Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Minskat stöd till företagshälsovård
Regeringen minskar bidragen till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor jämfört med i fjol. Beslutet kommer att få allvarliga följder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den redan höga psykiska ohälsan, anser Unionen.
Det så kallade branschstödet till företagshälsovården som regeringen införde 2009 tas bort. Orsaken är att insatserna för att få tillbaka sjuka i jobb har fungerat för dåligt och pengarna som öronmärkts långt ifrån har utnyttjats.
Regeringen har därför beslutat att stöpa om bidragsmodellen från grunden. Det innebär att stödet minskar med över 300 miljoner kronor jämfört med förra året, kvar blir 30 miljoner till rehabilitering och förebyggande arbete. Tanken med det nya riktade bidraget är att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar.
– Det nya arbetsplatsnära stödet gäller alla anställda, oavsett om det är ett pågående sjukfall eller om det är i förebyggande syfte. Mer konkret kan stödet handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.
– Stödet kommer att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt öka möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till jobbet.
Unionen är kritisk över att regeringen väljer att slopa bidragen till företagshälsovården samtidigt som framför allt den psykiska ohälsan ökar och nu är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.
– Problemet med det nya systemet är att de arbetsgivare som sköter sig och satsar förebyggande inte får något bidrag till det arbetet, bara vara med och betala för dem som valt att inte arbeta så. Arbetsgivarna kommer att kunna söka bidrag när det förebyggande arbetet har misslyckats, alltså först när skadan är skedd, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.
Genom att företagshälsovården i dag är med i både förebyggande arbete och rehabilitering har de en god kunskap om förhållandena på den enskilda arbetsplatsen.
– Företagshälsovården är jätteviktig för det förebyggande arbetet och för att stödja arbetsgivare som har viljan men inte alltid har kunskaperna att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete. Vi befarar också att färre arbetsgivare kommer att erbjuda anställda företagshälsovård när priserna går upp, säger Daniel Gullstrand.
LO har tidigare sagt att det är fel politik att minska bidragen samtidigt som sjuktalen ökar. Företagshälsovårdsföretaget Previa välkomnar däremot att ansvaret flyttas till arbetsgivarna och håller med om att det inte fungerat så bra när pengarna gått direkt till branschen. Branschföreningen Sveriges företagshälsor är inte helt oväntat mycket kritiskt till regeringens beslut. Enligt organisationen kommer 200 tjänster nu försvinna inom företagshälsovården.
Det nya stödet omfattar 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner året därpå och 100 miljoner år 2016.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
