Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Missnöje på Gekås: Förbjöds jobba hemifrån

Det råder missnöje bland Unionenmedlemmarna på Gekås Ullared. En av flera saker som irriterat fackklubben är att Gekås inte tillåtit tjänstemännen att jobba hemifrån under pandemin, även när smittspridningen var hög.
– Medlemmarna har upplevt att arbetsgivaren har satt principfrågan före människors hälsa, säger Christina Ivarsson, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT.
Gekås Ullared. Tjänstemännen förbjöds arbeta hemifrån. Björn Larsson Rosvall/TT.

Sedan Sverige drabbades av coronapandemin har Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanat den del av befolkningen som kan att jobba hemifrån.

Det hade många av Gekås runt 130 tjänstemän gärna gjort, men ett direktiv från företagsledningen har stoppat dem.

Sedan pandemin startade, fram till nu under våren, har det inte varit tillåtet att arbeta på distans, med undantag för enstaka personer i riskgrupp. Huvudanledningen, enligt Gekås ledning, är att det hade varit orättvist mot övrig personal om kontorsarbetarna fått jobba hemifrån.

– Företaget har en historia av likabehandling där tjänstemän och övriga anställda ska behandlas på samma sätt, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson i ett mejl, skrivet tillsammans med styrelsen för Unionens klubb på Gekås Ullared.

– Ett fåtal undantag har gjorts för personer som varit i riskgrupp och därför haft särskilda skäl för hemarbete. Men för övriga har det inte varit tillåtet med hemarbete. Internt har man gjort få förändringar för att minska risken för smittspridning. Medarbetare har i viss utsträckning suttit i gemensamma kontor och mötesrutinerna har varit relativt oförändrade.

Klubben: Då blev oron extra påtaglig

Fackklubben har försökt att föra en dialog med ledningen om hemarbete, för att åtminstone hitta en lösning där färre personer är på plats samtidigt. Men klubben fick inget gehör.

Inte heller när smittspridningen var särskilt hög i region Halland gjorde Gekås undantag från sina regler.

– Medlemmarna har känt oro för situationen på arbetsplatsen och även upplevt att arbetsgivaren satt principfrågan före människors hälsa. Oron för smittspridning blev extra påtaglig när permitteringarna minskade samtidigt som arbetsgivaren förlade obligatoriska utbildningar på permitterad tid, med krav att utbildningen skulle genomföras på arbetsplatsen, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson.

Efter flera påtryckningar från fackklubben gjorde Gekås i slutet av april 2021 en liten förändring i sina riktlinjer. De medarbetare som redan hade utrustning för att kunna jobba på distans, fick arbeta hemifrån en dag i veckan.

Missnöje med arbetsmiljön

Men missnöjet bland Unionenmedlemmarna stannar inte vid hanteringen av pandemin.

På Gekås är Handels det största fackförbundet. Unionens fackklubb bildades i slutet av 2018 och har cirka 90 medlemmar i dag. Sedan starten har klubben lagt stort fokus på att etablera processer för samverkan med arbetsgivaren men upplevt att det finns en ovana kring fackliga rutiner på tjänstemannasidan.

– En av de större utmaningarna som ny klubb har varit bristen på etablerade rutiner och processer för fackligt arbete på tjänstemannasidan. Det finns viss okunskap och ovana kring att arbeta med frågor om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor bland ett fåtal av företagets chefer med personalansvar, skriver Christina Ivarsson.

– Våra medlemmar efterfrågar i dag grundläggande faktorer som stabilt och coachande ledarskap där man förstår sambandet mellan respektfullt och korrekt bemötande, välmående och prestation.

Vad skulle ni vilja förändra med arbetsmiljön för era medlemmar?
– Vi skulle allmänt vilja se större kompetens inom ledarskap. Kunskapsnivån kring rättigheter, avtal och regler behöver höjas.

Vd:n: ”Ingenting jag ordat”

Kring årsskiftet tillträde Patrik Levin som ny vd för Gekås.

Han säger att Gekås, sedan dess, gjort några åtgärder för att minska trängsel och eventuell smittspridning, till exempel tillhandahållit konferensrum för att folk ska kunna sitta själva, samt den redan nämnda beslutet att personalen får jobba en dag hemifrån.

Levin påpekar att beslutet kring hemarbete beslutades innan han tillträdde, och baserades enligt honom på att alla Gekås anställda arbetar på samma ort.

– Vi har inget traditionellt huvudkontor som många andra kedjor har, utan vi sitter ihop med den butik vi har. Arbetet utförs bäst och lättats på plats. Det har varit företagets hållning. I samband med permitteringar har man säkerställt att det planerats i bra mån som möjligt, för att undvika trängsel på arbetsplatsen.

Fackklubben menar att Gekås satt den principfrågan före människors hälsa, hur kommenterar du det?
– Det kan jag inte riktigt svara för. Rättviseaspekten har säkert funnits men det är ingenting jag ordat under min tid här och ingenting jag har hållit fast vid, men det har säkerligen funnits en principfråga. Det finns många människor på andra sidan som måste vara här för att det finns kunder i varuhuset.

Unionens fackklubb på Gekås påpekar att de ser positivt på Patrik Levins ledarskap och redan ser effekt av den samverkan som man etablerat under hans första tid i företaget.

Patrik Levin menar att han nu vill ha en diskussion med klubben om den kritik de framför.

Läs mer: Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.