert funnits men det är ingenting jag ordat under min tid här och ingenting jag har hållit fast vid, men det har säkerligen funnits en principfråga. Det finns många människor på andra sidan som måste vara här för att det finns kunder i varuhuset.

Unionens fackklubb på Gekås påpekar att de ser positivt på Patrik Levins ledarskap och redan ser effekt av den samverkan som man etablerat under hans första tid i företaget.

Patrik Levin menar att han nu vill ha en diskussion med klubben om den kritik de framför.

Läs mer: Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Arbetsmiljö

Chefers arbetsmiljö under lupp

Arbetsmiljön för chefer i privat sektor är ett bortglömt och outforskat område. Det vill Arbetsmiljöverket råda bot på genom att inspektera 900 arbetsplatser.
Lina Björk Publicerad 9 februari 2023, kl 06:00
kvinna som tar sig på axeln
Arbetsmiljöverket har inlett inspektioner för att titta närmare på chefers arbetsmiljö. Foto: Shutterstock

Som mellanchef är det lätt att känna press både uppifrån och nedifrån i organisationen.

Malin Cato, arbetsmiljöverket
Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

– Chefer glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som de bär en stor börda. Det är inte ovanligt att chefen får agera terapeut, ekonom, arbetsgivare och coach i samma person – vilket inte är helt lätt, säger Malin Cato på Arbetsmiljöverket, som projektleder inspektionsinsatsen.

Fokus för Arbetsmiljöverkets insatser kommer att vara balansen mellan krav och resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, arbetstoppar och hur chefer får möjlighet att prioritera sitt jobb och sin tid.


Chefer osynliga i arbetsmiljöarbetet

Myndigheten kommer även att undersöka om det finns rutiner för kränkande särbehandling för just chefer. Det man hittills har sett under inspektionerna är att chefen ofta hamnar under radarn.

– Chefen är osynlig i arbetsmiljöarbetet. Ofta när företaget gör medarbetarundersökningar särskiljer man inte chefens arbetsmiljörisker och saknar också rutiner för det.

Ett annat problem som chefer ofta utsätts för är bristen på introduktion. Många chefer får lära sig företaget först på plats och får ingen eller för kort presentation av arbetsgivarens mål, syften och värderingar.

– Chefer blir lite self-made på företagen. De skapar sin egen roll, vilket är ett stort ansvar, konstaterar Malin Cato.
 

Inspektioner i hela landet

Sammanlagt kommer cirka 900 inspektioner att genomföras över hela landet, med fokus på första linjens chefer. Ungefär en tredjedel är redan utförda. Bland arbetsplatserna hittas bland annat konsultverksamheter och reklambyråer, samt olika slags huvudkontor inom privat sektor. Branschområden där man sett att det finns förbättringspotential inom arbetsmiljöfrågorna.

– Att det blev just chefer i privat sektor den här gången handlar om att vi behöver föra upp deras frågor på agendan. Det finns ett stort behov av att förbättra arbetsmiljön för just dem, säger Malin Cato.

Inspektionerna ska vara klara i december 2023. Arbetsmiljöverket kommer att skriva en rapport om sina iakttagelser, som också ska lämnas över till arbetsmarknadsdepartementet.

Vad vill förbättra i din arbetsmiljö som chef?

Jacob Edholm
Jacob Edholm

Jacob Edholm, chef Remote Tower Center, Luftfartsverket.

– Tekniken är en del. Chefen är handläggare med många system att administrera där man är sällananvändare och då blir tiden jag har för att utöva mitt chefskap lidande.

– Min arbetstid är en annan viktig sak. En lucka i Outlook betyder inte att jag inte arbetar, utan att jag inte har ett bokat möte. Man bör ha jobbat fram en policy kring det och vilken tillgänglighet arbetsgivare förväntar sig av chefen: ska mobilen vara på, under vilka tider har vi möten på dagarna och så vidare.

 

Erika Andersson
Erika Andersson

Erika Andersson, vd, Novare.

– Som högsta chef skulle jag vilja förbättra min egen förmåga att ta ansvar för min egen kompetensutveckling. Hitta tid för reflektion och sätta upp tydliga mål. Det är något som jag förväntar mig att mina medarbetare gör, men det är lätt att glömma bort sig själv. Som ledare är jag dessutom en förebild för personer i min omgivning.

– I övrigt är jag nöjd med min arbetsmiljö och ser inga direkta hinder om jag vill ändra på något. Min chef (ordförande) ger mig utrymme att styra min egen tid och mina prioriteringar, vilket jag uppskattar mycket.

Olof Alström
Olof Alström

Olof Almström, HR-Manager, Hochtief Infrastructure.

– Tidsbristen gör sig ständigt påmind för mig som chef. Jag vill göra ett bra jobb, se till organisationens förväntningar och målsättningar. Men ofta finns det inte tillräckligt med tid för att nå upp till den ambitionsnivån.

– Jag skulle vilja jobba mer med den organisatoriska arbetsmiljön och utbilda chefer för att på riktigt kunna implementera kunskapen i vardagen. Jag skulle även vilja delegera mer, så att jag skulle kunna fokusera på kärnverksamheten.