Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Missnöje på Gekås: Förbjöds jobba hemifrån

Det råder missnöje bland Unionenmedlemmarna på Gekås Ullared. En av flera saker som irriterat fackklubben är att Gekås inte tillåtit tjänstemännen att jobba hemifrån under pandemin, även när smittspridningen var hög.
– Medlemmarna har upplevt att arbetsgivaren har satt principfrågan före människors hälsa, säger Christina Ivarsson, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT.
Gekås Ullared. Tjänstemännen förbjöds arbeta hemifrån. Björn Larsson Rosvall/TT.

Sedan Sverige drabbades av coronapandemin har Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanat den del av befolkningen som kan att jobba hemifrån.

Det hade många av Gekås runt 130 tjänstemän gärna gjort, men ett direktiv från företagsledningen har stoppat dem.

Sedan pandemin startade, fram till nu under våren, har det inte varit tillåtet att arbeta på distans, med undantag för enstaka personer i riskgrupp. Huvudanledningen, enligt Gekås ledning, är att det hade varit orättvist mot övrig personal om kontorsarbetarna fått jobba hemifrån.

– Företaget har en historia av likabehandling där tjänstemän och övriga anställda ska behandlas på samma sätt, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson i ett mejl, skrivet tillsammans med styrelsen för Unionens klubb på Gekås Ullared.

– Ett fåtal undantag har gjorts för personer som varit i riskgrupp och därför haft särskilda skäl för hemarbete. Men för övriga har det inte varit tillåtet med hemarbete. Internt har man gjort få förändringar för att minska risken för smittspridning. Medarbetare har i viss utsträckning suttit i gemensamma kontor och mötesrutinerna har varit relativt oförändrade.

Klubben: Då blev oron extra påtaglig

Fackklubben har försökt att föra en dialog med ledningen om hemarbete, för att åtminstone hitta en lösning där färre personer är på plats samtidigt. Men klubben fick inget gehör.

Inte heller när smittspridningen var särskilt hög i region Halland gjorde Gekås undantag från sina regler.

– Medlemmarna har känt oro för situationen på arbetsplatsen och även upplevt att arbetsgivaren satt principfrågan före människors hälsa. Oron för smittspridning blev extra påtaglig när permitteringarna minskade samtidigt som arbetsgivaren förlade obligatoriska utbildningar på permitterad tid, med krav att utbildningen skulle genomföras på arbetsplatsen, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson.

Efter flera påtryckningar från fackklubben gjorde Gekås i slutet av april 2021 en liten förändring i sina riktlinjer. De medarbetare som redan hade utrustning för att kunna jobba på distans, fick arbeta hemifrån en dag i veckan.

Missnöje med arbetsmiljön

Men missnöjet bland Unionenmedlemmarna stannar inte vid hanteringen av pandemin.

På Gekås är Handels det största fackförbundet. Unionens fackklubb bildades i slutet av 2018 och har cirka 90 medlemmar i dag. Sedan starten har klubben lagt stort fokus på att etablera processer för samverkan med arbetsgivaren men upplevt att det finns en ovana kring fackliga rutiner på tjänstemannasidan.

– En av de större utmaningarna som ny klubb har varit bristen på etablerade rutiner och processer för fackligt arbete på tjänstemannasidan. Det finns viss okunskap och ovana kring att arbeta med frågor om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor bland ett fåtal av företagets chefer med personalansvar, skriver Christina Ivarsson.

– Våra medlemmar efterfrågar i dag grundläggande faktorer som stabilt och coachande ledarskap där man förstår sambandet mellan respektfullt och korrekt bemötande, välmående och prestation.

Vad skulle ni vilja förändra med arbetsmiljön för era medlemmar?
– Vi skulle allmänt vilja se större kompetens inom ledarskap. Kunskapsnivån kring rättigheter, avtal och regler behöver höjas.

Vd:n: ”Ingenting jag ordat”

Kring årsskiftet tillträde Patrik Levin som ny vd för Gekås.

Han säger att Gekås, sedan dess, gjort några åtgärder för att minska trängsel och eventuell smittspridning, till exempel tillhandahållit konferensrum för att folk ska kunna sitta själva, samt den redan nämnda beslutet att personalen får jobba en dag hemifrån.

Levin påpekar att beslutet kring hemarbete beslutades innan han tillträdde, och baserades enligt honom på att alla Gekås anställda arbetar på samma ort.

