Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Minskat stöd till företagshälsovård

Regeringen minskar bidragen till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor jämfört med i fjol. Beslutet kommer att få allvarliga följder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den redan höga psykiska ohälsan, anser Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Det så kallade branschstödet till företagshälsovården som regeringen införde 2009 tas bort. Orsaken är att insatserna för att få tillbaka sjuka i jobb har fungerat för dåligt och pengarna som öronmärkts långt ifrån har utnyttjats.

Regeringen har därför beslutat att stöpa om bidragsmodellen från grunden. Det innebär att stödet minskar med över 300 miljoner kronor jämfört med förra året, kvar blir 30 miljoner till rehabilitering och förebyggande arbete. Tanken med det nya riktade bidraget är att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar.

– Det nya arbetsplatsnära stödet gäller alla anställda, oavsett om det är ett pågående sjukfall eller om det är i förebyggande syfte. Mer konkret kan stödet handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

– Stödet kommer att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt öka möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till jobbet.

Unionen är kritisk över att regeringen väljer att slopa bidragen till företagshälsovården samtidigt som framför allt den psykiska ohälsan ökar och nu är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

– Problemet med det nya systemet är att de arbetsgivare som sköter sig och satsar förebyggande inte får något bidrag till det arbetet, bara vara med och betala för dem som valt att inte arbeta så. Arbetsgivarna kommer att kunna söka bidrag när det förebyggande arbetet har misslyckats, alltså först när skadan är skedd, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

Genom att företagshälsovården i dag är med i både förebyggande arbete och rehabilitering har de en god kunskap om förhållandena på den enskilda arbetsplatsen.

– Företagshälsovården är jätteviktig för det förebyggande arbetet och för att stödja arbetsgivare som har viljan men inte alltid har kunskaperna att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete. Vi befarar också att färre arbetsgivare kommer att erbjuda anställda företagshälsovård när priserna går upp, säger Daniel Gullstrand.

LO har tidigare sagt att det är fel politik att minska bidragen samtidigt som sjuktalen ökar. Företagshälsovårdsföretaget Previa välkomnar däremot att ansvaret flyttas till arbetsgivarna och håller med om att det inte fungerat så bra när pengarna gått direkt till branschen. Branschföreningen Sveriges företagshälsor är inte helt oväntat mycket kritiskt till regeringens beslut. Enligt organisationen kommer 200 tjänster nu försvinna inom företagshälsovården.

Det nya stödet omfattar 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner året därpå och 100 miljoner år 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.