– Vi har inget traditionellt huvudkontor som många andra kedjor har, utan vi sitter ihop med den butik vi har. Arbetet utförs bäst och lättats på plats. Det har varit företagets hållning. I samband med permitteringar har man säkerställt att det planerats i bra mån som möjligt, för att undvika trängsel på arbetsplatsen.

Fackklubben menar att Gekås satt den principfrågan före människors hälsa, hur kommenterar du det?
– Det kan jag inte riktigt svara för. Rättviseaspekten har säkert funnits men det är ingenting jag ordat under min tid här och ingenting jag har hållit fast vid, men det har säkerligen funnits en principfråga. Det finns många människor på andra sidan som måste vara här för att det finns kunder i varuhuset.

Unionens fackklubb på Gekås påpekar att de ser positivt på Patrik Levins ledarskap och redan ser effekt av den samverkan som man etablerat under hans första tid i företaget.

Patrik Levin menar att han nu vill ha en diskussion med klubben om den kritik de framför.

Läs mer: Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön. 

Arbetsmiljö

Hotet mot Paradox: Skulle tända eld på kontoret

En person hotade att tända eld på Paradox Interactives kontor i Stockholm och knivhugga anställda, enligt företagets polisanmälan. Efter hoten förstärktes bevakningen kring arbetsplatsen.
– Att hotet riktades så direkt mot kontoret var obehagligt, säger Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på Paradox.
Lina Björk Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:30
Delad bild med ett strategispel på en datorskärm och ett porträtt av Unionens klubbordförande på Paradox Interactive.
Efter hoten förstärktes bevakningen kring Paradox Interactives kontor i Stockholm. Enligt Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på företaget, har oron bland de anställda nu minskat. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För några veckor sedan utsattes spelutvecklaren Paradox Interactives Stockholmskontor för hot från upprörda spelare.  Bakgrunden är att Paradox på den sociala plattformen Discord förbjudit en spelare att använda en bild på Turkiets första president Kemal Atatürk. 

Enligt Paradox har de en regel som inte tillåter att man har riktiga historiska personer som profilbilder.  Paradox moderator ska också ha kallat Atatürk för "kontroversiell", vilket väckte en våg av mycket starka känslor hos vissa. 
 

Hotet: skulle tända eld på arbetsplatsen

Enligt polisanmälan kommer hotet bland annat från en person som skrivit att man vid lunchtid ska gå in på arbetsplatsen i Stockholm och tända eld på lokalen. 

Om man inte skulle lyckas med det ska personen stå utanför ingången med en kniv och vänta på personal att knivhugga. 

Personen ska även ha lagt ut bilder på ingången till arbetsplatsen på sociala medier. 

Att spelföretag orsakar känslor är inte helt ovanligt. Framför allt kring släpp av nya spel. Men hot av den här digniteten är ovanligare. 

– Vi exponeras för en stor del av världen. Men att hotet riktas så här direkt mot kontoret var obehagligt. Det var skönt att arbetsgivaren tog det på allvar och satte in resurser direkt, säger Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox. 

Extra bevakning efter hoten mot Paradox

I samband med hoten sattes extra bevakning in kring kontoret på Södermalm. 

Händelsen är anmäld till polisen och Arbetsmiljöverket. I den sistnämnda framgår att hoten varit riktade både mot företaget i allmänhet, kontoret i Stockholm och enskilda medarbetare. 

Hur mår de anställda idag? 

– Nu tycker jag att oron har lagt sig lite. Anställda reagerade väldigt olika på hoten, vi är många nationaliteter som jobbar här med olika bakgrund och erfarenheter, så vissa tog det hårdare än andra. 

Paradox ändrade reglerna för profilbilder

Paradox har efter detta infört nya regler för profilbilder för det aktuella spelet ”Hearts of Iron IV”. Verkliga bilder av politiska eller militära personer födda efter år 1800 får inte längre användas. Porträtt hämtade från själva spelet är däremot tillåtna, med undantag för framträdande ledare i Nazityskland. 

Paradox Interactive

  • Svenskt spelbolag med huvudkontor på Södermalm i Stockholm.
  • Utvecklar och ger ut främst strategi- och managementspel, däribland Hearts of Iron IV.
  • Har enligt företaget fem spelutvecklingsstudior i fem länder.